In this study I aim to contribute to the field of feminist corpomaterial intersectional pedagogies, which I understand as a part of the broader field of feminist postconstructionist pedagogies. Against the background of feminist postconstructionism I wish to overcome binary understandings of for example discourse/materiality, theory/practice, male/female and mind/body in pedagogies. To follow this through I have analysed how affects and emotions are present in a classroom by studying the possibility of taking a starting point in the body while rethinking the anti-oppressive and norm critical pedagogical idea of the self-reflective teacher. In order to challenge the idea of the teacher as a neutral, universal and rational knowledge producer, I have in this study analysed how one can affectively and emotionally situate teacher-bodies and participant-bodies in a classroom.   The analysis was carried out on the basis of empirical material collected at a workshop on corporeality and norm critical pedagogy organised in a teacher-training program at a Swedish university. The workshop was conducted as intra-active-research and the material consists of my field diary, eight written interviews, one oral interview and my experiences from leading the workshop. I argue in this study that teacher-bodies affectively and emotionally could be situated as both following a corporeal schema, an expected plan for how a teacher-body should act and move, and also as stepping away from and disrupting this schema. Further on I argue that teacher-bodies could be situated as memory banks and as working from memory. I stress how important it is in pedagogic situations to be aware of the ways in which bodies in a room affect and are affected by each other, in other words; how bodies “do not end at the skin”. This affective and emotional situatedness shows how it is possible to overcome the idea of teachers and students as bodily neutral. I also argue that it might be important to integrate workshops on corporealities in teacher training. This could be one possible way to start to think on one’s affectively and emotionally situatedness as teacher, something I claim as required if one aspires for a feminist intersectional corpomaterial pedagogy.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.   Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

Syftet med denna undersökning är att granska hur den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD skildras i fyra olika bilderböcker riktade till barn i förskoleålder. Genom textanalytiskt perspektiv utförs en bilderboksanalys och bilderböckernas paratext analyseras, det vill säga allt som är kring böckernas huvudsakliga berättelse. Därutöver analyseras karaktärerna genom personskildring och symtom vid ADHD. Resultatet visar att ADHD skildras i stort sett på samma sätt vilket ger en missvisande bild av ADHD. Endast en karaktär skiljer sig från de andra karaktärerna och visar på utmärkande egenskaper som står i kontrast med de andra bokkaraktärerna. Kort sagt visar resultatet på att endast två olika bilder av ADHD presenteras i bilderböckerna. Flickorna och pojkarna skiljer sig åt genom att några karaktärsdrag är det enbart flickorna som uppvisar. Samspelet mellan andra barn skildras ur en negativ synvinkel hos pojkarna till skillnad mot flickorna. Bilderböckerna möjliggör inte för identifikation och förståelse då det inte är någon större variation i skildringen av ADHD. det resulterar i en stereotyp och oriktig bild av ADHD. Fler bilderböcker som skildrar ADHD med större variation och riktar sig till barn i förskoleålder behövs. / The aim of this study is to examine how the neuropsychiatric disability ADHD is portrayed in four different picture books aimed at children in preschool age. Through a text analytical perspective, a picture book analysis is performed. The paratext of the picture books are analyzed, which means everything about the main story of the books. Further, the characters are analyzed by person portrayal and symptoms of ADHD. The result shows that ADHD in general is portrayed in the same way, which gives a misleading picture of ADHD. Only one character differs from the other characters and shows traits which is in contrast with the other characters. In short, the result shows that only two different portrayals of ADHD are presented in the picture books. The girls and boys in the picture books differ because some character traits are merely portrayed by the girls. The interaction between other children is portrayed from a negative point of view in the boys, unlike the girls. The picture books do not allow for identification and understanding as there is no major variation in the portrayal of ADHD. This results in a stereotype and incorrect image of ADHD. More picture books depicting ADHD with greater variety addressed to children in preschool age are needed.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om svenskundervisning ur ett hbtq-perspektiv i fyra olika grundskolor, varav två är hbtq-certifierade, samt att dessutom närmare undersöka lärares kunskaper om och upplevelse av att arbeta med hbtq-perspektiv i svenskundervisning. Jag har studerat hur lärarna arbetade, vilka som representerades i läromedlen och i klassrumsmiljöerna, hur klassrummen var möblerade samt hur eleverna var grupperade. Fyra skolor, varav två genomgått RFSL:s hbtq-certifiering, ingår i undersökningen. Studien visar att det råder brist på kunskap om hbtq hos två av de fyra lärarna. Normkritiskt arbetssätt är inte något som praktiseras kontinuerligt förutom av en lärare som ibland hade inslag av normkritiskt arbete. Ingen av de fyra lärarna hade berört hbtq under sina lärarutbildningar. Slutsatsen av mitt arbete är att det krävs en kompetenshöjning när det gäller hbtq-relaterade frågor hos personal som jobbar i skolan. Att hbtq-certifiera verksamheten verkar inte ge bestående effekt; det krävs uppföljning och kontinuerligt arbete för att ändra på de starka normer som råder i samhället. Då styrdokumenten tydligt förespråkar en inkludering av alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder borde kraven på kompetenshöjning i ett normkritiskt arbetssätt komma via styrning uppifrån för att nå ett snabbare resultat. / The purpose of this article is to study four primary school teachers and how they work with LGBTQ-perspectives. Four schools, of which two are LGBTQ-certified by RFSL, are included in this study. The study reveals a lack of knowledge regarding LBTQ issues in three out of the four teachers. Norm critical practices are not continuously applied by the teachers in their work, with the exception of one who does apply them. None of the teachers had come in to contact with LGBTQ through their own education. The conclusion I have drawn from my work on this article is that an improvement of competence concerning LGBTQ related issues among personnel working in school environments is required. LGBTQ-certification does not seem to come with a lasting effect; follow-ups and continuous work are required to change the strong norms that are currently present in society. As Skolverket clearly advocates for the inclusion of all students, regardless of gender, cross-gender identity or expression, ethnic background, religion or other faith, disability, sexual orientation, or age, the requirements of competency improvement regarding the application of norm critical practices should come through guidance from above to assure quick results.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.

Studien syftar till att få en förståelse för danslärares förhållningssätt till begreppen kropp, genus och etnicitet inom ramen för kursen Dansteori i gymnasieskolan. Det undersöks huvudsakligen med hjälp av det intersektionella perspektivet samt den normkritiska pedagogiken som teoretiskt ramverk. Detta i kombination med olika perspektiv på begreppen kropp, genus och etnicitet utifrån olika teorier. Studien är kvalitativ och innefattar skriftliga och muntliga webbaserade intervjuer med danslärare. Analysen utgår från en hermeneutisk tolkning. Studien visar att danslärarna förhåller sig likartat till begreppens funktion i undervisningen. De kan användas som verktyg för att förankra dansen i samhället eller för att synliggöra respektive vidga normer. Resultaten pekar också på att alla danslärare i undersökningen ser begreppen som sociala konstruktioner inom sin undervisning. Vilken plats de får i undervisningen ser olika ut. Några behandlar dem som icke återkommande moment och som ett redskap för eleverna medan andra låter dem vägleda utformningen av den egna undervisningen. Det senare ger upphov till en mer normkritisk pedagogik som utmynnar i ett vidgande av normer. / The study seeks to get an understanding of how dance teachers at secondary schools approach the concepts of body, gender, and ethnicity within the course ‘Dance theory’. This is examined through the norm critical approach and intersectionality as the main theoretical framework. Moreover, theoretical perspectives on body, gender and ethnicity are presented. This qualitative study involves oral or written digital interviews for collecting data and uses the hermeneutical perspective as the method for analysis. The results show that dance teachers regard the concepts as socially constructed and approach them in a similar way. It is also made visible that the concepts of body, gender and ethnicity are used as a tool for connecting dance to society in general, or to either highlight or transform social norms. Furthermore, differences also appear since the concepts seem to have various positions in their teaching and for whom the concepts are considered as an instrument. Some dance teachers deal with the concepts as non-recurring elements while others allow them to influence the whole teaching practice. The latter seems to lead to more norm- breaking activities.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.