Syftet med studien var att undersöka om och hur förskolepersonalen och studenter som studerar till förskollärare och barnskötare uttrycker sin strävan att arbeta ur ett normkritiskt perspektiv. En kvantitativ forskningsansats tillämpades för att söka svar på studiens syfte, där en webbenkät som var riktad mot förskolepersonalen och studerande till förskollärare och barnskötare användes som datainsamlingsmetod. I studien tillämpades en feministiskt poststrukturalistiskt teori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen ser normkritik som ett begrepp som är viktigt i förskolan men att det fanns flera svårigheter att arbeta normkritiskt samtidigt som ett normkritiskt arbetssätt innefattar många möjligheter. En slutsats som studien kom fram till var att förskolepersonalen och studerande till någon av yrkesrollerna skattade sig själva att ha en god medvetenhet om normkritik och att det normkritiska arbetssättet kan komma till uttryck främst inom miljön i förskolans verksamhet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Alla barns lika värde är en central del i förskolans styrdokument och det är tydligt attinget barn ska diskrimineras utifrån samhällets rådande normer. Forskning visar attkärnfamiljen och tvåsamheten är en starkt rådande samhällsnorm, vilket även synliggörsi litteratur och medier. Representation i barnlitteratur är betydelsefullt för barnsidentitetsskapande. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hurförskollärare ser på barnlitteraturens betydelse för barns upplevelse av representation,med fokus på olika typer av familjekonstellationer. Studien har haft en kvalitativ ansatsdär metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det till viss delsaknas barnlitteratur där olika familjekonstellationer är representerade, men förutomutmaningen i att hitta lämplig litteratur ser förskollärare många möjligheter medanvändningen av den. Resultatet visar även att användningen av litteraturen bör präglasav ett normkritiskt förhållningssätt för att möjliggöra för barns upplevelse avrepresentation. Avseende familjekonstellationer i barnlitteratur visar studien att samtligainformanter anser att representation är viktigt. Däremot visar studien även att det finnsen rädsla och försiktighet i användandet av barnlitteratur, där olika familjekonstellationerär representerade.

Arbetets syfte är att synliggöra genusperspektivet och dess påverkan på pedagogiken i förskolan. Tidigare forskning har visat att genus i förskolan kan vara svårt att definiera. Den visar även en vag kunskap om läroplanen vilket kan anses ge sämre kvalitet för förskolans arbete mot genusmedvetenhet. Studien utgår från en tematisk analys utifrån det material som vi samlade in genom våra intervjuer. Empirin av studien bygger på semistrukturerade intervjuer, vilket valdes för att få en förståelse och fördjupad syn på genusuppfattningar i förskolan. Vi intervjuade sex förskollärare och materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi har utifrån det transkriberade materialet synliggjort fem teman, vilket är: socialt skapat kön, förskollärares stereotypa föreställningar i ett genusmedvetet arbete, ett könsneutralt förhållningssätt, förskollärares avsaknad av stödjande strukturer i genusarbetet och slutligen lyfter vi vårdnadshavares roll i ett normkritiskt arbete. De utmaningar som synliggjorts är att det finns bristande kunskaper av läroplanen i förskolan samt hur en aktivt arbetar med genus i förskolan. Respondenterna ansåg att de inte gjorde någon skillnad på barnen utifrån könstillhörighet, trots det visar resultatet att det gav uttryck för traditionella normer och stereotyper gällande förväntningar på pojkar och flickor. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.

Denna kvalitativa fallstudie är gjord i egenskap av ett examensarbete på kandidatnivå i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med studien är att analysera informationstext ur ett normkritiskt perspektiv för att få kunskap om hur texten kan påverkas av de samhällsenliga normer som återspeglas i dess stil och språkbruk. Målet är att använda kunskapen för att bilda ett designkoncept kring hur vi kan skapa en informationstext som inte missgynnar människor ur ett normkritiskt perspektiv. Målet med designkonceptet är även att diskutera om det är möjligt att skapa en sådan informationstext. I studien framgick det att könskonstruktioner påverkar genomgripande aspekter i en informativ text, som stil och språkbruk och att detta kan påverka läsarnas uppfattning om texten. / This is a qualitative case study qua a thesis equal to a bachelor degree in Information design with orientation towards text design. The purpose of the study is to analyze an informational text with a norm critical perspective to gain knowledge on how the text can be affected by the social according norms reflected in its style and parlance. The goal is to use the knowledge gained to form a design concept around how we can create an informational text which does not disfavor humans from a norm critical viewpoint. The goal with the design concept is further to discuss if it’s manageable to create such an information text at all. It’s showed in the study that gender constructions pervasively affect aspects in an informational text, such as style and parlance, and that this can lead the readers to perceive the text in different ways.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras någon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar.   Fyra förskolor och fyra förskollärare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett målinriktat urval då vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer.   I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. Många ej förväntade begrepp så som talordning, olika strategier för räkning som pekräkning, motsatsord och jämförelseord förekom under observationerna.     De slutsatser vi gör av vår undersökning är att trots att det är olika förutsättningar på de olika förskolorna, synliggörs matematiken under musikstunderna. I de flesta fall är det pedagogerna som uppmärksammar matematiken och synliggör den. Samtliga pedagoger uttrycker under intervjuerna att pedagogens förhållningssätt och medvetenhet kring matematiken är väsentlig och avgörande för ett integrerat arbetssätt med matematik och musik.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras. De som bryter mot normen korrigeras av andra till normativt beteende. Det anses som enklast för barn att hålla sig inom normen, och därmed styrs barn till normativt beteende. Dock ses barn som starka när de är normöverskridande. Pedagogerna är osäkra över hur jämställdhetsarbete bäst bör bedrivas i den pedagogiska verksamheten, om olikheter skall lyftas fram eller neutraliseras. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med denna studie är att studera hur barn i förskolan ges möjligheter eller begränsas att agera gränsöverskridande (avseende genus/HBTQ) i den fria inomhusleken. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur den fysiska miljön och det pedagogiska lekmaterialet kan komma att påverka barnen utifrån ett normkritiskt perspektiv med en inblick på genus/kön och HBTQ. I denna studie utgick vi från ett normkritiskt perspektiv och feministisk poststrukturalism för att se vilka normer som råder på fyra förskolor i Uppsala kommun. Vi utförde fyra kvalitativa intervjuer och hade fyra observationstillfällen, med fem olika pedagoger och fyra olika barngrupper. Genom studiens gång har vi fått en inblick i hur pedagoger ser på den normkritiska pedagogiken och hur det avspeglas på barngruppen. De resultat vi har kunnat se är att pedagoger inte uttrycker någon skillnad i arbetet mellan genus och HBTQ. Alla intervjuade pedagoger tyckte att miljön hade en betydelse för barns gränsöverskridande och observationerna visar att olika förskolor ger olika möjligheter till gränsöverskridande i den fria inomhusleken.