The starting point of our study was raised as a concern, when we realized the fact that we both consider ourselves lacking knowledge of how we as prospective pre-school teachers should manage children´s play that perceived as violent. We were also keen to learn how certain standards may influence pre-school teachers and be reproduced by them in relation to children’s play with elements of violence. The aim of our study is to examine how teachers of pre-school children reason around children´s violent play, and how their reasoning might visualize the prevailing norms of ethics and morals, gender and child perspective. The questions we ask ourselves are:  How do pre-school teachers reason concerning children's play with elements of violence? How are standards of ethics and morality, gender and child perspective in teachers' reasoning about children's games involving violence reproduced? 
When analysing our material we chose a norm-critical perspective, when looking at our data through the three norms; ethics and morals, gender and child perspective. In collecting our data we used a qualitative approach and our method is qualitative interviews. The conclusion from our study is that we can identify the three norms about ethics and morals, gender and child perspective when pre-school teachers reason about children´s play with elements of violence, and that these norms are reproduced by the pre-school teachers.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.   Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

The construction of the woman exposed to violence and how she is produced in the Swedish judiciary is important to understand the view of men's violence against the woman. How the woman exposed to violence in today's context are produced by the judiciary in relation to political and media discussions are also affecting social work and its practice. The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how women represented and assessed in Swedish district court judgments. We want to investigate how the woman exposed to violence in close relationships is produced and judged in Swedish courts. The study is based on a qualitative research effort and a discourse analysis has been made of 12 district court judgments from different district courts in Sweden. Through a thematic analysis, three themes became clear: “the district court's perception of the credibility of women”, “the course of events based on women's perspectives” and “the district court's considerations in assessing the crime breach, coarse women's violence”. The chosen theoretical approach that has been used to create an understanding of our research problem is norm critical perspective and the concept of ideal crime victim. The results gave us the conclusion that in Swedish district courts there are norms about how women exposed to violence should behave.

Syftet med denna undersökning är att granska hur den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD skildras i fyra olika bilderböcker riktade till barn i förskoleålder. Genom textanalytiskt perspektiv utförs en bilderboksanalys och bilderböckernas paratext analyseras, det vill säga allt som är kring böckernas huvudsakliga berättelse. Därutöver analyseras karaktärerna genom personskildring och symtom vid ADHD. Resultatet visar att ADHD skildras i stort sett på samma sätt vilket ger en missvisande bild av ADHD. Endast en karaktär skiljer sig från de andra karaktärerna och visar på utmärkande egenskaper som står i kontrast med de andra bokkaraktärerna. Kort sagt visar resultatet på att endast två olika bilder av ADHD presenteras i bilderböckerna. Flickorna och pojkarna skiljer sig åt genom att några karaktärsdrag är det enbart flickorna som uppvisar. Samspelet mellan andra barn skildras ur en negativ synvinkel hos pojkarna till skillnad mot flickorna. Bilderböckerna möjliggör inte för identifikation och förståelse då det inte är någon större variation i skildringen av ADHD. det resulterar i en stereotyp och oriktig bild av ADHD. Fler bilderböcker som skildrar ADHD med större variation och riktar sig till barn i förskoleålder behövs. / The aim of this study is to examine how the neuropsychiatric disability ADHD is portrayed in four different picture books aimed at children in preschool age. Through a text analytical perspective, a picture book analysis is performed. The paratext of the picture books are analyzed, which means everything about the main story of the books. Further, the characters are analyzed by person portrayal and symptoms of ADHD. The result shows that ADHD in general is portrayed in the same way, which gives a misleading picture of ADHD. Only one character differs from the other characters and shows traits which is in contrast with the other characters. In short, the result shows that only two different portrayals of ADHD are presented in the picture books. The girls and boys in the picture books differ because some character traits are merely portrayed by the girls. The interaction between other children is portrayed from a negative point of view in the boys, unlike the girls. The picture books do not allow for identification and understanding as there is no major variation in the portrayal of ADHD. This results in a stereotype and incorrect image of ADHD. More picture books depicting ADHD with greater variety addressed to children in preschool age are needed.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka olika kommunikativa strategier med avseende på kön en stiftelse som arbetar för jämställdhet använder i sina texter. Syftet är även att analysera hur stiftelsen använder dessa strategier, samt att tolka strategivalen för att se vilka underliggande normföreställningar som kan utläsas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Teoretiska utgångspunkter är dels Pauwels språkplaneringsstrategi och beskrivning av könsneutraliserande och könsspecificerande benämningsstrategier, dels konstruktivistisk pragmatik och normkritik. De metoder som använts är benämningsanalys, samt en pragmatisk och normkritisk analys vari även en positioneringsanalys inkluderas.  Resultatet visar att stiftelsen använder både könsspecificerande och könsneutraliserande benämningsstrategier, men favoriserar den könsspecificerande strategin. Kvinnor specificeras i majoriteten av fallen, oftast genom könsbestämda titlar eller substantiv. Andra strategier med avseende på kön som framträder i materialet är att prata om förhållandet mellan kvinnor och män, att spela på stereotyper, skapa nya ord, använda ord med generisk syftning, samt använda ord som kan inkludera andra könskategorier än kvinna och man. Positioneringsanalysen visar att stiftelsen positionerar sig som expert i förhållande till andra aktörer. Med hjälp av värdeomdömen och negationer positionerar stiftelsen i sin tur mansdominans, traditionalitet och stagnation som negativa motpoler till jämställda styrelser, modernitet och framåtanda. En manlig dominansnorm kommer därmed i konflikt med en jämställdhetsnorm. Analysen visar även att mottagaranpassning kan hindra inkluderingen av ett intersektionellt perspektiv och att olika könsneutraliserande och könsspecificerande strategier inte alltid bidrar till ett jämställt språk.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.

In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective.  To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books.  The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom.   The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. / En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.