Syftet med studien är att identifiera och undersöka hur instagramkontot @ungdomsmottagningenvastmanland använder normkritiskt språk i både text och bild med utgångspunkt i queerteorin. Även hur språket kan användas för att engagera mottagarna genom olika språkhandlingar. Studien lyfter också fram problematiken och möjligheterna med normkritiskt språk. Metoderna för denna studie är en tematisk analys som är kvalitativ och en multimodal analys. Resultatet visar en hög utsträckning av normkritiskt språk och språkhandlingar i text. Resultatet visar också på en brist gällande utsträckningen av normkritiskt språk i bild. Denna brist och risken för exkludering med normkritiskt språk diskuteras i diskussionen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få förståelse för hur förskollärare beskriver materialet på förskolan samt användningen av materialet. Studien får syn på de normer som speglas i förskolans material som är tillgängligt för barnen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Utöver intervjuerna utfördes besök på förskolorna för att samla in data i vilket material som fanns tillgängligt för barnen. Datananalyserades genom en ständigt jämförande metod och genomarbetades grundligt i nivåerna kodning, tematisering och summering. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna besitter ett normkritiskt perspektiv både i inköp och användning av material. Förskollärarna uttrycker att de kan utveckla deras interkulturella arbete och att det är genom böcker som de främst tar in olika kulturer. Resultatet presenteras i fem teman: ”olika kulturella bakgrunder”,”överrepresentation av vita karaktärer”, ”mångfald i närmiljön”, ”normbrytande representationer av kön” samt ”samtal om olikheter och värdegrund”. I resultatet synliggörs även att materialet på förskolorna speglar ett visst normkritiskt perspektiv med undantag i en överrepresentation av vita karaktärer i böcker och övrigt material. Studien visar slutligen att ett normkritiskt perspektiv behövs i förskolan för att uppnå en interkulturell praktik där alla får plats och kan känna igen sig i materialet som erbjuds.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagogernas normer framträder under måltidssituationer samt inom ramen för detta syfte belysa hur bemötande kring barn som är selektiva i maten ser ut. Detta kommer att göras utifrån tre frågeställningar: Vilka förhållningssätt har pedagogerna under måltidssituationen? Vilka normer blir synliga under måltidssituationen? Hur tar pedagogerna hänsyn till barns individuella behov under måltidssituationen i förskolan?     Utförandet av studien är utav en kvalitativ metod genom strukturerade observationer för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Förskolorna som observationerna genomfördes på ligger i två olika kommuner. På den ena förskolan äter de inne på avdelningarna och på den andra förskolan äter de i en gemensam matsal. Barnen i observationerna är mellan åldrarna 1–6 år och antalet barn vid vardera bord är cirka 5–6. Vid varje bord sitter där på båda förskolorna även 1 pedagog. Empirin analyserades utifrån normkritisk pedagogik. I resultatet framkommer det att det finns normer som är genomgående på alla observationer men även att det skiljer sig mellan pedagogerna hur de förhåller sig olika till vissa normer. Det finns även normer som kan vara svåra för selektiva barn att förhålla sig till.

Då normer spelar en sådan stor roll i samhället och i skolan, inte minst för alla elever är syftet i denna undersökning därför att bidra med kunskap och nya infallsvinklar i hur ett normkritiskt arbete kan se ut i SO-undervisningen i F-3 för att inspirera andra lärare att själv implementera detta arbete i sin undervisning för att skapa en bättre skola. Utifrån detta syfte formulerades och besvarades frågeställningar kring hur lärare beskriver och upplever det normkritiska arbetet samt hur de själva reflekterar över normer. Dessa frågeställningar besvarades genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Resultatet och analysen visar på att lärarna är positivt inställda till en normkritisk SO-undervisning då de säger sig använda en rad olika normkritiska strategier i undervisningen, bland annat genom att utgå ifrån ett förändringsperspektiv och lyfta flera olika perspektiv i undervisningen. Det går inte heller att undgå vikten av kunskap om normer och normkritik bland lärarna, och vikten av att vara självreflekterande för att på bästa sätt bidra med att förändra förtryckande normer. Det finns också en del utmaningar med normkritisk SO-undervisning och en av dessa är att hemmets värderingar kan skilja sig från skolvärdens värderingar.   Slutsatsen av undersökning blir därmed att olika strategier används i den normkritiska SO-undervisningen för att skapa acceptans kring varandras olikheter. Samt att det är viktigt att inneha kunskap om normkritik och normer för att bli medveten om vilka normer som påverkar eleverna för att dels kunna bemöta eleverna på rätt sätt, dels för att bidra till en jämlik skola.

Syftet med studien är att göra en undersökning av pedagogers erfarenhet av att möta barn som befinner sig i psykisk ohälsa på förskolan. I studien har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 44 verksamma pedagoger samt intervju i fokusgrupp med fem deltagare. Resultatet visar att pedagoger har viss erfarenhet av att möta barn i psykisk ohälsa. Det behövs verktyg, kunskap och förebyggande metoder för att nå och arbeta med psykisk ohälsa i förskolan. I studien framgår det att pedagoger behöver arbeta med förebyggande insatser och i ett nära samarbete med andra professioner samt familj för att stötta barn som befinner sig i psykisk ohälsa.   I samhället finns idag ett stigma kopplat till psykisk ohälsa som leder till att människor inte vill visa eller berätta att de är drabbade av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som är påverkat av samhällets attityder, okunskap samt fördomar. Detta är något som kan resultera i att människor väljer att dölja sina beteenden för att inte uppfattas avvika. Barn på förskolan hamnar i sammanhang där de snabbt lär sig vilka beteenden som anses vara rätta och vilka beteenden som utmärker sig som negativa. Detta är en av faktorerna som påverkar pedagogers förutsättningar för att upptäcka psykisk ohälsa på förskolan.   Psykisk ohälsa kan leda till oro, utbrott och hyperaktivitet hos barn och behöver därför lyftas fram och för att diskuteras med hjälp av det normkritiska perspektivet, där fokus läggs på att se barnets rop på hjälp och utifrån det utmana och förändra verksamheten så att ett tillåtande klimat råder för alla. Det är även väsentligt att utmana de normer som finns satta för att skapa goda förutsättningar. Barn som inte får stöd kan utveckla fortsatta svårigheter i vuxen ålder, därför behöver de vara i goda sammanhang där de uppfattar sin tillvaro som sammanhängande och begriplig för att uppnå hälsa framför ohälsa och utifrån det få ökad känsla av sammanhang, KASAM.

No description available.

The purpose of the study is to investigate preschool teachers’ knowledge and experiences of physical activity in the preschool indoor environment. To clarify this, we ask the following questions: What view of the concept of physical activity do preschool teachers has? What perceptions are made visible when preschool teachers interpret the objective in the curriculum? What didactic opportunities do preschool teachers see to carry out physical activity in the indoor environment? What norm-critical perspectives are visible in the preschool teachers’ answers? In our study we have chosen to use phenomenography as our theoretical method. We want to see if there are patterns in the preschool teachers’ answers, if they have similar experiences or knowledge, or they differ. Our study is therefore based on a qualitative research effort with both interviews and observations as a collection method. Our collected material has then been analyzed using our theoretical method and previous research to visualize the preschool teacher’s conceptions of the world around them. Our study´s main theme is therefore based on a scientific, didactic and cultural perspective. Our study shows that the knowledge and the definition of physical activity vary between preschool teachers which further affect how it is implemented. Children thus have different access to physical activity depending on which preschool they go in and what knowledge preschool teachers have. Preschool teachers varying interpretations of the objective in the curriculum have been shown to contribute to the design of the didactic learning environment. Missing knowledge probably leads to the objectives of the curriculum being interpreted on the basis of individual perceptions. Preschool teachers’ knowledge to physical activity and their norms and values will contribute to the emotional culture of which children become a part of. Therefore, norm-critical perspectives, intercultural leadership and child view have been relevant to our study. Our results have shown that norms on health and body ideals form preschool teachers' childcare and physical activity views. Preschool teachers show that despite obstacles, they focus on possibilities instead of limitations.

Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.      Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.

This study is a bachelor thesis within Informationdesign with a focus oninformative illustration. The work explores how it is possible to create aninstructional material for CPR using visual means in cognition and through anorm-critical perspective. The goal is that a new instructional material shouldcontribute to an increased knowledge of CPR among the general population,which in turn can contribute to increased safety in performing CPR. Interviewswith the target group and experts were carried out to collect experiences andknowledge, and image analyzes of existing instructional material were carried out.The methodical work resulted in design points which works as the basis for thechoices in the new instructional material. The work asked how cognition andnorm criticism can visually characterize visual material of this type, whichresulted in a representation without depicting gender, age, ethnicity, etc. As wellas an image material that stands out for its user perspective and adaptation to thetarget group. / Det här är ett arbete inom Informationsdesign med inriktning informativillustration. Arbetet utforskar hur det går att skapa ett instruktionsmaterial förHLR med hjälp av visuella medel inom kognition samt genom ett normkritisktperspektiv. Målet är att ett nytt instruktionsmaterial ska bidra till en ökad kunskapav HLR hos den allmänna befolkningen vilket i sin tur kan bidra till en förhöjdtryggheten i att utföra HLR. Intervjuer med målgruppen och expert utfördes för attsamla in erfarenheter och kunskap, samt utfördes bildanalyser av befintligtinstruktionsmaterial. Det metodiska arbetet resulterade i gestaltningspunkter somligger till grund för valen i det nya instruktionsmaterialet. Arbetet frågade hurkognition och normkritik visuellt kan prägla ett bildmaterial av denna typ vilketresulterade i en gestaltning helt utan skildrande av kön, ålder, etnicitet m.m. Samtett bildmaterial som utmärks för dess användarperspektiv och anpassning tillmålgruppen.