Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

Currently, men’s responsibility is the focus of much of the public talk on gender equality in Sweden.This has given rise to a number of organisations carrying the overall ambition to include menin what has traditionally been regarded as a women´s issue. One of these initiatives is called #killmiddag,”dinner for guys”, and can be understood as a call out for men to get together and have intimateconversations with each other in order to free themselves from destructive masculinitynorms. In this thesis, the feminist equality initiative #killmiddag is scrutinized with the aim to findwhat possibilities and restraints the initiative might give rise to in regards to issues connected togender equality. The empirical material consists of the initiatives conversational guides and instructionsalong with a number of press articles published between the years of 2016-2018. In order toanalyze this material, specifically the role of conversations, experience and emotions this thesis usesresearch about therapeutic discourse and how this is linked to contemporary ideals about intimacy.This analysis focuses on how problems and solutions are articulated discursively, and how categorieslike ”gender equality” is filled with meaning. Using research concerning the effects of marketbasedforms of governing, my goal is to further contribute to a discussion about what happens with”gender equality” when market rationalities come to replace conflicting interests in politics. Assistedby a poststructuralist approach this thesis highlights some of the problems in using personalexperience as a source of objective knowledge, and how the use of emotions and intimacy, withtheir inbuilt epistemological fragility, might not necessarily be considered apt when striving for politicalchange.

<p>Due to the attention of several escapes, rescue attempts and hostage situations from Swedish prisons during the year of 2004 a debate about correctional system and safety arose. It resulted in official reports and proposals to improve the safety of the institutions. The incidents of 2004 will most likely have an effect on the discourse of the correctional system. The purpose with this study is to analyse which discourses that today can be distinguished in the correctional system and thereby will be the foundation of the correctional systemof tomorrow. </p><p>The method used to answer the purpose of the study is a Foucauldian based discourse analysis. A perspective of socialconstructionism that leans upon the thought that it through language and text is possible to read processes of society and power. Power is a central idea in the study. By discerning the activated instruments of power in the Swedish correctional system it is possible to analyse the discourses made visible by these instruments of power. </p><p>Two different discourses may in the analysis be seen as the main influence in the work of correctional system. The liberalistic idea of empowerment is visible in the work against relapsing criminals, where focus is set on personal responsibility and the will of adjustment as a way of reentering society. New liberalistic ideas represent the second discourse where power works threw surveillance and control. In a risksociety we must protect ourselves from threats and dangers, which makes the prison a way of keeping the criminals distanced from society. </p><p>Classification is activated, to make the two discourses co-exist, as a way to create reliability around the work against relapsing criminals. By reproducing the norms and structure of our society we classify the level of digression and thereby punish as a way of handling it. To find a new way in to the debate about correctional system perhaps we need to ask ourselves: What function do we want the punishment to have?</p>

<p>This thesis tries to evaluate the very large question of how globalization can be said to have an effect on democracy by reducing both concepts to a more usable format. In doing so it tries to evaluate how a special theory of democracy put forward by Robert Dahl in 1971 – polyarchy – could be said to be affected by the workings of contemporary globalization. When assessing the variables of the investigation, globalization is being represented by two constructed ideal images that are later measured against a set of seven variables extracted from Dahl’s theory.</p><p>By the use of qualitative text analysis the constructed ideal types help provide a framework for how one can measure the effects of globalization on polyarchy. The analysis ends in a result where it is clear that if globalization is understood as a neo-liberal ideal image it is making the circumstances for the creation of polyarchies in the future more favorable. However, if globalization is understood as an ideal image of world-system theory explanations then the circumstances for future polyarchies are less favorable. In a concluding discussion important implications of the results are highlighted when the thesis concludes that regardless of ideological starting point globalization can be said to affect the theory of polyarchy in such a way that it is in dire need of reevaluation. At the same time the essay concludes that whenever the concept of globalization is being used with scientific ambitions by politicians, they need to be aware of, and reflect, the different results that it brings depending on how it is explained.</p>

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ”städer tävlar mot andra städer” om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ”sälja” in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial. Genom analyser av materialets texter och bilder och med kompletterande intervjuer med nyckelpersoner som arbetar med marknadsföringen, har jag dessutom fått ett djupare perspektiv och förståelse för platsvarumärkets syfte. Genom analyser har jag kunnat urskilja teman och diskurser som återkommer i materialet.Det finns inga faktiska siffror på hur mycket platsmarknadsföringen ger en stad eller om det i huvud taget ger en ekonomisk vinning för staden. Det som marknadsföringen däremot ger om man lyckas i sin marknadsföring, är igenkännande och vidare ett stark platsvarumärke som blir igenkänt nationellt och kanske till och med internationellt. Om man dessutom har starka värden, som Karlstad faktiskt har lyckats skapa och som stark förknippas med platsen, ger det också bredare djupverkningar och igenkännande på marknaden. På lång sikt kan det ge starkt underlag för att locka till sig besöksnäring, befolkning och företag. / Place marketing is a growing phenomenon both internationally and in Sweden, where it is alleged that "cities are competing against other cities' of the tourism industry, new businesses and population. To place market the specific values of the city, by packaging and "sell" an idea of the city, has become more of a rule than an exception, where they want to highlight the specific qualities of the city through texts and images.But what hides in the shadow-side of the place marketing? And what will the actual effects be of the photos used to showcase the city?Many critical scholars believe that a risk is that the population of the city does not recognize the image of their own town and may feel neglected leading to the marketing losing its power. Hence the importance of internal site marketing as it is extremely important to win legitimacy among the population.In my research I have done in-depth study of Karlstads relatively new place brand °Karlstad with related brand materials. Through analysis of the texts and pictures from the material with additional interviews with key figures working with the marketing in Karlstad municipality, I have also gained a deeper perspective and understanding of the purpose of the subject of place marketing. Through analysis, I have been able to discern themes and discourses that recur in the material.There are no actual numbers or statistics on the gain of place marketing for a town in financial or other values. Instead, what it does give is recognition, and if done properly, a strong brand that can be recognized by citizens of Sweden and even internationally. If there are other strong and important values that can be associated with the town it will give wider effects of depth in the long perspective, creating a possibility to attract tourists, inhabitants and companies.

Kulturlivet har liksom alla delar av samhället kommit att i allt högre grad legitimeras i ekonomiska termer. Denna utveckling kan beskrivas i termer av en ekonomisering av samhället. Då managementtekniker från New Public Management har dominerat den offentliga förvaltningen sedan 1980-talet har ett samhälle där alla aktiviteter utsätts för konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll växt fram. Kulturarbete har i samband med denna samhällsutveckling alltmer börjat organiseras som projekt. I denna studie används idéhistorikern och filosofen Michel Foucaults begreppsvärld för att visa på hur denna ekonomisering och projektifiering kan förstås som en diskurs som formar kulturarbetaren såväl som kulturpolitiken. Med utgångspunkt i att diskurser formar verkligheten undersöks hur projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet, och hur kulturarbetaren subjektiveras – formar sig – inför denna verklighet. Dessa frågor utforskas genom en analys av kulturpolitiska styrdokument och genom intervjuer med kulturarbetare. Projektifieringens innebörd utforskas genom Foucaults teorier om biopolitik och styrmentalitet som relateras till nyliberalism, New Public Management och ekonomisering. Johanna Oksala och Wendy Browns teorier om nyliberalism, Roland Almqvists och Jan-Erik Lanes beskrivning av New Public Management, samt Johann Packendorffs analys av projektifieringens konsekvenser för individen utgör några av utgångspunkterna för denna diskussion. Studien visar på att projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet och tre centrala begrepp som formar den har identifierats: flexibilitet, förnyelse och frihet. Analysen visar på att dessa begrepps diskursiva innebörder kan relateras till entreprenörskap, anpassningsbarhet, konkurrens, kreativitet och valfrihet. Vidare visar analysen på att kulturarbetaren subjektiveras av diskursen som ett nyliberalt subjekt: fri att göra val men som därigenom hålls ansvarig för sitt välbefinnande på livets alla områden. Slutligen diskuteras de konsekvenser som en projektifiering av kulturen kan få: ett försvagat offentligt samtal och ett mindre demokratiskt kulturliv. / Like all other parts of society the cultural sector has come to increasingly be legitimized in economic terms. This development can be described in terms of an economization of society. As the management techniques of New Public Management have come to dominate public sector administration since the 1980’s a new type of society has developed where all activities are exposed to competition, contract management and control. In light of this developement, the cultural sector has increasingly begun to organize cultural work in the form of projects. This paper uses the work of philosopher Michel Foucault to illustrate how this economization and projectification can be understood as a discourse which shapes the cultural worker as well as cultural policy. Based on the idea that discourses shape reality this paper examines how the discourse of projectification has been established in the cultural sector, as well as how the cultural worker is constituted as a subject within the discourse. These issues are explored through an analysis of cultural policy documents and through interviews with cultural workers. The implications of the discourse of projectification are studied through Foucault's theory of biopolitics and governmentality in the light of neoliberalism, New Public Management and economization. Johanna Oksala and Wendy Brown's theories of neoliberalism, Roland Almqvist and Jan-Erik Lane's analysis of New Public Management, and Johann Packendorffs analysis of the consequences this projectification has for the individual are starting points for this discussion. The paper shows that the discourse of projectification has been established in the cultural field and three central concepts that form the discourse have been identified: flexibility, innovation and freedom. The analysis shows that discursive meanings of these concepts can be related to concepts of entrepreneurship, adaptability, competition, creativity and freedom of choice. Furthermore the analysis in this paper shows that the cultural worker is subjectivated by the discourse as a neoliberal subject: a subject with an unquestionable ability to make free choices, which means that the individual is responsible for their own wellbeing in all areas of life. Finally, the paper discuss the possible consequences of this projectification of culture: a weakened public dialogue and a less democratic cultural life.

Detta är en kvalitativ studie som tar grund från teorin om postfeminism som ett epistemologiskt genombrott och forskningsverktyg. Syftet är att upptäcka diskurser som underbygger kommentarer på normkritiska, feministiska inlägg på Instagram samt skapa förståelse för korrelationen mellan inlägg och kommentarsfält. Studiens tar fokus och material ifrån den svenska artisten Zara Larsson, vars offentliga person kommit till att bli en slags inofficiell ambassadör för feminismen, och hennes instagramflöde hennes kommunikationsportal för feministiska budskap och uttalanden. Genom en kvalitativ innehållsanalys har inlägg av feministisk karaktär tagits fram från Larssons instagramflöde och dessa har sedan har analyserats och vidare tagits till diskussion i relation till inläggens kommentarsfält, vilka genomgått en kritisk diskursanalys i syfte att förstå hur språk och text, i detta fallet kommentarer, kan bidra till en slags konstruktion av verkligheten.    Studiens resultat visar å ena sidan att det finns en stark korrelation med inläggen och dess kommentarsfält. Detta innebär att den som är insatt i ämnet, åtminstone till en viss grad, kan styra sitt kommentarsfält. Beroende på tonaliteten, utformningen av texten, valet av bild och ämnet över lag förändras attityder och aggressiviteten i kommentarsfälten. Vem som publicerar inläggen påverkar också kommentarsfälten och attityderna där i. Studien påvisar också att många kommentarer i relation till den feminism som visas upp på Zara Larssons Instagram uttrycker ilska över att inläggen drar alla män över en kam – och detta ska poängteras sker även om inläggen garderar sig mot just generalisering. Studien vill därför också poängtera att så kallade nättroll förekommer i samtliga inlägg, det vill säga användare som kommenterar enbart i syfte att provocera. Studien kategoriserar dessa kommentarer som näthat då de uppenbart inte tar avstamp i inläggen och har således inga argument eller giltiga anledningar till sina negativa kommentarer. / This qualitative resource takes ground from the theory of postfeminism as epistemological break within feminism as well as a resource tools. While using a qualitative content analysis to find post based on feminism, a critical discourse analysis has been used to understand how language, in this case – language used in comment fields – can construct realities. The study aims to find understanding for these discourses as well as get a deeper knowledge of the correlation between media content and the comment-section. To do so, the study grasp all the interaction from the pictures that are chosen, caption that are written and the varieties of reactions that are commented.   This study uses the Swedish, yet internationally known, pop-artist Zara Larsson as main figure for the research since she’s somewhat of an unofficial ambassador for feminism, especially for the young media public.    The study shows that there is a significant correlation between content/caption and the comment section. Depending on tonality, length of caption, picture, subject and who the author is – the comment section gets more or less aggressive. Power relationships is an importance factor regarding the relationship between publisher and the users in the comment sections. This means that for someone who’s well established in the media flow, controlling ones’ comment section is, at least at some level, doable, although – while not trying to state the obvious, the study would also like to point out that so called ‘trolling’ – meaning provocative comments – will appear in the comment section no matter the content and caption. Therefore, these comments go under the word trolling or hating due to the fact that they lack arguments or valid reasons other than spreading negativity.

Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes &amp; Mauritz (H&amp;M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&amp;M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&amp;M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&amp;M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&amp;M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.

Due to the attention of several escapes, rescue attempts and hostage situations from Swedish prisons during the year of 2004 a debate about correctional system and safety arose. It resulted in official reports and proposals to improve the safety of the institutions. The incidents of 2004 will most likely have an effect on the discourse of the correctional system. The purpose with this study is to analyse which discourses that today can be distinguished in the correctional system and thereby will be the foundation of the correctional systemof tomorrow. The method used to answer the purpose of the study is a Foucauldian based discourse analysis. A perspective of socialconstructionism that leans upon the thought that it through language and text is possible to read processes of society and power. Power is a central idea in the study. By discerning the activated instruments of power in the Swedish correctional system it is possible to analyse the discourses made visible by these instruments of power. Two different discourses may in the analysis be seen as the main influence in the work of correctional system. The liberalistic idea of empowerment is visible in the work against relapsing criminals, where focus is set on personal responsibility and the will of adjustment as a way of reentering society. New liberalistic ideas represent the second discourse where power works threw surveillance and control. In a risksociety we must protect ourselves from threats and dangers, which makes the prison a way of keeping the criminals distanced from society. Classification is activated, to make the two discourses co-exist, as a way to create reliability around the work against relapsing criminals. By reproducing the norms and structure of our society we classify the level of digression and thereby punish as a way of handling it. To find a new way in to the debate about correctional system perhaps we need to ask ourselves: What function do we want the punishment to have?

Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.