Syftet med denna uppsats var att analysera och jämföra konstruktioner av förskollärarsubjektet i statliga kvalitetsgranskningar av den svenska förskolan under åren 2000–2018, samt att analysera diskursiva förskjutningar kring ’förskolläraren’ under samma tidsperiod. Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys, även kallad WPR-analys. WPR står för ”What’s the Problem Represented to be?”, vilket också utgör den första av sju frågeställningar vilka tillsammans bildar utgångspunkten för Bacchis analytiska tillvägagångssätt. Genom WPR-analys av vilka problem och lösningar som produceras i policytexter möjliggörs samtidigt analys av subjektskonstruktioner och diskursiva förskjutningar över tid. Vid läsning av tidigare forskning fann jag att denna gick att kategorisera i tre huvudsakliga diskurser, vilka jag valde att benämna Den könskodade läraren, Den professionella läraren samt Den reglerade eller bristfällige läraren. Studiens resultat påvisade att ’förskolläraren’ främst subjektifieras i enlighet med Den professionella läraren i samtliga utvalda kvalitetsgranskningar. Denna diskurs kännetecknas av individualisering och differentiering av ansvar, externa utvärderingar av kvalitet, i termer av måluppfyllelse, samt tydlig inverkan av en nyliberal diskurs. Resultatet påvisade dock även en viss diskursiv förskjutning över tid, då den dominerande professionella diskursen under senare år tydligt utmanas av diskursen Den reglerade eller bristfällige läraren, varigenom ’förskolläraren’ tillskrivs en mer reglerad och instrumentell position som utförare av policybeslut. / The aim of this master thesis was to analyze and compare constructions of the preschool teacher subject in national quality evaluations of the Swedish preschool over the years 2000–2018, and to analyze discursive dislocations of ’the preschool teacher’ during the same period of time. Theoretically and methodologically the study builds on Carol Bacchis poststructural policy analysis, also called WPR analysis. WPR stands for ”What’s the Problem Represented to be?”, this is also the first of seven questions which together form the starting point for Bacchis analytical approach. WPR analysis of problems and solutions produced in policy also enable analyzes of the construction of subjects and discursive dislocations. Previous research was categorized in three main discourses which were named The gender coded teacher, The professional teacher and The regulated or insufficient teacher. The results of the study showed that ’the preschool teacher’ is subjectified mainly in relation to The professional teacher in all of the selected national quality evaluations. Significant for this discourse is an individualization and differentiation of responsibility, external evaluations of quality, in terms of goal achievement, and an evident impact of a neo-liberal discourse. The result also showed to some extent a discursive dislocation over time, since the dominating professional discourse during the last years is clearly challenged by the discourse The regulated or insufficient teacher, through which ’the preschool teacher’ is given a more regulated and instrumental position in order to implement policy decisions.

Denna studie har genom en kvalitativ intervjustudie sökt förståelse för hur kommodifierad feminism, med uttryck såsom Girl Power, Empowerment och Systerskap, kan påverka kvinnors upplevelse av femininitet, feminism och självidentiteten. För att möta syftet formulerades följande frågeställningar; (1) Hur upplever informanterna att de påverkas av representationer av femininitet som de möter i sitt vardagsliv? (2) Hur upplever informanterna att de påverkas av feministiska budskap som de möter i sitt vardagsliv? (3) Hur ställer sig informanterna till att konsumera feminism? (4) Påverkas informanternas uppfattning av kommodifierad feminism utifrån hur de förhåller sig till feminism?   I analysen har teorier om identitet, reflexivitet, konsumtion, kommodifiering och feministisk tankegrund använts. Empiri har samlats in genom intervjuer med tolv kvinnor i åldrarna 18–50 år. Genom representationer av femininitet och feministiska budskap som informanterna möter i sitt vardagliga liv kan vi urskilja att traditionella krav och förväntningar på kvinnan existerar parallellt med nya krav och förväntningar, präglade av nyliberalistiska värderingar. Dessa värderingar kan påvisas förmedlas genom budskap förpaketerade i feministisk förklädnad, uppstådda genom kommodifieringens processer. Informanterna uppvisar både en medvetenhet och en motstridighet gentemot hur representationer och kommodifiering påverkar såväl individen som feminism i helhet. Att feminism syns i kommodifierad form upplevs både kunna normalisera den feministiska kampen, men också skapa motstånd. I viss mån upplevs kommodifiering av feminism urvattna och förmörka feministisk tankegrund. Samtidigt pekar resultatet på att kommodifierade feministiska budskap och symboler kan fungera identitetsskapande och ge individen ett sammanhang och en tillhörighet. Informanterna är dock inte eniga, identitetsskapande genom konsumtion av feministiska budskap och produkter betraktas av somliga negativt. Resultatet pekar därför på att de individer som identifierar sig som feminister och uppvisar en större feministisk insatthet till viss del för ett djupare, mer nyanserat och kritiskt resonemang som ofta grundar sig i kapitalismens oförenlighet med feminism. Slutsatsen som har dragits är att individens eget feministiska intresse partiellt kan ses styra hennes upplevelse, tolkning och konsumtion av kommodifierad feminism. / Through a qualitative interview study, this study has sought to understand how commodified feminism, through terms such as Girl Power, Empowerment and Sisterhood, can influence women's experiences of femininity, feminism and self-identity. To meet the purpose of the study, the following research questions were posed; (1) How do our informants experience that they are influenced by the representations of femininity that they encounter in their everyday lives? (2) How do our informants experience that they are influenced by feminist messages that they encounter in their everyday lives? (3) Where do our informants position themselves in the matter of consuming feminism? (4) Are the informants’ perception of commodified feminism influenced by how they relate to feminism?   In the analysis theories of identity, reflexivity, consumption, commodification and feminism has been used. Data has been collected through interviews with twelve women in the ages of 18-50. Through representations of femininity and feminist messages that the informants encounter, we can discern that traditional demands and expectations of women exist in parallel with new demands and expectations, characterized by neoliberalist values. These values are shown to be conveyed through messages packaged in feminist disguise, arose through the processes of commodification. The informants display both awareness and contradictory feelings about how representations and commodification affect feminism as well as the individual. The fact of feminism being displayed in commodified form is experienced normalizing feminism as well as creating more resistance. To some extent, commodified feminism is believed to dilute feminist ideologies. At the same time, the results point to the fact that messages and symbols of commodified feminism can function as creators of identity, giving the individual a sense of context and belonging. All informants, however, do not agree on the matter of commodity feminism as a creator of identity as some express a more negative view on the issue. The results indicate that informants who identify themselves as feminists and exhibit a greater involvement in feminist matters to a certain extent poses a deeper, more nuanced and critical reasoning, often based on the incompatibility of capitalism and feminism. This leads to the conclusion that the individuals own feminist interest partly can be seen to steer her experience, interpretation and consumption of commodified feminism.

No description available.

Since the 1980’s there has been a neoliberal development in society and politics, especially inthe Western world, where the welfare state has taken a step back and new ideas such asmarket and privatisation has had a breakthrough within the public sphere. Under theneoliberal development there has been an ongoing urbanisation but also a depopulation inapproximately half of the Swedish municipalities. Municipalities, which can be understood asthe lengthened arm of the welfare state, which have been affected by depopulation hastherefore had it much more difficult fullfilling their welfare duties due to the negative effectsof depopulation. Despite structural population changes both growing and decreasingmunicipalities tend to strive for growth, something that is not one of the municipalities tasks.It can be understood as a part of a neoliberal context where a so called market based ideologycan be found among municipalities who’s trying to create growth through its place brand. Oneof the municipalities which has experienced a considerable depopulating development isHagfors kommun (municipality), a municipality which can also be understood as anillustrative example of a depopulating municipality. The purpose of this thesis is therefore toexamine if there is a tension between the municipality Hagfors as a welfare organ and aneoliberal hegemony in society, and if there has been a neoliberal development over time. Inorder to carry this thesis out a qualitative method is used with discourse analysis which stemsfrom Laclau’s and Mouffe’s discourse theory and selected terms suited for the thesis’ scopeand purpose. The material consists of developmental documents from Hagfors kommun. The analysis treats meaning-making and expression as something that can be understoodwithin a neoliberal discourse as well as a welfare discourse. The analysis is lead by especiallyLaclau’s and Mouffe’s discourse theoretical term hegemony and its sub-terms. It appearsfrom the analysis that a neoliberal discourse can be found and is incused in the documentsfrom both points in time, 2002 and current documents from 2017 and 2019, and that it hasgrown stronger. The municipality has gone from hegemonising its role as a welfare organ anda welfare discourse to hegemonising itself as a place brand and hence hegmonising aneoliberal discourse. The conclusion as to whether there was a tension between themunicipality as a welfare organ and neoliberalism is that since the municipality chooses tohegemonise itself as a place brand and a part of a neoliberal context in contrast to trying toadapt to the negative development and minimising its negative consequenses, there is atension between the municipality as a welfare organ and neoliberalism. / Sedan 1980-talet har det skett en nyliberal utveckling i samhället och politiken, framförallt ivästvärlden, där välfärdsstaten tagit ett steg tillbaka och nya idéer som marknad ochprivatisering har fått genomslag inom det offentliga. Under den nyliberala utvecklingen hardet pågått en urbanisering men också en avbefolkning för ungefär hälften av Sverigeskommuner. Kommuner, som kan förstås som välfärdsstatens förlängda arm, som drabbats avavbefolkning har därför fått det allt tuffare att fullgöra sitt välfärdsansvar med hänsyn tillavbefolkningens negativa effekter. Trots strukturella befolkningsförändringar tenderar bådeväxande och minskande kommuner att sträva efter tillväxt, något som egentligen inte ärkommunens uppgift. Det kan förstås som en del av en nyliberal kontext där en så kalladmarknadsbaserad ideologi återfinns bland kommuner som försöker skapa tillväxt genom sittplatsvarumärke. En av de kommuner som drabbats av en betydlig avbefolkning är Hagforskommun, en kommun som också kan förstås som ett illustrativt exempel av en avbefolkandekommun. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om det finns en spänning mellankommunen Hagfors som välfärdsorgan och en nyliberal hegemoni i samhället, och om detskett en nyliberal utveckling över tid. För att genomföra uppsatsen så används en kvalitativansats med diskursanalys som utgår ifrån Laclaus och Mouffes diskursteori och utvaldabegrepp lämpade för uppsatsens omfång och syfte. Materialet består av utvecklingsdokumentfrån Hagfors kommun. I analysen så behandlas meningsskapande och uttryck som kan förstås inom såväl en nyliberaldiskurs som en välfärdsdiskurs. Analysen vägleds av framförallt Laclaus och Mouffesdiskursteoretiska begreppet hegemoni och dess underbegrepp. Det framgår av analysen att detfinns en nyliberal diskurs i dokumenten från båda tidpunkter som präglar dem, 2002 ochaktuella dokument från 2017 och 2019, och som har förstärkts över tid. Kommunen har gåttfrån att hegemonisera sin roll som välfärdsorgan och en välfärdsdiskurs till att hegemoniserasig självt som ett platsvarumärke och därmed hegemonisera en nyliberal diskurs. Slutsatsenrörande om det fanns en spänning mellan kommunen som välfärdsorgan och nyliberalism äratt då kommunen väljer att hegemonisera sig själv som ett platsvarumärke och en del av ennyliberal kontext i motats till att försöka anpassa sig till den negativa utvecklingen ochminimera negativa konsekvenser utav den, så finns det en spänning mellan kommunen somvälfärdsorgan och nyliberalismen.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.

Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet. / Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

No description available.

This thesis examines the purpose and implications of the so called attefall rules. A discourse analysis of the government bill which the attefall rules is based on shows that they are a neoliberal reform with the purpose of providing housing through the furnishing of additional apartments in single family homes and the building of accessory dwellings in private gardens. They deregulate said measures as well as the building of accessory buildings, extensions, and dormer windows. Ten interviews with officials mainly in the Stockholm region and the study of two judgements provided the implications of this reform in practice. While the reform has provided more opportunities for houseowners and more agency for officials, unexpected issues have also arisen that the current regulation is ill equipped to solve. Attefall projects are by default exempt from the planning that governs all other development in a municipality, meaning that municipalities have little control over them. As such, the established system cannot compensate that for which the attefall reform has not accounted. While interviewees are mostly positive to the attefall rules in principle, in practice they are underdeveloped. The attefall rules illustrate the risks of underdeveloped deregulation.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

The purpose of this study is to critically examine discourses in YouTube videos and comments about sexual content on OnlyFans. It focuses on how these discourses reflect gender and power inequalities and potentially contribute to the normalization of selling sexual content. Using feminist critical discourse analysis, we identify three discourses concerning sexual content: the discourse of prostitution, the discourse of the anti-social female influencer and a dominant neoliberal discourse that runs throughout the material. Our findings highlight that women who sell sexual content are stigmatized and blamed, which can contribute to the normalization of gender inequality. The study indicates that commentators value traditional gender roles, thus perpetuating unequal relations of power. By separating sexual content on OnlyFans from prostitution, the discourses contribute to normalization of selling one's body on OnlyFans. Rather than acknowledging structural causes of the phenomenon, the blame and responsibility is placed upon the individual. / Studiens syfte är att kritiskt undersöka diskurser i YouTube videor och kommentarer om att sälja sexuellt material på OnlyFans. Studien fokuserar på hur dessa diskurser återspeglar ojämlika genus- och maktförhållanden och eventuellt bidrar till en normalisering av att sälja sin kropp. Genom att använda feministisk kritisk diskursanalys har tre diskurser om försäljning av sexuellt material på OnlyFans identifierats: diskursen om prostitution, diskursen om normbrytande kvinna och den nyliberala diskursen som är den mest framträdande i materialet. Våra resultat understryker att kvinnorna som säljer sexuellt material stigmatiseras och skuldbeläggs, vilket kan bidra till normalisering av ojämlikhet mellan könen. Studien visar att personer i kommentarsfälten värderar traditionella könsroller och därigenom upprätthåller ojämlika maktrelationer. Genom att skilja på försäljning av sexuellt material på OnlyFans från prostitution bidrar diskurserna till normalisering av att sälja sin kropp på OnlyFans. I stället för att erkänna de strukturella orsakerna till fenomenet, läggs skulden och ansvaret på individen.