The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor.

No description available.

Bakgrund: Ungefär 130 000–150 000 personer i Sverige lider idag av demenssjukdomar och varje år insjuknar ytterligare ca 20 000–25 000 personer i sjukdomen. Demenssjukdomar innebär en progressiv försämring av kognitiva funktioner, vilket medför symtom som minnesstörningar, rumsliga oförmågor, nedsatta språkförståelser, förlust av inlärda funktioner, nedsatta praktiska förmågor samt beteendeförändringar. Inom omvårdnad av personer med demenssjukdom ska sjuksköterskor utgå ifrån personcentrerad vård som innebär att omvårdnad ska anpassas till personers behov. Enligt nationella riktlinjer är djurassisterade insatser en alternativ omvårdnadsåtgärd som kan användas som verktyg i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att kartlägga hur personer med demenssjukdom påverkas av djurassisterade insatser. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Djurassisterade insatser hade påverkan på personer med demenssjukdom avseende fysiska funktioner, psykisk hälsa och inom kommunikation. Djuren motiverade till rörelse och aktiviteter, lockade fram positiva känslor, lindrade oro och ångest samt främjade verbal och icke-verbal kommunikation. Genom att använda djurassisterade insatser som oberoende omvårdnadsåtgärd främjades möjligheten för personer med demenssjukdom att erhålla en personcentrerad vård. Slutsats: Djurassisterade insatser påvisade positiv påverkan på personer med demenssjukdom och kan således utgöra ett alternativ av oberoende omvårdnadsåtgärd som kan tillämpas inom personcentrerad vård och omvårdnad. / Background: Approximately 130 000–150 000 people in Sweden are suffering from dementia, and an additional 20 000–25 000 people are diagnosed with the disease yearly. Dementia causes a progressive deterioration of cognitive abilities causing symptoms such as memory disorders, spatial incapacities, language impairment, loss of learned functions, impaired practical skills, and behavioral changes. In nursing people with dementia, nursing should be based on person-centered care, meaning nursing should be based on the individual's needs. According to national guidelines, animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be used as a tool within person-centered care. Aim: The aim was to identify how people with dementia are affected by animal-assisted interventions. Method: A general literature review, which included articles of both qualitive and quantitative approaches. Results: People with dementia were affected by animal-assisted interventions in areas such as physical functions, psychological health, and communication. The animals motivated movement and activities, evoked positive emotions, relieved anxiety and promoted verbal and non-verbal communication. Animal-assisted interventions enhanced the possibilities for person-centered care. Conclusion: People with dementia were positively affected by animal-assisted interventions. Animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be applied within person-centered care and within nursing.

Inom ramen för denna kandidatuppsats görs en analys av fastighetsmäklarens rätt till ersättning vid bostadsköp mellan privatpersoner. Vilka ersättningsformer påverkar fastighetsmäklarens incitament i form av prestation i förhållande till att denne förväntas agera oberoende parterna emellan. Fastighetsköp i form av bostadsköp mellan privatpersoner är ofta stora ekonomiska affärer. Det gör det extra viktigt att allt sker på rätt sätt samt att både säljare och köpare blir nöjda. Bostadsaffärer kan vara komplexa och det kan uppståen del oklarheter och osäkerheter kring inte sällan oviktiga detaljer vilket gör att de flesta väljer att ta hjälp av en fastighetsmäklare. Mäklaren ansvarar för att sköta allade praktiska moment som uppkommer genom hela processen. I gengäld förväntar sigmäklaren ersättning i form av provision när affären är klar. För att mäklaren ska ha rätt till sin ersättning krävs att rekvisiten i 23 § 1 st. FML är uppfyllda. När så är fallet blir även uppdragsgivaren, som i de flesta fall är säljaren, skyldig att betala dennes ersättning. Inom ramen för fastighetsmäklarens uppdrag har denne en del skyldigheter och regler att förhålla sig till. Bland annat ska denne agera utifrån god fastighetsmäklarsed (8 § FML) och därmed utföra sitt arbete med stor omsorg. Detta gäller hela tiden, oavsett situation, när mäklaren är iklädd sin yrkesmässiga roll. Under arbetets gång har jag främst använt mig av kommenterad lagtext, artiklar, debattartiklar, tidigare rättsfall i form av NJA och beslut från Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd. Jag har även genomfört ett antal intervjuer men aktiva fastighetsmäklare. Jag utgår ifrån individen som nyttomaximerande och att säljaren i detta fall är den som är uppdragsgivare. För att undersöka de ekonomiska incitament som mäklare har utgår jag ifrån tre olika ersättningsformer; fast arvode, rak provision samt provisionsstege. Jag har kommit fram till att förhållandet mellan ersättning till mäklaren som ofta bestäms utifrån slutpris samt det ekonomiska incitament som mäklaren har i förhållande till att denne förväntas agera oberoende säljare och köpare emellan inte allt för sällan kan komma att bli en svår balansgång. Det finns också anledning att tro att det råder en viss informations asymmetri mäklare oc huppdragsgivare emellan. / In this bachelor of science thesis an analys is made of real estate brokers and their right of financial compensation, in the case of property purchases between private idividuals. What different forms of financial compensation can affect real estate brokersand what financial incentives exists when they have to act impartial between sellers and byers. Property purchases between private individuals are often major financial deals.That makes it extra important that everything is done in the right way and that both seller and byer are satisfied. Property transactions can be very complex and there maybe some uncertainties about important details. Therefore most people take help from a real estate broker. The real estate broker is responsible for taking care of all the practical things that comes with the process. In return, he or she expetct financial compensation. In order for the real estate broker to be entitled to the compensation, the conditions in 23 § 1 act FML must be required. The seller of the property is most often the client who has to pay the broker. The broker has a lot of obligations and rules to follow. Among other things, he or she must act on the basis of sound estate agent practice. This applies at all times when the broker is dressed in his professional role. During the course of my work I have mainly used annotated legal texts, articles,debate articles, previous court cases and decisions of Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd (FRN). I have also interviewed a few real estate brokers who are working on the swedish real estate market. I assume that the individual is maximized in use and that the seller always is the client of the broker. I want to investigate financial incentives of real estate brokers and will use three different forms of financial compensation; fixed commission, straight commission and commission bast on steps. I have realized that the financial incentives of the broker may vary depending on the type of financial compensation and that it sometimes can be hard to act impartial between seller and byer. There is also reason to believe that there is a certain information asymmetry between clients and real estate brokers.

Aggregators targeting smaller customers, and their possibility to alleviate grid congestions through local flexibility markets, is a new concept in Sweden. The study’s purpose consisted of four main objectives. Investigate SthlmFlex and compare it to two other European flexibility markets. Explore the institutional, technical, financial and social considerations of an aggregator in Sweden. Identify barriers for the aggregators considerations as well as market barriers for SthlmFlex. Lastly, estimate the potential of aggregated demand side flexibility from heat pumps and electric vehicles in single-family houses to alleviate grid congestions in Stockholm 2021-2030. The study mainly followed an exploratory research approach where literature review was combined with interviews. A quantitative approach was applied for the estimation of the potential. SthlmFlex is an open market that offers trade of flexibility services as well as temporary subscriptions that allows Ellevio and Vattenfall to manage grid congestions through different solutions. The most noticeable difference in the comparison of markets was that SthlmFlex did not offer an integrated rebalancing mechanism. New Swedish regulations that will enable independent aggregation will be enforced in the beginning of 2022 and will facilitate the operation and acquisition of customers for aggregators. The aggregator requires a technical setup of both hardware and software to gain control of the technology and active the flexibility service. The business model is centred on sales of the technical system, which enables implicit and explicit services. Explicit services constitute a small part of the total revenue stream which is due to the low prices offered on flexibility markets. The aggregator has to consider the customers’ view on demand side flexibility and their competence within the electricity system. The study concluded that there is enough demand side flexibility potential in single-family houses to alleviate grid congestions in Stockholm from 2021-2030. However, several barriers were identified that limits the realization of this potential and the development of aggregators in Sweden. These include barriers related to balance responsibility, measurements and low revenue streams. Barriers in terms of market design and market approach were also identified specifically for SthlmFlex. / Aggregatorer som riktar sig mot mindre kunder, samt deras möjligheter att bidra till att minska flaskhalsarna i elnätet, är ett nytt koncept i Sverige. Studiens syfte bestod av fyra huvudmål. Utforska SthlmFlex och jämföra den med två andra europeiska flexibilitetsmarknader. Undersöka de institutionella, tekniska, finansiella och sociala övervägandena för en aggregator i Sverige. Identifiera barriärer för aggregatorns överväganden samt marknadsbarriärer för SthlmFlex. Slutligen, uppskatta potentialen av aggregerad efterfrågeflexibilitet från värmepumpar och elbilar i småhus för att underlätta flaskhalsar i elnätet i Stockholm från 2021–2030. Studien följde en utforskande ansats där litteraturstudier kombinerades med intervjuer. En kvantitativ metod användes för att uppskatta potentialen.SthlmFlex är en öppen marknad som erbjuder handel av flexibilitetstjänster samt tillfälliga abonnemang som tillåter Ellevio och Vattenfall hantera flaskhalsar i elnätet genom olika lösningar. Den mest noterbara skillnaden i jämförelsen av marknader var att SthlmFlex inte erbjöd en integrerad åter balanserande mekanism. Nya svenska regler som möjliggör oberoende aggregering träder i kraft i början av 2022 och kommer underlätta driften och införskaffning av kunder för aggregatorn. Aggregatorn kräver en teknisk struktur som med både hårdvara och mjukvara för att få kontroll av teknologin och aktivera flexibilitetstjänster. Affärsmodellen kretsar kring försäljning av det tekniska systemet som möjliggör tjänster som implicit, explicit och övriga. Explicita tjänster utgör en väldigt liten del av den totala intäktsmodellen, bland annat på grund av de låga priserna som erbjuds på flexibilitetsmarknader. Aggregatorn måste ta hänsyn till kundernas inställning till efterfrågeflexibilitet samt deras kompetens inom elsystemet. Studiens slutsats visar att den potentiella efterfrågeflexibiliteten hos småhus är tillräcklig för att underlätta flaskhalsar i elsystemet i Stockholm från 2021–2030. Flera barriärer identifierades som begränsar realisationen av denna potential och utvecklingen av aggregatorer i Sverige. Dessa inkluderade barriärer relaterade till balansansvar, mätning och låga inkomstströmmar. Barriärer i form av marknadsdesign och syfte med marknad identifierades även för SthlmFlex.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship. / Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för revisorsrotationens inverkan på revisionskvalitet utifrån ett klientperspektiv.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För datainsamling genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med ledamöter från styrelser och revisionsutskott i börsnoterade bolag.     Resultat och slutsats: Studien visar att revisionsklienterna upplever att revisorsrotation har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Vidare visar studien att revisorernas kompetens och revisorernas oberoende är de centrala delarna av revisionskvaliteten.      Examensarbetets bidrag: Studien ger en insyn i hur implementeringen av de obligatoriska rotationsreglerna påverkar revisionskvaliteten i praktiken. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien fokuserat på hur revisorernas egna klienter upplever att revisionskvaliteten påverkas av revisorsrotation.     Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare in på antalet rotationer som de svenska börsnoterade bolagen varit med om. Här kan framtida forskning studera antalet rotationer av bolagens påskrivande revisor, antal rotationer av revisionsteamet samt antalet rotationer av revisionsbyrå. / Aim: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the impact of auditor   rotation on audit quality from a client perspective.       Method: The study is based on a qualitative research methodology. För data collection, nine semi-structured interviews were conducted with members of boards and audit committees of listed companies.     Results and conclusions: The study shows that audit clients perceive auditor rotation as having a positive positive impact on audit quality. Furthermore, the study shows that auditor competence and auditor independence are the key elements of audit quality.   Contribution of the thesis: The study provides an insight into how the implementation of the mandatory rotation rules affects audit quality in practice. In contrast to previous research, this study focuses on how auditors’ own clients perceive audit quality to be affected by auditor rotation.  Suggestion for future research: One suggestion for further research is to go deeper into the number of rotations that Swedish listed companies have experienced. Future research could study the number of rotations of the company’s signing auditor, the number of rotations of the audit team and the number of rotations of audit firms.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.