No description available.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

Denna uppsats undersöker problematiken kring revisorernas personliga engagemang och mänskliga beteenden. Revisorer och klienter har båda incitament vilka används för att nå en viss önskad situation. Oavsett vad incitamenten används för är syftet att subjektivt tillfredsställa ett visst intresse. Uppsatsen är baserad på tidigare publicerade vetenskapliga artiklar och är en vidare forskning baserad på Tepalagul och Lins studie från år 2015, vilken innefattar en undersökning av fyra hot. Denna studie kommer medföra en fördjupad undersökning kring dessa fyra oberoendehot som anses kan komma att påverka revisorns oberoende ställning. Hoten är: klientens betydelse, erbjudandet av andra tjänster utöver revisionstjänster, mandatperioden och anknytning mellan revisor och klient. Syftet med uppsatsen är att finna klarhet i om dessa hot i praktiken faktiskt kan hota revisorernas oberoende gentemot klienten, samt om dessa hot kan motverkas och i så fall på vilket sätt åtgärder kan framstå. I studien kommer en koppling göras till psykologiska påverkningar av mänskliga beteenden. Här lyfts kognitiv dissonans fram för att förklara etiska dilemman som revisorn ställs inför i sitt yrke. Studiens syfte är även att finna en klarhet i hur kognitiv dissonans kan ge en utökad förklaring kring problematiken angående revisorernas oberoende. Beroende på hur revisorn ställer sig i situationer av olika oberoendehot med medföljande påtryckningar från klienter och omgivning kan revisionskvalitén skifta. Uppsatsen kommer att genomföras utefter den hermeneutiska traditionen och i form av en kvalitativ ansats med besöksintervjuer som datainsamlingsmetod. Utifrån respondenternas åsikter kan vi dra slutsatsen att dessa hot existerar inom revisionsyrket, men att mycket beror på revisorn som person och dennes integritet och motståndskraft. Resultaten bekräftar även att människor normalt sett vet att deras bedömningar bör vara objektiva, men att de omedvetet kan göra felaktiga bedömningar då de blandar ihop vad som är personligt fördelaktig med vad som är rättvist eller moraliskt. För var och ett av dessa hot diskuterar vi erhållna resultat från empirin och tidigare forskning. Detta med avseende på klientens och revisors olika incitament, hot, kognitiva processer, samt revisionskvalité. Studien mynnar ut i idéer kring fortsatt forskning. Vi lyfter här fram vikten av att bland annat utföra en liknande forskning med kvinnliga auktoriserade revisorer som respondenter. / This essay examines the problems concerning auditors personal engagement and human be- haviours. Auditors and clients have different incentives, which are used to reach a certain preferred situation. Regardless of what the incentives are used for, the aim is to subjectively satisfy a certain interest. The essay is based on previously published scientific articles and is a further research based on Tepalagul and Lins study from year 2015. This essay includes a survey of four threats concerning auditor’s independence. The study will present a detailed investigation of these four threats that may have an affect on the auditor's independence. The threats are: the clients importance, the offering of non-audit services, auditor tenure and the client affiliation. The purpose of this essay is to find clarity if whether or not these threats in practice may actually threaten the auditor's independence towards the client, and if these threats can be prevented and if so, in what way measures may appear. The study will be making associations to psychological factors influencing human behaviours. The concept cognitive dissonance is used in this study to explain the ethical dilemmas that auditors face in their profession. The study's purpose is also to find a clarity of how cognitive dissonance can give an extended explanation about the problems concerning auditor’s independence. Depending on how the auditor stands in situations of various threats to the independence with accompanying pressures from their clients and the environment, the audit quality may shift. The essay will be performed in line with the hermeneuthic tradition in the form of a qualitative approach with interviews as data collection methods. Based on respondents’ opinions, we can conclude that these threats exist within the audit profession, but much depends on the auditor as a person and his or her integrity and resilience. The results also confirm that humans usually know that their assessments should be objective, but they unknowingly make incorrect judgments when they mix up what is personally beneficial with what is fair or moral. For each and everyone of these threats we discuss the empirically given results and previous research. This with regard to the clients and the auditors different incentives, threats, cognitive processes, and audit quality. The study empties into the ideas about further research. We emphasize the importance of among other things carrying out a similar research with female certified auditors as respondents.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient. / Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

Bakgrund: Aktieägarnas förtroende för revisionen och de finansiella rapporterna har påverkats negativt på grund av de revisionsskandaler som har varit aktuella under senare tid. Skandalerna har lett till att pålitligheten i revisionen har ifrågasatts av de finansiella rapporternas användare. En av skandalerna som har varit aktuell under 2000-talet är skandalen med HQ-Bank, där revisorn hade misskött sitt arbete och bedragit aktieägare och kunder. På grund av skandaler som denna har krav på hårdare lagstiftning efterfrågats. Till följd av detta har det tagits fram åtgärder i form av ett revisionspaket. Det har dock funnits delade meningar om åtgärdernas effekt när det kommer till att åtgärda problemet. Det faktiska och det synliga oberoendet har haft en stor roll i diskussionen när det kommer till att återuppbygga och stärka förtroendet.Syfte: Studien syftar till att fördjupa diskussionen i frågan om de förtroendestärkande åtgärderna och undersöker hur aktieägarnas förtroende till revisionen kommer att påverkas av åtgärderna i revisionspaketet.Metod: Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer och lämpliga teorier för att skapa en korrekt bild över forskningsområdet. Teorierna som är utvalda för studien ligger till grund för analysen av det insamlade datamaterialet.Resultat: Studien tyder på att revisionspaketets effekt inte kommer att bli särskilt märkvärd, och frågan är om det är rätt åtgärd att vidta. Orsaken till det negativa utfallet tycks bero på osunda relationer som bygger på sociala mekanismer. Utifrån detta kan regleringen ses som att den endast fyller en social funktion eftersom sociala mekanismer kan anses svårreglerade.Det kan vidare uppfattas som att det synliga oberoendet har fått en större roll än det faktiska oberoendet när det kommer till att etablera förtroende. Studien finner ytterligare problem i att det råder ett förväntningsgap i samhället som visar på kunskapsluckor gällande revisorns ansvar, något som revisionspaketet inte kommer åt. En utjämning av förväntningsgapet skulle kunna mildra problemet varför fokus kanske borde ligga på att reducera gapet.Orginalitet/värde: Studien har bidragit till diskussionen kring förtroendestärkande åtgärder inom revisionen och revisionspaketets effekt när det gäller att påverka aktieägarnas förtroende. / Background: The shareholders trust in the auditing process has been affected negatively due to the recent audit scandals. The reliability of the audit has been questioned by the users of the financial statements due to the audit scandals. One of the main scandals during the 2000s is the scandal of HQ- Bank, where the auditor had mismanaged his work and defrauded shareholders and customers. Demands for stricter legislation has been requested because of the scandals. As a result of this, new arrangements in terms of a reform of the EU statutory audit market has been developed. However, there has been disagreements regarding the effectiveness when it comes to fixing the problem. The independence in fact and the independence in appearance has had a major role in this context when it comes to rebuilding strengthen the trust.Purpose: This study aims to deepen the discussion in trust-building actions and examines how the shareholders trust in the audit will be affected by the measures in the reform of the audit market.Methodology: The question is answered through qualitative interviews and appropriate theories to create an accurate picture of the research area. The theories that are selected for the study are the basis for the analysis of the collected dataFindings: The study indicates that the effect of the reform of the audit market will not be obvious, and the question is if it is the right move. The reason for the negative outcome appears to be due to unhealthy relationships based on social mechanisms. Based on this the regulation can be seen as only fulfilling a social function since social mechanisms can be difficult to regulate. It can further be seen as the independence in appearance has played a bigger role than the independence in fact when it comes to establishing the trust. The study finds further problems in the expectation gap in society that shows knowledge gaps regarding the auditor's responsibilities, which the reform of audit market cannot reach. A smoothing of the expectation gap might alleviate the problem as to why the focus should probably be on reducing the gap.Orginality/value: The study has contributed to the discussion regarding trust-building actions within the audit and the reform of the audit markets effect when it comes to influencing the shareholders trust.This thesis will continue in Swedish.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.

Två identiteter som den interna revisorn på ett universitet upplever är en professionell och organisatorisk identitet. Medvetet eller omedvetet behöver den interna revisorn beakta när den professionella och organisatoriska identiteten uttrycks då identiteterna har positiva samt negativa aspekter i rollen som internrevisor. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur den interna revisorns professionella och organisatoriska identitet balanseras samt uttrycks i praktiken. Detta gjordes genom att identifiera problematiska situationer och analysera spänningar. Social Identitetsteori har använts som grund för studien och tidigare forskning inom identitet, identifiering och revisorer har kompletterat teorin. Kvalitativa intervjuer med interna revisorer på universitet har utgjort det empiriska materialet för att fånga problematiska situationerna. Resultaten indikerar på att de interna revisorerna i studien upplever problematiska situationer när relationerna med de anställda och det professionella arbetet hamnar i konflikt. Förtroende hos de anställda ses vara en anledning till att spänningar upplevs och skapar konflikter mellan den professionella och organisatoriska identiteten. Den organisatoriska identitetens intresse ses värdesätta förtroende hos de anställda medan den professionella identitetens intresse ses värdesätta en oberoende och objektiv ställning. Identiteterna ses kunna dra åt olika håll vilket skapar en spänning i rollen. Förslag till framtida forskning var att undersöka om samt varför skillnader i spänningar hos internrevisorer i den offentliga och privata sektorn existerar. / Two identities the internal auditor on a university experience are a professional identity and an organizational identity. Consciously or unconsciously, the internal auditor needs to acknowledge when the professional and the organizational identity are expressed since the identities both have positive and negative aspects on the role as an internal auditor. The purpose of this study was to create an understanding of how the internal auditors professional and organizational identity are balanced and expressed in practice. This was done by identifying problematic situations and analyzing tensions. Social Identity theory was used as the base for the study and previous research in identity, identification and auditors have complemented the theory. Qualitative interviews with internal auditors at eight universities have constituted the empirical material to capture problematic situations. The results indicate the internal auditors need to balance the interaction between the professional and the organizational identity when problematic situations occur. Trust from employees in the internal auditor is seen as a reason for why tensions occur in the problematic situations which can create conflicts in the interaction between the professional and organizational identity. The professional identity is seen to contribute to why an objective stance is valued, simultaneously the organizational identity is seen to contribute to why trust and understanding from employees are valued. Future research is proposed to investigate if and why differences in tensions among internal auditors exist in the public and private sector.

The aim of this essay is to investigate how the audit profession has changed since the abolition of audit obligation and how the auditors have adapted to the change. Through qualitative interviews with auditors, the auditor's role and duties has been analyzed since the abolition of audit obligation and the reduced demand for auditing. This in order to determine whether the abolition of the audit obligation has resulted in a change in the auditor's offer of services and if this has affected independence. Continuingly, the role of the auditor has been analyzed by the importance of the relationship with the customer as well as the expectation gap that exists. The collected material will be explained by an objective approach. The empirical evidence shows that there is a difference for the auditor's role as well as duties following the abolition of audit obligation where the service offer has been expanded while there is a reduced demand for auditing, which has been replaced by other services.

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.