Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft. Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång. Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard. Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation. Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem. Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning. Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.

This thesis examines how a company can get an effective, high quality, maintenance of their computerized systems. After literary studies concerning the life cycle activity Maintenance we have studied how the maintenance at the department IT Supply of IKEA IT AB in Älmhult is carried out. What steps and measures in the analyzing of results of changes are carried out and if they have predefined processes for changes. Based on the facts we found most important in our literary studies we have created a model and theoretically applied this to the maintenance of a specific system to see what they can work with to further improve the quality and efficiency in their maintenance. The basis for our thesis is literary studies and the collected material has been used as a foundation for the research at the company, which was carried out through interviews. This thesis is based on the question: ”How do the lack of a model for maintenance and the lack of orientation affect the maintenance in a company?” / Detta examensarbete undersöker hur ett företag kan få en effektiv förvaltning av hög kvalitet. Med utgångspunkt ur litteraturstudier om livscykelfasen Förvaltning och drift har vi undersökt hur förvaltning hos avdelningen IT Supply vid IKEA IT AB i Älmhult bedrivs i praktiken, vilka steg och mått för analysering av resultatet efter genomförda ändringar som genomförs och om det finns fördefinierade processer för ändringar. Vi har skapat en egen modell med de punkter ur litteraturstudien som vi anser är viktigast och teoretiskt tillämpat denna modell på förvaltningen av ett specifikt system för att se vad de kan utgå ifrån för att ytterligare effektivisera och förbättra kvaliteten i sin förvaltning. Grunden till vår undersökning kommer från litteraturstudier. Det insamlade materialet har sedan använts som underlag för undersökningen på företaget, vilken skedde genom intervjuer. Examensarbetet utgår från frågeställningen: ”Hur påverkar avsaknad av en förvaltningsmodell och brist på styrning, förvaltningen?”

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Denna rapport handlar om ett arbete mot att öka leveransprecisionen av produktionen av hissdörrar på företaget MaxiDoor AB. Företaget har ett mål på en leveransprecision på 98 % som de arbetar mot att uppfylla. Problemet de har är att leveransprecisionen är mycket lägre i nuläget. Detta beror delvis på kommunikationsproblem, informationsproblem samt att verkstaden inte är i ordning och reda. Problemet angreps genom att införa daglig styrning med en styrtavla och dagliga möten. En ändring av layouten på en av arbetsplatserna gjordes även, tillsammans med ommöblering av lagerplatser och tydlig uppmärkning av vad som ska stå var. Dessutom undersöktes hur stora lager som skulle finnas av alla olika detaljer. Utöver detta har företaget fått flera idéer om vad som mer kan göras för att förbättra produktionen ännu mer. Om företaget fortsätter med ett liknande arbete finns stora möjligheter att nå upp till deras mål med leveransprecision. / This report is about an effort to increase the delivery accuracy of an elevator door production at the company MaxiDoor AB. The company has a target of a 98% delivery accuracy that they are working towards fulfilling. The problem they have is that the delivery precision is much lower in the present. This is due in part to communication problems, information problems and the fact that the workshop is not in order. The problem is approached by introducing daily steering with a control board and daily meetings. An alteration of the layout of one of the workplaces was also done, along with the reorganization of storage spaces and clear marking of where things should be placed. In addition, it was investigated how large the inventories should be of all the different details. In addition, the company have received several ideas about what can be done to improve production even further. If the company continues with a similar work, there are great opportunities to reach their goals with delivery precision.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur Toyota Material Handling Sweden AB organiserar sitt arbete med internkontroll och styrning, samt vilka grundläggande förutsättningar som finns för att erhålla en god internkontroll.  Avgränsning: Denna studie är avgränsad till Toyota Material Handling Sweden AB och dess ekonomiavdelning. På grund av begreppets omfattning klargörs här att studien enbart kommer fokusera på den interna kontrollen och styrningen, det vill säga den kontroll företaget själva utför.   Metod: Denna studie präglas av en kvalitativ metod, en intern fallstudie för att nå djupare förståelse i studiens undersökta företag.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie baseras på teorier och tidigare studier kring riskhantering, internkontroll, internkontrollens ramverk samt internrevision.  Empiri: I empirin sammanfattas primärdata bestående av en öppen intervju och två semistrukturerade intervjuer öga mot öga, varav en i kombination med en observation, samt sex intervjuer via mejl.  Slutsats: Toyota Material Handling Sweden AB har en väl utvecklad och ständigt närvarande internkontroll genom värderingar, rutiner och ramverket J-SOX. Företaget lägger stor vikt på att integrera alla individer i verksamheten för att nå målen. För att upprätthålla en god internkontroll utgör individerna en grundläggande förutsättning, tillsammans med utbildning, kompetens och uppföljning. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Toyota Material Handling Sweden AB organizes their work in regards to internal control, as well as investigate what essential conditions that are necessary to receive good internal control.  Delimitation: This study is limited to the finance department of Toyota Material Handling Sweden AB. The scope of this study concerns internal control only, that is, the control that the company performs itself.  Method: This study is characterized by a qualitative method. An internal case study to gain a deeper understanding of the study's investigated company.  Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on theories and previous studies on risk management, internal control, internal control framework and internal auditing.  Empirics: The empirics summarizes primary data consisting of an open interview and two semi-structured interviews eye-to-eye, one of them in combination with an observation, and six interviews via email.  Conclusion: Toyota Material Handling Sweden AB has a well developed and constantly present internal control through values, routines and the J-SOX framework. The company highlights the importance of integrating all individuals into the business to achieve the goals. In order to maintain good internal control, individuals are an essential condition, together with education, competence and follow-up.