Spelling suggestions: "subject:"performative"" "subject:"performativa""
1 |
Bland äventyrliga möss, vetgiriga detektiver och förklädda superhjältar : En textanalys av litterära karaktärer i tre populära nutida barnböcker ur ett genusperspektivGlasberg, Bodil January 2022 (has links)
I denna studie analyseras de tre barnböckerna Musse & Helium: Den hemlighetsfulla världen skriven av Camilla Brinck (2021), LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet författad av Martin Widmark (2021) samt Handbok för superhjältar: Utan hopp skriven av Elias Våhlund (2021). Syftet med studien är att ta reda på hur flickor och pojkar, kvinnor och män, framställs i några av de mest utlånade skönlitterära böckerna för barn i åldersgruppen 6–9 år. Det är betydelsefullt att se över vilka böcker som finns tillgängliga för eleverna i grundskolans tidiga år och även granska vilket innehåll dessa böcker har, för att denna litteratur ska kunna ha en påverkan på elevernas uppfattning kring genus. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där bilder och text har granskats och tolkats. Som stöd har ett analysverktyg använts, vilket visar motsatser i form av stereotypiska egenskaper som kan sägas representera manligt respektive kvinnligt. Analysen visar att samtliga tre böcker till en början upplevdes som progressiva med såväl flickor som pojkar som huvudpersoner och där samtliga flickor framstod som relativt starka och självständiga karaktärer. Vid en mer noggrann läsning framkom flera intressanta aspekter som i vissa fall pekade i en motsatt riktning. I boken Musse och Helium: Den hemlighetsfulla världen framkom en genusstereotyp framställning av huvudpersonernas utseende medan deras handlingar, tankar och känslor tyder på att de följer ett performativt genus där Musse följer en kvinnlig mall medan Helium följer en manlig mall. I boken LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet framkom att huvudpersonerna Lasse och Maja framställs som genusneutrala medan de flesta av bipersonerna framstår som genusstereotypa. I boken Handbok för superhjältar: Utan hopp framkom att huvudpersonen Lisa gestaltas med en komplexitet där hon tillåts vara både stark, modig och ha nära till sina känslor, vilket tyder på en medvetenhet kring genusskildringar där en stark flickkaraktär inte sker på bekostnad av flickskapet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
|
2 |
”Clint Eastwood med disktrasa” : En narrativ innehållsanalys av läromedel utifrån ett genusperspektivBjörkman, Dawid Leonard January 2016 (has links)
The aim of this study is to examine how the male characters are portrayed in the television series »Livet i bokstavslandet« based on Connels (1995) theory hegemonic »masculinity« and Butlers theory »gender performativity« and examine if the male characters challenge or maintain gender. The study proceed from the following questions: Does the male characters in »Livet i bokstavslandet« challenge or reproduce traditional gender roles? Are the male characters »participant«, »subordinated« or »marginalized« based on Connells hegemonic masculinity theory? A narrative content analysis has been conducted. The theoretical framework of the examination is based on men and masculinities studies, from a post-modern influenced perspective. Butler's concepts of performativity are of importance in this study. The results of shows, in conclusion, that »Livet i bokstavslandet« does neither challenge nor negotiate new gender roles. From a performativity point of view, the conclusion is that the series maintains prevailing gender roles.
|
3 |
"Prinsessor är vackra, prinsar är tappra" : Böcker för barn ur ett genusperspektiv / "Princesses are beautiful, princes are brave" : Childrens books by a gender perspectivePöhlitz, Sandra January 2016 (has links)
The aim of the study is to examine characters in books for children through a gender perspective. Partly I want to examine how female and male gender are constructed, partly how gender norms reproduce and/or challenges. This study proceeds from the following questions: ● How are female and male characters described in the books? ● What actions do female and male characters perform? ● How do the characters act towards characters of the opposite gender? The investigation is based on text analysis and the material consists of seven books for children. The theoretical basis is based on Butlers theory “gender performativity”, Hirdmans gender theory and Nikolajevas scheme of qualities of gender stereotypes. The result showed that the characters often seem to have gender stereotypical qualities. Female characters are more likely to behave as both male and female gender performativity and the male gender performativity and qualities of gender stereotypes are considered more valuable than female. To challenge gender norms we need to study and discuss literature, otherwise the gender norms will be maintained.
|
4 |
BESKÅDAREN OCH BESKÅDANDET : Det performativa mötet med bilden / THE SPECTATOR AND THE SPECTATORSHIP : A performative meeting with the imageGrenholm, Anna January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.
|
5 |
En vacker cirkusflicka och starka pojkar - En visuell textanalys av barnböcker ur ett genusperspektivWickström, Miranda, Svennar, Emilia January 2018 (has links)
Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.
|
6 |
Barnlitteratur ur ett genusperspektiv - "Bete dig som en riktig man, för en gångs skull..."Touman, Mona January 2018 (has links)
Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.
|
7 |
Man måste vara farbror när man kör grävskopaBjelkengren, Pernilla, Larsson Jarnshult, Sofia January 2012 (has links)
Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på ensmåbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickorrespektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämneväcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljandereflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällandegenus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekternasocialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i densociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manligaegenskaper. Därtill användes text- och bildanalys för att nå studiens resultat samt enberättarteknisk metod benämnd beskrivning. Vår slutsats är att kvinnor/flickor utmärkersig stereotypiskt kvinnligt medan män/pojkar framställs som stereotypiskt manliga,något som överensstämmer med Nikolajevas (2004) abstrakta schema, som bygger påkvinnliga respektive manliga egenskaper, vilket ligger till grund i vår analys.
|
8 |
Det hänger på håret! : Maskulina gestaltningar i Stockholms raksalonger / It’s all about the hair! : Masculine formations in Stockholm’s barbershopsStjernfeldt, Sandra January 2019 (has links)
Denna studie undersöker relationen mellan hår, kön, kropp och rum. Specifikt undersöks hur relationen mellan maskulinitet och hår i form av skägg framträder på tre raksalonger i Stockholm våren 2019. Detta analyseras främst med Sara Ahmeds (2006) begrepp orienteringar och linjer, som beskriver hur vi kroppsligt erfar omvärlden. Judith Butlers (2007) performativa genus är också tolkningsgrundande. Intervjuer med en barberare och kund från var observerad raksalong, har synliggjort informanters strävan efter svåruppnåeliga maskulina ideal, som ett fylligt skägg. Studien berör även nutida historiebruk. Två av tre raksalongers miljö har bidragit till maskulina gestaltningar, orienterade mot nostalgisk känsla av brittisk herrklubb från förra sekelskiftet. Raksalongernas genuina kvalitetsupplevelse, har kontrasterats mot damsalongers sämre service och expertis. Två barberare och kunder eftersträvar dock känslomässig öppenhet, vilket kan sägas ta spjärn från stereotypa maskuliniteter. Detta har möjliggjort omorienteringar mot maskuliniteter med traditionellt sett mer mjuka, feminina värden. / This research examines the relation between hair, body and place. Specifically, it investigates how the relation between masculinity and hair such as beard takes shape in three different barbershops in Stockholm spring 2019. This is foremost being analysed with Sara Ahmed's (2006) use of orientations and lines, which describe how we bodily experience our surroundings. Judith Butler's (2007) gender performativity is also at the foundation of the analysis. Interviews with one barber and customer from each observed barbershop, has shed light on informants' strivings to reach elusive masculine ideals, such as a full beard. Two of the three barbershop milieus have contributed to masculine formations, orientated towards nostalgic sense of brittish men's club from the turn of last century. The barbershops' genuine luxury treatments have by some informants been contrastated against lady hair salons' poorer service and expertise. However, two barbers and customers seek emotional openness, which can be said to deviate from stereotypical masculinities. This has enabled reorientations towards masculinities with traditionally more soft, feminine values.
|
9 |
DET HANDLAR OM FRIHET : En autoetnografisk aktions studie om performativa och relationella lärandenWildow, Hanna January 2020 (has links)
This text narrates the experience of approaching education in a Swedish Upper Secondary School as a performance. In the interstices of pedagogy and art, it explores performative andrelational learning strategies. From a radical pedagogical perspective, it attempts to challenge and shift the inherent power asymmetries between teachers and students, by attempting to createa learning space with methods from a participatory art field. The text unfolds from an Action Research field study conducted by me, in collaboration with 23 students in a class I teach in “Estetisk kommunikation” [Aesthetical communication]. The students play the part of coresearchers, exploring what it would mean to them to approach their educational environment asa performance. With an autoethnographic method we explore the different voices in our space, and generate the study data through the act of Free Writing. We move through narratives ofspaces, bodies, principles, voices, the I and the other, and text, and dwell in the meaning of the unknown, critique, crises, togetherness, creativity and freedom. The results point to strategies of genuine presence, care and joy, and the necessity to resist and unlearn the pedagogical habits generated within the contemporary educational system of Sweden.
|
10 |
Manliga svensklärare - Förväntningar, kön och motståndAxelsson, Ida January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.
|
Page generated in 0.0578 seconds