Abstract The signification of the eyesight for children’s development and learning- how do pedagogues support and stimulate children with defective vision in their development and learning in pre-school? These issues are based on my purpose of the field survey investigations, where I have interviewed three pedagogues and also performed an observation. My main conclusion and results describe that the vision is the high-powered engine in children’s development and learning. It also tells us that those around the children are very important for optimum development and learning, especially when it comes to supporting and stimulating children with defective vision in their necessities. Our other senses are a compensation to make it easier for children with defective visions in their lives. But all our senses are equally important for children with defective vision as they are for seeing children in their development and learning with their whole body in pre-school. Keywords: Eyesight, children with defective vision, development and learning in pre-school, pedagogues, pedagogical support and stimulation / Sammanfattning Vilken betydelse har synsinnet för barns utveckling och lärande? Hur kan pedagoger med hjälp av olika pedagogiska insatser eller hjälpmedel, stödja och stimulera barn som är synskadade i deras utveckling samt i sitt lärande i förskolan? Dessa frågeställningar speglar mitt syfte med denna uppsats. Frågeställningarna i sin tur har under processens gång också vidarebearbetats till tre frågeområden, vilka också har varit centrala i undersökningens genomförande av en observation och intervjuer med tre pedagoger. Huvudresultatet och min slutsats visar att synsinnet är motorn i ett barns utveckling och lärande. Om ett barn har en synskada är omgivningens förhållningssätt, bemötande och agerande livsviktigt för att stödja samt stimulera barnet optimalt utifrån de behov barnet har. För att underlätta tillvaron för synskadade barn är våra övriga sinnen ett exempel på kompensatoriska hjälpinsatser, dessutom är de viktiga för alla barn i deras utveckling och lärande med hela kroppen i förskolan. Nyckelord: Synsinnet, synskadade barn, utveckling och lärande i förskolan, pedagoger, pedagogiska hjälpinsatser

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter. The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.

This investigation was undertaken to examine effects of motor skill intervention in children with motor difficulties consistent with developmental co-ordination disorder (DCD) diagnosed in child health care before school entrance, to analyse the parents' descriptions of their children, and to follow up the children's motor status in a short-term perspective. Thirteen studies on the effects of motor skill intervention were submitted to a meta-analysis (Study I). Thirty-seven children who at age 5 to 6 years were diagnosed as having motor difficulties consistent with DCD were enrolled in an experimental investigation of effects of group motor skill intervention on motor skills (Study II) and on self-perceived competence (Study III). The parents' descriptions of their children were obtained at an interview (Study IV). The children's motor status was re-examined when they were 7 to 8 years old (Study V). Motor skill intervention, using the Specific Skills approach, in a group setting or in a home programme, 3 to 5 times per week, was found beneficial for children with DCD who were older than 5 years of age. The non-specific group motor skill intervention influenced the number of children with borderline motor difficulties who changed to having no motor difficulties, and seemed to enhance awareness of motor competence. Parents whose children had definite motor difficulties were more inclined to support their children in physical activity, and reported worry and uncertainty. The children had not changed their motor status at the age of 7 to 8 years. The children with definite motor difficulties, in particular, continued to have these difficulties. Children who when 5 to 6 years old have motor difficulties and who score at the 5th percentile or below at the Movement ABC motor test, seem to need active support in joyful motor learning situations to reduce unwillingness and displeasure.

Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger. / This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.  Hypotesen att barnen skulle tillskriva Kivi sitt eget kön visade sig inte stämma då skillnaderna i pronomenanvändning pojkar och flickor emellan var minimala. Resultaten kan bero på att mannen ses som norm och kvinnor som ”det Andra” (de Beauvoir 2002) samt att barnlitteraturen domineras av pojkar. Resultaten överensstämmer också med tidigare forskning av Merrit & Kok (1995) som visar att karaktärer med könsneutrala namn tenderar att tillskrivas manligt kön. / In the great debate over the gender-neutral pronoun hen in 2012, the perspective of the children was missing. The aim of this bachelor essay is to shed light on that perspective by investigating which pronouns pre-school children use in conversation about the children’s book Kivi och monsterhund which contains only gender-neutral pronouns. The material was obtained through children’s interviews in focus groups where four- and five-year-old pre-school children talked about the book and the material was analyzed by using a mostly quantitative method to find out the frequency of the used pronouns. The results show that the children scarcely reacted to hen nor did they use it themselves. Kivi was referred to by the children as he while monsterhunden (the monster dog) was referred to as it or he. The hypothesis that the children would ascribe Kivi their own gender proved to be incorrect as the differences in use of pronouns between boys and girls were minimal. The results may be an effect of the man being viewed as the norm and women as “the Other” (de Beauvoir 2002) and the dominance of boys in children’s literature. The results also correlate to previous research by Merrit & Kok (1995) that show that characters with gender-neutral names tend to be ascribed male gender.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet. De tre huvudområdena (kriterierna) var psykosocial hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Resultatet visade att personalen som intervjuades hade goda rutiner för det hälsofrämjande arbetet. De upplevde möjligheter att stödja föräldrarna i deras föräldraskap och främja hälsosamma budskap. De upplevda begränsningarna bestod främst av avsaknad av utrymme för matlagning samt fysiska aktiviteter. Samverkan med andra aktörer som Barnavårdcentralen, Mödrahälsovården, Socialtjänsten och Tandhälsan var även de avgörande för det hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbete som bedrivs i Västerbotten har en god grund för att stärka och stödja barn och föräldrar samt främja hälsosamma budskap. Men det finns vissa brister i ämneskunskap hos personalen samt otydlighet vad vissa kriterier syftar till. / The aim of the study was to examine how open pre-school as an arena for health promotion worked. The focus was on the employees’ experiences of the opportunities and limits in their work. The study was a comission from Salutsatsningen in Västerbotten County Council in Sweden. The method was a qualitative approach and five interviews were conducted with employees in open pre-schools in Västerbotten. The interviews were based on the criteria that served as guidelines in the employees’ work. The three main elements (criteria) were psychosocial health, diet and physical activity. The results showed that the employees had adequate procedures for their health promotion work. They experienced opportunities to support parents in their parenting and to promote healthy messages to the visitors in open pre- school. The limits they experienced were primarily in the form of cooking facilities and physical activities. Collaboration with other actors as Child health center, Maternity Care, Social Services and Dental health was also crucial to health promotion work. The conclusion was that the health promotion work in Västerbotten has a solid foundation to strengthen and support children and parents and also to promote healthy messages. But there are some deficiencies in the area of knowledge among staff and lack of clarity from Salut regarding certain criteria.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a daily basis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>