Managing the new product development (NPD) process, especially the first phase, the front end of innovation (FEI), is crucial for companies today in order to develop successful products and reach process and product sustainability. This has proved to be a significant challenge for start-ups since 90 percent of them fail (Krishna et al., 2016). This explorative study investigates how prototyping can be used in FEI, with a focus on Swedish start-up companies. A great deal of research has been published about prototyping in the later stages in the development process, and about FEI in general. Regarding prototyping in FEI, the existing literature is mainly located in the product design area. A substantial research gap has also been identified in a start-up context regarding prototyping in FEI. To fill in this gap, a qualitative approach was used collecting data form three different perspectives; start-up accelerators, start-ups employees and users. To accumulate these three perspectives, two sets of semi-structured interviews and two focus groups were conducted. Thematic analysis was used to analyze the collected data. The empirical findings align with the existing literature in several areas, but also gain new insights, contributing to filling the research gap. To conclude, there are a number of different specific prototyping purposes and methods, as well as crucial recommendations, that start-ups should consider in FEI to succeed. The thesis highlights that start-ups should use simple prototypes early in FEI, iterating the prototyping efforts, and gradually increasing the accuracy of the prototype during the FEI.

Business Intelligence (BI) is growing fast and more and more companies realize the profits of data-driven decision making. One vital part of BI is data visualization and mainly in the form of dashboards. Although it is proven that private companies can create value from implementing dashboards in their decision-making process, we see a gap in the research whether the same can be done for the public sector. We find this topic interesting since the two fields have such a different view on what creates value. This study aims to fill in that gap by studying the possibilities and obstacles of applying dashboards within the public sector. In this study we created dashboard prototypes and conducted think-aloud testing followed by semistructured interviews with ten employees at a municipality in Sweden. The result of the study suggests that working with dashboards in municipalities have a possibility to create value, mainly in the form of analytics, decision-making, communication and motivation. However, the participants also expressed some negative aspects in the form of handling the immeasurable parts of society, mainly the parts of reality that is not measurable in statistics. We also found possible problems with handling data and a worry about resistance in implementing new systems for the employees. This study is conducted on one municipality, however we hope it will serve as inspiration for public sector organizations’ journey on using dashboards making their decisions data-driven and creating value for the citizens and employees.

En grafisk designer är van att arbeta i en klassisk rak metod, och skapa sina designlösningar med tanke på användaren i tron om att de är experter på att visuellt kommunicera. Samhället kräver dock mer hållbara och användbara produkter och tjänster, vilket tyder på att slutanvändarintegrering kan vara en lösning som ger bred feedback på en potentiell lösningsmetod. En grafisk designers uppgift är att visualisera sin uppdragsgivares uppdrag, göra en målgruppsanalys och leverera en produkt eller tjänst efter en brief; detta inom designerns konstnärliga stil samt expertis. Hur blir det då att inkorporera en slutanvändare i en process där man som grafiker ofta gör individuella beslut? Denna uppsats undersöker vilket värde slutanvändarintegrering skapar och i vilken grad det används idag inom brädspelsbranchens skapandeprocess. Uppsatsen utmanar också genom att presentera barriärer för implementering av en slutanvändar-baserad designmodell. Med utgångspunkt i ett intervjumaterial destilleras ett standardiserat arbetsflöde för brädspelsdesign fram, vilket leder till en bättre förståelse för när och hur slutanvändaren framgångsrikt kan inkorporeras i processen. Detta jämförs sedan med egenutförda användarcentrerade designmetoder där brädspelet ”Green Guardians” har designats men hjälp av speltestningsgrupper bestående av slutanvändare. Intervjumaterialet ger en bred och generell förståelse för hur brädspel skapas, med ett fokus på vad moderatorn studerar under ett speltestningstillfälle. Det sammanfattade resultatet redovisar integrering av slutanvändare som en vital och tillförlitlig del av skapandeprocessen av brädspel. Däremot finns för lite forskning på hur teori och metod tillämpas i praktiken. Dessutom påvisar resultatet att det inte är vanligt att få feedback om brädspelets grafiska utformning och utmanar denna teori med påståenden om att den grafiska designern ser sig som expert, och att kommunikationsproblem kan stå som barriär. Uppsatsen ger därför förslag på hur interaktionen kan förbättras mellan moderator och speltestare för att brädspelet ska utvecklas optimalt.

Prototyper inom interaktionsdesign används för att implementera idéer till praktiska digitala lösningar och är byggda för att testa en designlösning och för att erhålla respons av lösningen. En prototyp kan gälla hela produkten eller en avgränsad del av denna och kan även gestalta den tänkta produktens roll. Persona är ett verktyg som ofta används inom interaktionsdesign där tidigare forskning inom ämnet presenterar att fortsatt forskning kring hur persona kan användas är viktigt för att skapa en större förståelse för användningen. Denna studie undersöker hur persona kan användas i olika faser i en användarcentrerad designprocess och att med studien undersöka om informationen som samlats in från en HiFiprototyp kan berika persona med data från intervjuer och kvantitativa variabler , som knapptryckningar, och som sedan kan användas i ett företag under utveckling av en ny produkt eller vidareutveckling av en existerande produkt. Undersökningen krävde att en femstegsmetod för insamling av data togs fram med en extrainsats på utvärdering av resultat ur intervjusvar. Undersökningen består av totalt 10 användartester där användarna blivit exponerade förprototypen. Intervjuerna speglar testarnas upplevelser i miljön. Studiens visar på hur en HiFi prototyp kan berika personas och som kan användas vid en utveckling och en vidareutveckling av en produkt. Utvärderingen som sedan baserades på ytterligare tre intervjuer på ett företag visar att datan som erhålls kan anses användbar i olika format och att det ger en bra inblick i att förstå sina användare inför en vidareutveckling av en produkt. / Prototypes in interaction design are used to implement ideas into practical digital solutions and are built to test a design solution and to obtain feedback from the solution. A prototype can apply to the entire product or a limited part of it and can also shape the role of the intended product. Persona is a tool that is often used in interaction design where previous research in the subject presents that continued research on how persona can be used is important to create a greater understanding of the use. This study examines how persona can be used in different phases of a user-centered designprocess and to investigate whether the information collected from a HiFi prototype can enrich persona with data from interviews and quantitative variables, such as keystrokes, and which can then be used in a company during the development of a new product or further development ofan existing product. The survey required that a five-step method for data collection be developed with an extra effort on evaluating results from interview responses. The survey consists of a total of 10 user tests where users have been exposed to the prototype. The interviews reflect the testers' experiences in the environment. The study shows how a HiFi prototype can enrich personas and which can be used in the development and further development of a product. The evaluation, which was then based on three interviews at a company, shows that the data obtained can be considered useful in various formats and that it provides a good insight into understanding its users before a further development of a product.

Denna fallstudie har syftet att undersöka om befintliga metoder kananvändas för prototyptillverkande företag för att reducera ställtiderna. Detta utförs genom att först samla in data via intervjuer, observationer och dokumentinsamling. Därefter analyseras ställprocessen genom relevanta metoder och sammanställer förbättringsförslag för att undersöka vilka metoder som är lämpliga att använda. Studien visar tydligt att innan arbetet med ställtidsreducering kan påbörjas, måste arbetsplatsen och processerna standardiseras. Checklista och funktionskontroll bör utföras innan ett ställ påbörjas, vilket reducerar ställtiden. Maskinens inställning bör standardiseras enligt dokumentation från tidigare prototyper. Slutsatsen är att standardisering är viktig, trots den höga variationen i prototyptillverkning. Långa ställtider bör analyseras med SMED och förbättringar sammanställs i PICK-diagram för att sedan utföras en i taget genom PDCA-cykeln. Sådana förbättringar bör utföras tillsammans med den avdelning de berör för att alla skall kunna vara delaktiga i arbetet, samt att implementationen kan ske lättare. / This case study aims to investigate whether existing methods can be used within industrial companies that produce prototypes to reduce their setup times. This was done by first collecting data through interviews, observations and document collection. The setup process is then analyzed using relevant methods and improvement proposals are compiled to investigate which methods are suitable to use.The research clearly shows that before any work can be done with the setup reduction, the facility and its processes need to be standardized. A check list and function control can be prepared before the setup has begun, thus reducing the setup time. The settings of the machine should be standardized based on previously documented prototypes. In conclusion, standardization is vital, despite the high variation in prototype manufacturing. Long setup times should be analyzed with SMED and improvements are to be presented in a PICK-diagram and further implemented using a PDCA-cycle. These improvements should be done together with the department they are for, so everyone can be involved in the work and the implementation seamless.

In today's digital age, efficient field operations are crucial for success across various industries. However, usability challenges are often overlooked in favour of functionality, hindering seamless task execution in the field. Evado, a company specialising in software solutions for field workers, offers the Evado Mobile Flow application to help streamline their operations. Yet, as demands evolve and complexities increase, usability shortcomings become increasingly apparent. Therefore, this master's thesis aims to optimise field operations by redesigning Evado Mobile Flow to enhance usability and efficiency. Critical usability challenges within the current interface are identified, such as usage difficulties for new users, followed by a comprehensive redesign process using the double diamond design approach. The methodology encompasses discovery, definition, development, and delivery phases, ensuring an effective outcome. The project started with the discovery and define phases, focusing on understanding user needs and interface limitations. Various techniques, including literature review, benchmarking, navigation flowchart, interviews, observations, hierarchical task analysis, and personas, provided valuable insights into the interface and user understanding, which helped to understand the existing problems. Next up was the development and delivery phase, which employed ideation methods such as braindrawing and scampering to generate a broad range of improvements and ideas. These were evaluated through a Pugh matrix and refined through iterative prototyping. The winning design proposal then underwent usability tests, focusing on task completion rates, clicks, user satisfaction, and potential improvements. The initial round of testing on the first prototype prompted a redesign, addressing newly identified usability challenges and introducing new functionalities aligned with evolving user needs. After a redesign, the final design underwent a second usability test and a system usability scale, yielding a usability score of 88.8 and recommendations for future iterations. Recommendations for future work and iterations include exploring the redesigned interface's long-term impacts on field operations and opportunities for further enhancement. This thesis emphasises the importance of user-centred design in developing effective digital solutions and provides a framework for similar endeavours in mobile interface design. / I dagens digitala ålder är effektiva fältoperationer avgörande när det gäller framgång inom olika industrier. Trots det förbises användbarhetsutmaningar ofta till förmån för funktionalitet, vilket förhindrar effektivt utförande av uppgifter i fältet. Evado, ett företag specialiserat på programvarulösningar för fältarbetare, erbjuder applikationen Evado Mobile Flow för att hjälpa till att effektivisera denna typ av verksamhet. Ändå, i takt med att kraven utvecklas och komplexiteten ökar, blir bristerna i applikationens användbarhet alltmer uppenbara. Därför syftar detta examensarbete till att optimera fältoperationer genom att omforma Evado Mobile Flow för att förbättra användbarheten och effektiviteten. Kritiska användbarhetsutmaningar inom den nuvarande gränssnittet har identifierats, som svårigheter att använda gränssnittet som en ny användare, och följts upp med hjälp av en omfattande designprocess. Vilket har skett med hjälp av double diamond design processen. Metoden omfattar de olika faserna av upptäck, definiera, utveckla och leverera, vilket säkerställer ett effektivt resultat. Projektet inleddes med faserna upptäck och definiera, vilka fokuserade på att förstå användarnas behov och gränssnittets begränsningar. Olika tekniker, inklusive litteraturundersökning, benchmarking, navigationsflödesschema, intervjuer, observationer, hierarkisk uppgiftsanalys och personas, gav värdefulla insikter i gränssnitt- och användarförståelse, vilket hjälpte till att förstå de befintliga problemen. Nästa steg var utvecklings- och leveransfasen, som använde idégenererings metoder som braindrawing och scamper för att generera ett brett utbud av förbättringar och idéer. Dessa utvärderades genom en Pugh-matris och förfinades genom iterativa prototyper. Det vinnande designförslaget genomgick sedan användbarhetstester, med fokus på godkänt genomförande, klick, användarnöjdhet och potentiella förbättringar. Den initiala omgången av testning som skedde på den första prototypen ledde till en iteration i designen, vilket adresserade nya identifierade användbarhets-utmaningar och introducerade nya potentiella funktioner som kan anpassas till användarnas behov. Efter denna iteration genomgick den slutliga designen ett andra användbarhetstest samt metoden system usability scale, vilket resulterade i ett betyg på användbarheten, på 88.8 poäng och nya rekommendationer för framtida iterationer. Rekommendationer för framtida arbete och iteration på denna applikation kan vara att utforska det omformade gränssnittets långsiktiga påverkan på fältoperationer och möjligheter till ytterligare förbättringar. Detta examensarbete betonar även på vikten av användarcentrerad design i utvecklingen av effektiva digitala lösningar och tillhandahåller därmed en ram för liknande utveckling inom mobilgränssnittsdesign.

<p>Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet.</p><p>Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål.</p><p>Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.</p>

Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet. Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål. Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.

This study is a software usability design case about information presentation in a software dash­board. The dashboard is supposed to present system information about an enterprise resource planning system. The study aims to evaluate if the intended users of the dash­board prefer a list-based or an object-based presentation of the information and why. It also investigates if the possi­bility to get familiar with the prototype affects the evaluation’s result. The study was performed using parallel prototypes and evaluation with users. The use of parallel prototypes is a rather unexplored area. Likewise, little research has been done in the area of how user experience changes over time. Two prototypes were created, presenting the same information in two different design solutions, one list-based, and one object-based. The prototypes were evaluated with ten presumptive users, with respect to usability. The evaluation consisted of two parts, one quantitative and one qualita­tive. Half of the respondents got a chance to get familiar with the list-based prototype, and half the object-based prototype, after which they evaluated both sequentially. The result of the evaluation showed that seven out of ten respondents preferred the list-based prototype. The two primary reasons were that they are more used to the list-based concept from their work, and that the list-based prototype presented all information about an application at once. In the object-based prototype the user had to make a request for each type of information, which opened up in a new pop-up window. The primary reason that three of the ten respondents preferred the object-based prototype was that it had a more modern look, and gave a cleaner impression since it only presented the information the respondent was interested in at each point in time. The result also implied that the possibility to get familiar with the prototype by testing it for a couple of days affected the result. Eight out of ten respondents preferred the prototype they got familiar to, and the only ones that liked or preferred the object-based prototype were those who had gotten familiar with it.   The results of the study support the results of the existing research done by Dow et al. (2010) on the use of parallel prototypes, i.e. creating several prototypes in parallel, and conform with the results of the research of Karapanos et al. (2009) on how user experience changes over time. Some other interesting information that emerged from the study was that all but one of the respondents thought that the prototype they got familiar with had an acceptable level of usability. The study also validated that all respondents are positive to use a dashboard in their work, and that the presented information was enough for a first version of the dashboard. It also validated that the different groups of users would use the dashboard differently, and therefore are in need of slightly different information.

Denna studie är ett kandidatarbete i informationsdesign som fokuserar på interaktionsdesign. Den syftar specifikt till att utveckla och utvärdera en innovativ applikation som förenklar valet av hudvårdsprodukter för personer med allergier och hudkänslighet. Studien använde en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och användbarhetstester, och kvantitativa metoder, såsom enkäter, för att samla in data. Denna rapport detaljerar utvecklingsprocessen från forskning och användarstudier genom iterativa design och testfaserna till skapandet av en slutlig högkvalitativ prototyp. Utvecklingen innefattade samråd med experter och potentiella användare för att säkerställa en användarcentrerad designinsats. Olika teorier, inklusive kognitiv belastningsteori och principer för användarcentrerad design, tillämpades för att förbättra applikationens användbarhet. Resultatet av denna studie är en högkvalitativ prototyp av Allergo. Denna applikation innehåller funktioner som en ingrediensscanner, personliga allergilarm, personliga hudvårdsrekommendationer, community-feedback och recensioner samt en rutintracker. Applikationen hjälper användare att snabbt och effektivt identifiera säkra hudvårdsprodukter, vilket främjar en känsla av förtroende och kontroll över deras hudvårdsval. / This study is a bachelor's thesis in information design that focuses on interaction design. It specifically aims to develop and evaluate an innovative application that aims to simplify the choice of skin care products for people with allergies and skin sensitivities.  The study employed a combination of qualitative methods, including interviews and usability testing, and quantitative methods, such as questionnaires, to gather data. This report details the development process from research and user studies through iterative design and testing phases to the creation of a final high-fidelity prototype. The development involved consultations with experts and potential users to ensure a user-centered design approach. Various theories, including Cognitive Load Theory and User-Centered Design principles, were applied to enhance the application's usability. The outcome of this study is a high-fidelity prototype of Allergo. This application integrates features like an ingredient scanner, personal allergy alerts, personalized skincare recommendations, community feedback, and reviews, as well as a routine tracker. The application helps users identify safe skincare products quickly and effectively, fostering a sense of confidence and control over their skincare choices.