Följande text behandlar svenska som andraspråkselevers språk- kunskapsutveckling i desamhällsorienterade ämnena utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Andraspråkselever tenderar att prestera sämre i skolan på grund av deras brister i begreppsligförståelse. Syftet med följande arbete är att synliggöra hur sociokulturella arbetssätt kangynna andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är även att undersöka hurandraspråkselever kan lyckas bättre inom ramarna för den svenska undervisningen. Metodenför att ta reda på detta har bestått av litteratursökning där olika artiklar samt texter hargranskats och bearbetats. Resultatet påvisar att arbete utifrån sociokulturellt perspektiv pålärande kan stötta eleverna i att lära sig behärska ett språk och utveckla kunskaper i och omspråket för att sedan kunna applicera dessa kunskaper i skolans olika ämnen. Resultatetpresenterar samtal som en viktigt framgångsfaktor för lärande, men även modersmål ochtransspråkande lyfts för att synliggöra hur det bör användas som en resurs i undervisningen.Texten behandlar inre motivation och hur det påverkar språkinlärning. I diskussionen försresonemang som besvarar frågeställningen och resonerar kring hur denna forskningsöversiktkommer påverka framtida yrkesprofession

The aim of the study is to investigate the use of linguistic strategies by Swedish high school students in how they use them to identify the meanings of words. The study also aims to discuss a didactic implementation and the potential of discussing words and their meaning. The empirical data consists of two parts: a survey centred around words which encourages the students to show their linguistic strategical solutions, and also a student discussion where they in groups discuss words and their meaning by applying linguistic strategies. The study shows that there exist strategies that are more commonly used, such as a morphological strategy which had different results. There were times during the discussion where the strategy was being used efficiently to solve the meaning of a word, while in other scenarios it would instead misguide the students. In other words: students generally showed a wide linguistic knowledge and could apply different strategies to solve the meaning of words, but the problem was that they in several cases did not know how to use their linguistic knowledge correctly. To have a wide linguistic knowledge and knowing how to use it correctly are two separate things. The result proves that no matter which linguistic knowledge level they master, the students require assistance in order to make use of their knowledge. A discussion about complex words and their meaning could therefore be a useful resource for teachers to identify what each student needs to improve, while also being an effective teaching method where students can discuss and share their knowledge between each other, thus allowing their personal vocabulary to expand. It is however uncertain how efficient the teaching method is practice. Further research and testing is required to prove that students actually learn and improve from it.

Denna essä avser att uppnå en djupare förståelse om vad barns fria lek och fysiska lek innebär i förskolan och på vilket sätt fysisk lek bidrar till barns lärande och värdegrundsarbete, genom reflektioner med hjälp av mina erfarenheter och vetenskapliga teorier. Fokus riktas mot barnens inomhuslek. Till denna essä används Lev S Vygotskijs teorier om barns lärande och utveckling samt fantasi och kreativitet. William Corsaros teorier om barns kamratkulturer används för att reflektera över barnens finess i hur de anpassar sig efter förskolans regler. Förutom detta används två lekperspektiv för att fördjupa förståelsen av barns fysiska lek.   Förskolan omfattas av den fria leken där den karakteriseras av att den erbjuder barnen fria val att välja lek, lekkamrater och vilket material som ska användas i leken. Enligt min erfarenhet har jag dock upplevt att fri lek inte är så fri som det låter. Därför kommer jag att undersöka pedagogiska aspekter av den fria leken. Fysisk lek utmanar och väcker pedagogiska frågor och farhågor bland pedagoger i förskolan. Mina reflektioner har fått mig inse att friheten i barns lek är komplext och kräver kritisk reflektion av mitt och andra pedagogers förhållningssätt inför frågor som uppstår vid fysisk lek. Detta har lett mig till förståelsen att fysisk lek har en stämpel som frambringar negativa associationer. Dessa negativa associationer inverkar på hur pedagoger bemöter barn i den fysiska leken. Till exempel frambringar ”bråklek” associationer till allvarligt bråk som leder till konsekvensen att pedagogen avbryter leken. Denna insikt har bidragit till att jag undersökt andra benämningar på fysisk lek vilket fått mig att se vad som sker bortom det som är synligt i barns fysiska lek.    Med nyfikenhet och respekt för barns intresse för att leka fysiska lekar har jag insett hur givande fysiska lekar kan vara för barnen. För att fysiska lekar ska bli givande för barnen behöver pedagogerna ge dem rätta förutsättningar i leken. / This essay intends to achieve a deeper understanding of what children's free play and physical play means in the preschool and in what way physical play contributes to children's learning and value-based work, through reflections using my experiences and scientific theories. The focus is on the children's indoor play. Lev S Vygotsky's theories on children's learning and development as well as imagination and creativity are used for this essay. William Corsaro's theories of children's peer cultures are used to reflect on the children's finesse in how they adapt to the preschool's rules. In addition to this, two play perspectives are used to deepen the understanding of children's physical play. The preschool is embraced by the free play in which it is characterized by the fact that it offers children free choices to choose play, playmates and which material to use in the play. In my experience, however, I have experienced that free play is not as free as it sounds. Therefore, I will examine the educational aspects of free play. Physical play challenges and raises pedagogical issues and concerns among educators in preschool. My reflections have made me realize that freedom in children's play is complex and requires critical reflection of my and other pedagogues’ attitudes to issues that arise during physical play. This has led me to the understanding that physical play has a stamp that gives rise to negative associations. These negative associations affect how educators encounter children in the physical play. For example, gives “play fighting”rise to associations with serious fighting leading to the consequence that the educator interrupts the play. This insight has helped me to see into other names of physical play which made me see what happens beyond what is visiblein children's physical play. With curiosity and respect for children's interest in playing physical play, I have realized how rewarding physical play can be for the children. For physical play to be rewarding for the children, the educators need to give them the right conditions in the play.

De talspråkliga färdigheterna har en avgörande betydelse för barns kunskapsutveckling och ligger till grund för både läs- och skrivförmågor. Det är således av vikt att skolan erbjuder elever möjlighet att utveckla dessa. Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare i årskurs 1–3 resonerar om och genomför undervisning som stöttar utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. Forskningsfrågorna berörde vilka aktiviteter och interaktioner lärarna ansåg talspråksutvecklande samt vilka som förekom i den praktiska undervisningen. Materialet samlades in via intervjuer med de tre lärarna samt observationer av deras undervisning med hjälp av det evidensbaserade verktyget Communication Supporting Classrooms Observation Tool (CSCOT). Resultatet visade att lärarna överlag ansåg aktiviteter som arbete i mindre grupper samt strukturerade samtal med klasskamrater och läraren som stöttande för utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. De interaktionstyper som lärarna beskrev var exempelvis vuxna imiterar och repeterar det som elever säger, vuxna ställer öppna frågor, vuxna agerar förebilder för ett språk som eleverna ännu inte producerar samt elever korrigerar varandra språkligt. Av observationsverktygets fem aktivitetskomponenter iakttogs fyra vid observationstillfället och av verktygets 20 interaktionskomponenter observerades 13 stycken. Stora delar av lärarnas resonemang om samt genomförande av undervisning som stöttar utvecklingen av talspråkliga färdigheter tyder på en medvetenhet om betydelsen av stöttning i elevers närmaste proximala utvecklingszon.

No description available.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.

I denna kunskapsöversikt är syftet att undersöka hur det sociala samspelet jämfört med ettpragmatiskt förhållningssätt kan främja språkutveckling i SO-undervisningen. Detta hargenomförts genom att jämföra olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna vi valde att undersöka,hämtades från olika databaser, Ebsco, Eric och Google Scholar. Vi valde att bryta ner detsociala och det pragmatiska förhållningssättet i mindre lärandemetoder för att kunnaundersöka vad forskningen säger om språkutvecklande arbetssätt inom SO-undervisningen.Kunskapsöversiktens resultat och slutats visar att det sociala samspelet och det pragmatiskaförhållningssättet kompletterar varandra och går att koppla samman.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka undervisningsmetoder som används av verksamma svensklärare i grundskolans klassrum för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska men också hur och varför lärarna använder just dessa metoder. Denna undersökning bygger på svar inkomna från utskickade frågeformulär. Dessa frågeformulär bestod av tio frågor som besvarades av fyra verksamma lärare runt om i Sverige. Examensarbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där diskussion och interaktion i par, samt stöttning, är centrala delar. Denna studies analysdel har använt en tematisk analys som resulterat i olika huvudteman. De tre huvudteman som behandlas är följande: cirkelmodellen, kooperativa strategier och stöttning. I dessa teman framkommer det att lärare använder sig av en mängd olika metoder i undervisningen med läsförståelse. Dessa metoder innehåller mycket elevaktiva övningar där eleverna gemensamt med läraren utvecklar sin läsförståelse inom ämnet svenska. I resultatet framkommer det även hur lärarna använder dessa metoder. / The purpose of this degree project is to investigate which teaching methods are used by Swedish teachers in primary school classrooms to develop the students' reading comprehension in the subject of Swedish, but also how and why the teachers use these particular methods. This survey is based on responses received from questionnaires sent out (see appendix 2). These questionnaires consisted of ten questions and were sent out to four active teachers around Sweden. The degree project is based on the socio-cultural perspective where discussion and interaction in pairs, as well as support, are central parts. The analysis part of this study has used a thematic analysis which resulted in different main themes. The main themes covered are the following: The circle model, Cooperative strategies and adaptations. In these themes, it appears that teachers use a variety of methods in teaching reading comprehension. These methods contain student-active exercises where the students develop their reading comprehension together with the teacher. The results section also shows how the teachers use these methods.

Microplastics take hundreds to thousands of years to degrade in nature, and pose a threat to the environment. A photocatalytical degradation method have been developed to take advantage of solar light to degrade microplastics, however it takes several months to degrade microplastics with the process. The purpose of this study is to enhance the degradation rate of microplastics by synthesizing a material where photocatalysis is combined with Fenton reaction. A material with zinc oxide nanorods coated with tin oxide and decorated with iron particles (𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0) was synthesized and used to degrade methylene blue, polystyrene and polypropylene. The result show that the degradation rate with a 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – sample is faster than with a 𝑍𝑛𝑂 – sample, and that it can be used to degrade polystyrene and polypropylene.Students’ view on researchers can affect the development of their interest and attitude towards science. Study visits to laboratories have been used to increase students’ interest and give them new experiences. The purpose of this study is to investigate what and how high school students learn during a study visit to a nanotechnology laboratory, and how the study visit affects high school students’ interest and motivation for research and learning. A study visit with 5 stations was organized, and students were given a questionnaire about what they learned during the study visit. Thematic analysis was used to analyze the students’ answers. The result shows that the study visit increased students’ interest in research, and the importance of designing stations so that they are connected to students’ previous knowledge and are within their proximal development zone. / Mikroplaster tar hundratals till tusentals år att bryta ner i naturen och utgör ett hot mot miljön. En fotokatalytisk nedbrytningsprocess har utvecklats där solljus utnyttjas för att bryta ner mikroplaster, dock tar det flera månader att bryta ner mikroplaster med den processen. Syftet med denna studie är att förbättra nedbrytningshastigheten av mikroplaster genom att syntetisera ett material där fotokatalys kombineras med Fenton-reaktion. Ett material med zinkoxid nanorör belagda med tennoxid och dekorerade med järnpartiklar (𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0) syntetiserades och användes för att bryta ner metylenblått, polystyren och polypropen. Resultatet visar att nedbrytningshastigheten med 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – materialet är snabbare än med ett 𝑍𝑛𝑂 – material, och att 𝑍𝑛𝑂/𝑆𝑛𝑂2/𝐹𝑒0 – materialet kan användas för att bryta ned polystyren och polypropen.Elevers syn på forskning och forskare kan påverka utvecklingen av deras intresse och inställning till vetenskap. Studiebesök på laboratorier har använts för att öka elevernas intresse och ge dem nya erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka vad och hur gymnasieelever lär sig under ett studiebesök i ett nanotekniklaboratorium och hur studiebesöket påverkar gymnasieelevernas intresse och motivation för forskning och lärande. Ett studiebesök med 5 stationer organiserades och eleverna fick ett frågeformulär om vad de lärde sig under studiebesöket. Tematisk analys användes för att analysera elevernas svar. Resultatet visar att studiebesöket ökade elevernas intresse för forskning och vikten av att utforma stationer så att de är kopplade till elevernas tidigare kunskaper och ligger inom deras proximala utvecklingszon.