Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Det sätt organisationer generellt hanterar att vara uppdaterade och ligga i framkant är genom arbete i team. Det är välkänt inom tidigare forskning att arbete i team leder till högre grad av kreativitet och prestation, vilket möjliggör för att ligga i framkant. Till följd av covid-19 pandemin har arbete i team blivit mer komplicerat. Utökat distansarbete i virtuella team och de utmaningar som virtuella team står inför har blivit mer påtagliga. Tidigare forskning visar att några utmaningar är kommunikation, tillit och stöd mellan medarbetare och chef. Vidare visar tidigare forskning att psykologisk trygghet är en viktig förutsättning för ett teams samarbets- och innovationsförmåga. Team som arbetar inom tech-branschen arbetar idag ofta virtuellt och ställs inför ett högt innovationstryck, de måste därför ständigt ligga i framkant och hålla sig uppdaterade på den senaste utvecklingen. Då forskning inom området vad gäller psykologisk trygghet i virtuella team är något begränsad har syftet med denna studie varit att undersöka, ur ett medarbetarperspektiv, hur psykologisk trygghet kan etableras av chefer till virtuella team. För att besvara studiens syfte har data samlats in genom en enkätundersökning riktat till medarbetare som arbetar i team vid två organisationer inom tech-branschen. Studiens resultat visade att kommunikation, tillit och stöd har en effekt på den psykologiska tryggheten på ett mer komplext sätt än vad tidigare forskning indikerat. Resultatet visade att det fanns olika underliggande dimensioner i kommunikation, tillit och stöd som är viktiga för chefer att använda sig av för att skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet i virtuella team. Studiens slutsatser är att psykologisk trygghet i virtuella team är en utmaning för chefer och deras ledarskap. För att övervinna utmaningar som virtuella team ställs inför och för att kunna skapa ett klimat präglat av psykologisk trygghet visade studiens resultat att det krävs ett ledarskap där chefer framför allt lägger fokus på tillitsfull kommunikation till sina medarbetare.

Syftet med den här studien var att undersöka om teamsammanhållning, teammedlemmars inre motivation och psykologisk trygghet kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in via en webbaserad enkät. Studiens deltagare bestod av personer som ingått eller ingår i projektteam som jobbat eller jobbar med eventprojekt. En multipel regressionsanalys genomfördes och resultatet visade att de oberoende variablerna teamsammanhållning, inre motivation och psykologisk trygghet tillsammans kan predicera teameffektivitet i eventprojekt. Både teamsammanhållning och psykologisk trygghet hade unikt signifikanta bidrag till förklaringsmodellen och inre motivation hade inte ett unikt signifikant bidrag. / The aim of this study was to investigate whether team cohesion, team members' intrinsic motivation and psychological safety can predict team effectiveness in event projects. To answer the purpose of the study, a quantitative cross-sectional study was conducted and data was collected via a web-based survey. The study's participants consisted of people who were or are part of project teams who worked or are working with event projects. A multiple regression analysis was carried out and the result showed that the independent variables team cohesion, inner motivation and psychological safety together can predict team effectiveness in event projects. Both team cohesion and psychological safety had uniquely significant contributions to the explanatory model, and intrinsic motivation did not have a uniquely significant contribution.

Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om psykologisk trygghet i relation till ansvarstagande bland skogliga planerare utifrån frågeställningarna: hur ser den psykologiska tryggheten ut bland skogliga planerare? Samt: hur påverkar förekomsten av psykologisk trygghet individens upplevda möjlighet till ansvarstagande i sin yrkesroll? Kvalitativ, induktiv metod med fenomenologisk ansats valdes för studien. Materialinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna genomgående uttrycker ett stort ansvarstagande och hög psykologisk trygghet i sitt arbete. En starkt negativt påverkande faktor på den psykologiska tryggheten visade sig vara ensamarbete och då främst i samband med att informanterna fattade komplexa beslut. Studiens slutsats visar på stort ansvarstagande kombinerat med upplevd stor psykologisk trygghet bland dessa skogliga planerare. Informanterna uppfattas i stor utsträckning befinna sig i en arbetsmiljö med goda förutsättningar för lärande vilket möjliggör en hållbar utveckling för individ och organisation. / The purpose of the study is to investigate the degree of psychological safety in relation to responsibility among forest planners based on the questions: what are the experiences of psychological safety among forest planners? And: How do different experiences of psychological safety relate to experiences of individuals responsibility in their professional role? A qualitative, inductive method with a phenomenological approach was chosen for the study. The collection of material was conducted through semi-structured interviews. The collected material was analyzed through inductive thematic analysis. The results of the study show that the informants consistently expressed high accountability and an experienced high psychological safety in their work. A negative factor mentioned as important for experiencing psychological safety at work is working alone, mainly in connection with the informants making more complex decisions. The study's conclusion shows high accountability combined with perceived high psychological safety among these forest planners. The informants are perceived to be in a work environment with good conditions for learning, which enables sustainable development for the individual and the organization.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan variablerna psykologisk trygghet, motivationsklimat, målorientering och upplevd förmåga hos idrottare genom att variablerna upplevt motivationsklimat, upplevd målorientering och upplevd förmåga studeras utifrån hur de predicerar (uttalar sig om) psykologisk trygghet. Studien utgick från en kvantitativ forskningsmetod och samlade in data med hjälp av ett digitalt frågeformulär. Sammanlagt deltog 109 aktiva idrottare i studien med ett åldersspann mellan 18-56 år (M = 27.21, SD = 8.54). Deltagarna var aktiva på elitnivå (professionell-/yrkesmässig nivå), semi-elitnivå (inte elit- eller yrkesmässig nivå men tävlar och satsar mot elitnivå) eller som motionär (aktivt idrottar någon/några gånger i veckan för nöjes skull). Resultatet utifrån en multipel regressionsanalys visade att ett upplevt uppgiftsorienterat motivationsklimat och upplevd förmåga var statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet med positiva samband, samt att en upplevd ego-orienterad målorientering var en statistiskt signifikant prediktorvariabel till psykologisk trygghet med ett negativt samband. Ett upplevt resultatorienterat motivationsklimat och en upplevd uppgiftsorienterad målorientering visade sig inte vara statistiskt signifikanta prediktorvariabler till psykologisk trygghet. Resultatet visade även utifrån en tillhörande korrelationsanalys att det förekom flertalet statistiskt signifikanta korrelationer mellan variablerna med positiva respektive negativa samband. Slutsatsen som kan dras utifrån ovanstående resultat är att om idrottarna upplever ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och en hög egen förmåga kan det bidra till en ökad upplevd psykologisk trygghet, och om idrottarna upplever en ego-orienterad målorientering och en låg upplevd förmåga kan det leda till en minskad upplevd psykologisk trygghet. / The aim of this study was to examine the relationships between the variables psychological safety, motivational climate, goal orientation and perceived ability in athletes, by studying how the variables motivational climate, goal orientation and perceived ability predicts psychological safety. The study was based on a quantitative research method and gathered data using a digital questionnaire. In total 109 active athletes participated in the study with an age span between 18-56 years (M = 27.21, SD = 8.54). The participants were active on elite level (professional level), semi-elite level (non-professional but competes and aims for elite level) or as an exerciser (actively sport some times a week for fun). The results of a multiple regression analysis revealed that a perceived task oriented motivational climate and perceived ability were statistically significant predictor variables to psychological safety with positive connections, and that a perceived ego oriented goal orientation was a statistically significant predictor variable to psychological safety with a negative connection. A perceived result oriented motivational climate and a perceived task oriented goal orientation showed not to be statistically significant predictor variables to psychological safety. The results also showed from a belonging correlation analysis that a majority of statistically significant correlations occurred between the variables with positive respective negative connections. The conclusion that can be drawn from the result above is that if the athletes perceives a task oriented motivational climate and a high own ability, it may contribute to an increased perceived psychological safety, and if the athletes perceives an ego oriented goal orientation and a low own ability it may lead to a decreased perceived psychological safety.

Denna studie undersökte upplevelser av psykologisk trygghet på en offentlig arbetsplats inom energisektorn i Mellansverige, för att identifiera och analysera eventuella fördelar och nackdelar. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med sju anställda samlades data som analyserades tematiskt genom en induktiv tematisk analys. Resultaten kan indikera på att psykologisk trygghet främjar öppen kommunikation och samarbete, vilket kan leda till förbättrad innovation och arbetsprestation. Dock framkom även att överdriven öppenhet kan resultera i missförstånd och konflikter, vilket kan kräva tydliga kommunikationsstrukturer. Studiens slutsats är att en välbalanserad psykologisk trygghet kan vara essentiell för att optimera effektiviteten på arbetsplatser samtidigt som riskerna kan minimeras. / This study investigated experiences of psychological safety in a public workplace in the energy sector in Central Sweden, to identify and analyse both benefits and risks. By conducting semi-structured interviews with seven employees, data was collected which was analysed thematically through an inductive thematic analysis. The results indicate that psychological safety promotes open communication and collaboration, which leads to improved innovation and work performance. However, it's also been shown that it can result in excessive openness which can cause misunderstandings and conflicts and that is why it requires clear communication structures. The conclusion of the study is that well-balanced psychological safety is essential to optimize efficiency in workplaces while minimizing risks.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan transformativ, transaktionell – och låt - gå ledarstil och psykologisk trygghet hos medarbetare. En enkät med 40 frågor och påståenden utformades för att mäta arbetstagares upplevda psykologiska trygghet samt deras uppfattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena och frågorna baserades på mätinstrumenten Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) och Edmondsons frågor som mäter psykologisk trygghet. Resultatet påvisade signifikanta korrelationer mellan psykologisk trygghet och de två ledarskapsstilarna transformativt och låt-gå. Transformativt ledarskap var positivt relaterad till psykologisk trygghet medan Låt-gå var negativt relaterad till psykologisk trygghet. En multipel regression visade att samtliga ledarskapsstilar kunde förklara en signifikant del av variansen i psykologisk trygghet där den transformativa ledarskapsstilen var associerad med mer psykologisk trygghet medan transaktionell- och låt-gå-ledarskapsstil var associerade med mindre psykologisk trygghet. Slutsatsen i denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå psykologisk trygghet bland medarbetare. / The aim of this study was to examine the relationship between transformative, transactional, and laissez-faire leadership styles with employee psychological safety. A questionnaire comprising 40 items was designed to assess employees' perceived psychological safety and their perception of their immediate supervisor's leadership style. The statements and questions were based on the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) and Edmondson's questions measuring psychological safety. The results showed significant correlations between psychological safety and the two leadership styles transformative and laissez-faire. Transformative leadership was positively related to psychological safety, whereas laissez-faire leadership was negatively related. Multiple regression analysis indicated that all leadership styles could account for a significant portion of the variance in psychological safety, transformative leadership was positively associated with psychological safety, while laissez-faire leadership was negatively associated with psychological safety The findnings suggests that the transformative leadership style is suitable for promoting psychological safety among employees.

Föreliggande studie syftar till att beskriva och fördjupa huruvida poliser i yttre tjänst upplever psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, samt upplevelsen av tillgång till socialt stöd. Studien har genomförts med fokus på de anställdas perspektiv. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med åtta poliser från samma lokalområde i Mellansverige, varav två kvinnor och sex män. Vi har valt en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in genom åtta intervjuer. Vårt teorikapitel består av litteratur och tidigare forskning. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i psykologisk trygghet och socialt stöd med tillhörande delområden. Gällande teorier har psykologisk trygghet sin utgångspunkt från forskaren Amy Edmondson då hon ligger bakom begreppet och har omfattande forskning inom området. Beträffande socialt stöd bygger den teoretiska referensramen på litteratur och modeller såsom Job demand-control-support modellen och Karaseks stresshanteringsmodell. Föreliggande studie redogör även för tidigare forskning gällande psykologisk trygghet och socialt stöd inom polisen, samt belyser organisatorisk- och social arbetsmiljö. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. Resultatet i vår studie visar att poliser i yttre tjänst upplever en psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, där både arbetskollegor och ledning uppmuntrar till detta. Det finns även en medvetenhet om vilka positiva effekter psykologisk trygghet för med sig i arbetet inom organisationen. Tillgången till socialt stöd upplevs relativt bra, utifrån respondenternas svar kan vi utläsa att det finns en skillnad i det sociala stödet från kollegor kontra ledningen. Detta diskuteras mer djupgående i studiens “analys och resultat”. Avslutningsvis förs en sammanfattande diskussion där slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.

Syfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.

Utgångspunkten för studien var att undersöka om organisationer som arbetar med ständiga förbättringar också arbetar med att skapa och främja psykologisk trygghet för medarbetarna. Psykologisk trygghet innebär bland annat att medarbetarna känner sig trygga att komma med förslag på idéer som kan förbättra arbetssätt och bidra till organisationens utveckling. Forskning visar att organisationen går miste om utvecklingspotential om man inte tar tillvara på sina medarbetares idéer. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur organisationer som idag är erkänt ledande inom kvalitetsarbete ser på psykologisk trygghet kopplat till ständiga förbättringar.Tre organisationer valdes ut för studien, alla har under de senaste åren mottagit en utmärkelse för en hög kvalitet inom arbetet med ständiga förbättringar, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En person per organisation, med djup kunskap om organisationens förbättringsarbete och hur det bedrivs, valdes sedan ut. Nyckelaspekter i teorin kopplat till ständiga förbättringar samt psykologisk trygghet identifierades, nyckelaspekterna från teorin om psykologisk trygghet användes som underlag för skapandet av intervjufrågor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med de utvalda respondenterna.Analysen visade att de studerade organisationerna arbetade med att skapa psykologisk trygghet genom att framför allt främja delaktighet bland medarbetarna och uppmuntra dem att våga lyfta misstag och säga sin åsikt. Begreppet psykologisk trygghet som sådant är dock inte allmänt vedertaget inom organisationerna. Slutsatserna från studien var att då flera nyckelaspekter inom arbetet med ständiga förbättringar och psykologisk trygghet berör varandra så arbetar organisationerna relativt omedvetet med att skapa psykologisk trygghet i syfte att främja ett effektivt arbete med ständiga förbättringar. / The outset for this study was to look into whether organizations that work with continuous improvements also work with creating psychological safety for their employees. Psychological safety enables employees to feel confident to come up with ideas that can improve working methods and contribute to the development of the organization. Research shows that organizations miss out on development potential by not capturing the ideas of their employees. The purpose of this study was to contribute with knowledge to how organizations that are known as leading within the area of quality work considers the connection between psychological safety and continuous improvements.Three organizations that were the last to receive an award for their high quality with their work with continuous improvements, Utmärkelsen Svensk Kvalitet, were chosen for the study. One person within each organization, with deep knowledge of the organization's work with continuous improvements, were then chosen for an interview. Key aspects within the theory of continuous improvement and psychological safety were identified and the key aspects from the theory of psychological safety were used as a base for interview questions. Qualitative semi structured interviews were done with the chosen respondents.The analysis showed that the organizations in the study work with creating psychological safety mainly by fostering participation and the courage to talk about mistakes and to voice your opinion. The term psychological safety isn't well known within the organizations but the conclusion from the study is that since several areas within the work with continuous improvement and psychological safety are closely related, the organizations work relatively unconsciously with fostering an efficient work with continuous improvement by enabling participation and learning from mistakes. / <p>2020-06-26</p>