Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för att vidareutveckla verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod, vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställts till sju förskollärare. Detta ledde till att förskollärarna gav sina personliga åsikter som svar på intervjufrågorna. Syftet med intervjuerna är att genom förskollärarnas personliga åsikter ta reda på hur de jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet, hur de tänker kring det och om de i sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet använder sig utav något verktyg. I Läroplanen för förskolan (LpFö18) finns det ett kapitel som handlar om hur de svenska förskolorna ska förhålla sig till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, det centrala i kapitlet är att förskolan ska följa olika steg, vilka är uppföljning, utvärdering och utveckling.   Resultatet visar att de olika förskolorna och förskollärarna har mer likheter i sitt arbetssätt och i sina tankar än vad det finns olikheter. I resultatet framkommer det också att de intervjuade förskollärarna ger liknande svar om hur viktigt det systematiska kvalitetsarbetet är för både barnen, verksamheten och de själva, det framgår också att de har ett positivt tänkande angående arbetet. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers use systematic quality work as a tool to further develop the business. The study is based on a qualitative method, we have used semi-structured interviews where open-ended questions are asked to seven preschool teachers. This led to the preschool teachers giving their personal opinions in response to the interview questions. The purpose of the interviews is to find out through the preschool teachers' personal opinions how they work with the systematic quality work, how they think about it and whether they use a tool in their work with the systematic quality work. In the Curriculum for preschool (LpFö18) there is a chapter that deals with how the Swedish preschools should relate to working with the systematic quality work, the central thing in the chapter is that the preschool should follow different steps, which are follow-up, evaluation and development. The results show that the different preschools and preschool teachers have more similarities in their way of working and in their thoughts than there are differences. The results also show that the interviewed preschool teachers give similar answers about how important the systematic quality work is for both the children, the business and themselves, it also appears that they have a positive thinking about the work.

Detta examensarbete handlar om hur sju specialpedagoger uppfattar kvalité och undervisning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur sju specialpedagoger uppfattade begreppet kvalitet i förskolan samt hur begreppet undervisning i förskolan uppfattades. Datainsamlingen har gjorts med kvalitativa intervjuer. Informanterna representerar ett brett urval för att få med variation i svaren. Intervjuerna har sedan analyserats i flera steg med fenomenografisk ansats. Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar tre övergripande kategorier som betydelsefulla för kvalitén i förskolan. Dessa är läroplanens betydelse, att det finns kompetent personal och fungerande arbetslag samt skolledningens betydelse. Specialpedagogerna uppfattar sin egen roll som betydelsefull för kvalitén i förskolan. Dels i arbetet kring de barn som är i behov av särskilt stöd i någon form och dels genom att vara ett stöd för pedagogerna genom att vara rådgivande, vägledande och ha handledning. Specialpedagogerna uppfattar att kvalitén i förskolan har betydelse för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn får bättre förutsättningar när kvalitén är hög och det finns tydlig struktur i verksamheten. De sju specialpedagogerna menar att undervisning i förskolan sker i alla aktiviteter under hela dagen i förskolan. Undervisning kan vara planerad men även ske spontant, viktigt är dock att pedagogerna har en medvetenhet med vad de gör och att det går att koppla till målen i läroplanen. / The purpose of this thesis is to examine how seven special educators within the sphere of special education perceives the concept quality and how the concept education is being comprehended in preschool. A qualitative approach has been chosen where interviews with seven special educators have been held. The answers have been analyzed with a phenomenographical approach. The result shows that the special education teachers find their own role important for quality of preschool, in both their work with children but also in their advisory and indicative role for the teachers at preschool. The quality in preschool has significance for children in need of special education. High quality and structure is important for the children’s ability to perform in school. The special education teachers perceive that teaching can be both planned and spontaneous.

There is a lot of demand from society or the government to incorporate ICT into preschool and education in general. However, no research in this area has been found that specifically cites technology's capacity to address concerns connected to planning, and systematic quality work in the preschool context. Technology integration, on the other hand, has ramifications for teachers, who face first- and second-order barriers to technological acceptance. In this study, we identify the determinants of technology acceptance among preschool teachers in Sweden. This study follows a mixed-method approach that comprises 12 semi-structured interviews and a self-completion survey of 9 respondents. The qualitative results were analyzed by a thematic analysis process and the quantitative results with descriptive statistics. We identified that job relevance, external control,  result demonstrability, output quality and internal control are the main determinants that play a crucial role in technological acceptance. We also found the persistence of the first-order barrier to the acceptance of technology. This finding contradicts an earlier study where it was stated that the first-order barriers were decreasing in schools. It was, however, discovered that several first-order obstacles in the form of external control factors still exist. Furthermore, it was also found that social factors such as voluntariness, image and subjective norm did not play a crucial role in technology acceptance. Finally, our results show that the use of technology has helped teachers in the documentation and planning, as well as identify the benefits of systematic quality work.

For almost 30 years, the school subject Swedish as a second language (Sva) has struggled with poor goal achievement, a high proportion of unqualified teachers and a political lack of interest in multilingualism. With large flows of refugees in recent years, there is a considerable number of students in Swedish primary school who are in need of a school subject with clear assessment routines for more effective second language teaching.In order to make visible how assessment routines are used for second language development and thus enable the purpose of this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with seven sva-teachers at six different primary schools in a medium-sized city in northern Sweden. A conventional content analysis has been done based on the transcribed material, through coding and thematization.Based on Vygotsky's sociocultural perspective and Hattie's theory of visible learning, this descriptive study investigates how and why the interviewed Swedish teachers apply continuous assessment of students' second language development.The result shows that even if the sva-teachers in this study use the same assessment tool to make students' progression in the second language visible, it is not certain that the effect of the assessment is the same because the same assessment tool is used for different purposes by different sva-teachers.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Enligt läroplanens riktlinjer ska förskollärare ansvara för att resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras för att utveckla kvaliteten i förskolan. Eftersom det är förskollärare som är nära knutna till det vardagliga arbetet i förskolan, därför är det de som ska hjälpa mig att reda ut frågor om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Den fenomenologiska ansatsen har valts ut för att beskriva förskollärarnas levda erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet. För att studera förskollärares erfarenheter genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med tolv förskollärare. En interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts i analysen av förskollärarens erfarenheter. Syftet med IPA var att kartlägga och analysera förskollärares uttryck genom att anamma ett inifrånperspektiv. Syftet med analysen i studien var att beskriva insikter om vilka erfarenheter förskollärare har av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Det som framkommer av förskollärarnas levda erfarenheter är att alla förskolor har ett system för systematiskt kvalitetsarbetet. I detta arbete förväntas förskollärare kunna granska och analysera de olika dokumenten och formerna för utvärdering. Det är förskollärare som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras på ett korrekt sätt, dock är det hela arbetslaget med i detta kollegiala arbete. Även ledningen och vårdnadshavare ses som en del i det kollegiala samarbetet. I arbetet med att förbättra förskolans kvalitet är förskollärares kompetenser, men även arbetslagets kompetenser anses som betydelsefulla. Resultatet visar även på att systematiken med det systematiska kvalitetsarbetet oftast uteblir på grund av tidsbristen. / The purpose of the study is to contribute with more knowledge about the systematic quality work in preschool. According to the curriculum's guidelines, preschool teachers must be responsible for ensuring that results from follow-ups and evaluations are systematically and continuously analyzed to develop the quality of the preschool. Since it is preschool teachers who are closely linked to the everyday work in the preschool, therefore they are the ones who will help me to sort out questions about the systematic quality work in the preschool. The phenomenological approach has been selected to describe the preschool teachers' lived experiences of the systematic quality work. To study preschool teachers' experiences, individual semi-structured interviews were conducted with twelve preschool teachers. An interpretive phenomenological analysis (IPA) has been used in the analysis of the preschool teacher's experiences. The purpose of IPA was to map and analyze preschool teachers' expressions by adopting an insider perspective. The purpose of the analysis in the study was to describe insights about what experiences preschool teachers have of systematic quality work in preschool. What emerges from the preschool teachers' lived experiences is that all preschools have a system for systematic quality work. In this work, preschool teachers are expected to be able to review and analyze the various documents and forms of evaluation. It is preschool teachers who are responsible for ensuring that the systematic quality work is carried out in a correct manner, however, the entire work team is involved in this collegial work. The management and guardians are also seen as part of the collegial cooperation. In the work of improving the quality of the preschool, the preschool teachers' competencies, but also the work team's competencies are considered important. The results also show that the systematics of the systematic quality work is often absent due to lack of time.

En viktig del i skolans arbete är det systematiska kvalitetsarbetet som syftar till att synliggöra likvärdighet och kvalitet i skolorganisationen. Studier och rapporter från både Västerås stad och Skolinspektionen visar att det finns brister i likvärdighet kopplat till ledarskap och förståelse på huvudmanna och enhetsnivå. Syftet med fallstudien är därmed att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom Västerås stad på huvudmannanivå. Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi som bygger främst på en dokumentstudie av Västerås stads processer, Skolverkets dokumentation samt myndigheters krav samt på enkäter till rektorer i form av brevmetoden. Studiens resultat analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys samt en processkartläggning av Västerås stads systematiska kvalitetsarbete samt av det nationella kvalitetssystemet. Processkartläggningarna jämförs för att identifiera likheter och skillnader i Västerås stads nuvarande process och Skolverkets nationella kvalitetssystem. Den tematiska analysen bygger på studiens teoretiska ramar om offensiv kvalitetsutveckling, ansvars- och uppdragsförståelse, styrning och hörnstensmodellen.   Resultatet visar att kommunens rektorer förstår den struktur som används för det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot är rektorernas uppfattning om vad det systematiska kvalitetsarbetet syftar till olika. Dokumentstudien visar även den att strukturen för hur arbetet ska fortlöpa är tydlig medan arbetets resultat inte presenteras. Processkartorna visar även att det inte är så stora skillnader mellan de olika processerna utöver att det nationella kvalitetssystemet kan stärka myndigheternas kontroll över huvudmännen.     I slutet presenteras ett implementeringsförslag i fyra steg som innehåller rekommendationer förslag på vidare utredning. Det presenteras även förslag på vidare forskning som behandlar möjligheter till benchmarking samt organisationskultur kring medarbetares engagemang till att medverka i förbättringsarbeten. / An essential part of the school's work is the systematic quality work that aims to visualize equality and quality within the school organization. Studies and reports from both the municipality of Västerås and the Swedish Schools Inspectorate indicate deficiencies in equality linked to leadership and understanding at the municipality and unit levels. Therefore, the purpose of this case study is to strengthen the systematic quality work within Västerås municipality at the municipality level. The study employs a deductive approach and a qualitative research strategy primarily based on a document study of Västerås municipality's processes, the Swedish National Agency for Education's documentation, and governmental requirements, as well as surveys of principals using the letter method. The study's results are analyzed through thematic content analysis and process mapping of Västerås municipality's systematic quality work and the national quality system. Process mappings are compared to identify similarities and differences between Västerås municipality's current process and the Swedish National Agency for Education's national quality system. The thematic analysis is based on the study's theoretical frameworks of proactive quality development, understanding of responsibility and mission, governance, and the cornerstone model.   The results show that the municipality's principals understand the structure used for systematic quality work. However, there are differing perceptions among principals regarding the purpose of systematic quality work. The document study also reveals that while the structure for how the work should proceed is clear, the results of the work are not presented. Process maps also indicate that there are no significant differences between the various processes except that the national quality system can strengthen governmental control over the municipalities.   In conclusion, an implementation proposal is presented in four steps, including recommendations and suggestions for further investigation. Additionally, proposals for further research are presented, focusing on benchmarking opportunities and organizational culture regarding willingness and engagement in improvement efforts.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter. / Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fritidslärare kartlägger sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hur lärare i fritidshem beskriver sitt arbete, vilka erfarenheter fritidslärare har av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta fritidslärare som arbetar på fritidshem där systematiskt kvalitetsarbete används. Därefter har den insamlade data analyserats med stöd i policy enactment teorin.Resultaten indikerar att fritidslärare aktivt strävar efter att skapa en stimulerande lärmiljö som främjar elevernas utveckling och lärande. En systematisk kvalitetssträvan betonas av lärarna som avgörande för att uppnå dessa mål. Genom regelbunden planering, dokumentation, utvärdering, kan man identifiera och åtgärdar de eventuella brister i verksamheten. Detta innefattar en årlig utvärdering av måluppfyllelse enligt läroplanen samt elevundersökningar för att samla in feedback, även om det finns vissa begränsningar i elevernas dagliga respons. Fritidslärarna understryker vikten av noggrann planering och strukturering av processerna för att möta kvalitetsmålen i läroplanen. Genom att använda ett årshjul för planering säkerställer de att alla delar av läroplanen behandlas under året, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av undervisningen på fritidshemmet. Genom återkommande utvärderingar och anpassningar baserade på insamlad feedback kan de kontinuerligt förbättra verksamheten och anpassa den efter elevernas behov och förväntningar.Fritidslärarna betonar att kontinuerlig utvärdering är central för att säkerställa att undervisningen är relevant och engagerande. Genom att kombinera intern självvärdering med extern feedback från elever skapas en gedigen grund för att bedöma och förbättra kvaliteten på fritidshemmen.

Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.