Global ETD Search

11	”Delat ledarskap... Ja det är väl det vi gör här?” Cervin, Matilda, Sahlin, Anna January 2007 (has links) <p>Att dela på ett ledarskap kan innebära olika saker. Kärnan är dock att två personer tillsammans leder en organisation mot samma mål. I en teaterproduktion är det många som måste samverka för att en föreställning skall bli framgångsrik. Två typiska ledare inom teatern är producent och regissör, där en problematik ligger i att de verkar inom olika kunskapsområden. Producenten måste svara inför finansiärer och ”världen utanför” och regissören för den konstnärliga kvaliteten och alla som arbetar med det konstnärliga i en produktion.</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka fenomenet delat ledarskap och hur det tar sig i uttryck i relationen mellan producent och regissör inom teatern. Ytterligare frågor som undersöktes var hur maktförhållandet mellan de båda yrkesgrupperna ser ut samt hur de hanterar konflikter. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter för de två yrkeskategorierna och har sedan analyserats utifrån deduktiv metod. Teorier kring områdena ledarskapsforskning, projektteori, arts management, delat ledarskap, makt och konflikt har givit författarna en djupare förståelse för fenomenet delat ledarskap som förefaller vara ett relativt outforskat område.</p><p>Vid studien framkom att delat ledarskap praktiseras inom teatern utan att större reflektion görs. Det anses vara det naturliga sättet att leda en teaterproduktion och verkar vara det dominerande arbetssättet.</p> ledarskap kultur regissör producent art manager ekonomi konflikt makt delat ledarskap teater
12	”Delat ledarskap... Ja det är väl det vi gör här?” Cervin, Matilda, Sahlin, Anna January 2007 (has links) Att dela på ett ledarskap kan innebära olika saker. Kärnan är dock att två personer tillsammans leder en organisation mot samma mål. I en teaterproduktion är det många som måste samverka för att en föreställning skall bli framgångsrik. Två typiska ledare inom teatern är producent och regissör, där en problematik ligger i att de verkar inom olika kunskapsområden. Producenten måste svara inför finansiärer och ”världen utanför” och regissören för den konstnärliga kvaliteten och alla som arbetar med det konstnärliga i en produktion. Syftet med uppsatsen var att undersöka fenomenet delat ledarskap och hur det tar sig i uttryck i relationen mellan producent och regissör inom teatern. Ytterligare frågor som undersöktes var hur maktförhållandet mellan de båda yrkesgrupperna ser ut samt hur de hanterar konflikter. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter för de två yrkeskategorierna och har sedan analyserats utifrån deduktiv metod. Teorier kring områdena ledarskapsforskning, projektteori, arts management, delat ledarskap, makt och konflikt har givit författarna en djupare förståelse för fenomenet delat ledarskap som förefaller vara ett relativt outforskat område. Vid studien framkom att delat ledarskap praktiseras inom teatern utan att större reflektion görs. Det anses vara det naturliga sättet att leda en teaterproduktion och verkar vara det dominerande arbetssättet. ledarskap kultur regissör producent art manager ekonomi konflikt makt delat ledarskap teater
13	FILMENS NARRATIVA GRAMMATIK : Cohns Visuella narrativa grammatik modifierad för rörliga bilder Wik, Jonas January 2018 (has links) Den kognitiva forskaren och teoretikern inom tecknade serier, Neil Cohn, har utvecklat en narrativ grammatisk teori som både förklarar hur människan uppfattar tecknade serier och fungerar som ett ramverk för narrativa analyser av serier. Cohn anser att teorin också kan användas för att analysera film. Avsaknaden av en liknande teori för film gör det intressant att testa i vilken utsträckning teorin kan appliceras på rörliga bilder. Uppsatsen har först beskrivit Cohns teori och relevanta skillnader mellan film och tecknade serier. Med dessa skillnader i åtanke har uppsatsen analyserat fem olika filmscener genom Cohns teori. I slutsatsen konstaterades det att teorin går att applicera på film i samma utsträckning som på tecknade serier. Teorin kan användas för att förstå bildernas samverkan och hjälpa regissören i arbetet att få en översikt över filmsekvensernas narrativ. Teorin är också användbar under manusbearbetning, i regi av främst foto och klippning och vid arbetet av bildmanus. Film narrativ tecknade serier grammatik regissör syuzhet fabula Visual Arts Bildkonst
14	Prövande möte : en essä om dialog och minnen Lagerås, Bodil January 2015 (has links) Denna essä handlar om regikonstens dialogiska väsen. Utifrån mina egna erfarenheter som regissör skriver jag om ett par av mina teateruppsättningar. Jag undersöker frågor om vilka faktorer som kan ha påverka repetitionsperioderna. Hur kan en och samma regissör fungera så olika? Hur kan den ena teateruppsättningen gå som en virvlande dans medan nästa havererar? Kan det vara dialogen med skådespelare som är avgörande för om ett samarbete bär eller brister? Min utgångspunkt för essän är att regikonsten är dialogisk och att utan dialog och samförstånd med skådespelarna faller samarbetet samman. Genom att jämföra olika repetitionsperioder för jag ett resonemang kring vad som är betydelsefullt för en kreativ och trygg repetitionsperiod. Jag problematiserar begreppet dialog och använder mig av filosofisk litteratur för att undersöka relationen regissör och skådespelare. Att tala om en dialog är lätt men att fånga ordet i en betydelse utmanar. Mina teoretsiak referenser är framförallt Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe och Hans Skjervheim. / <p>Källor: Bl.a. Martin Buber, Jakob Meløe, Hans Skjervheim, John Dewey</p> Dialog skådespelare regissör möten repetitioner Performing Arts Scenkonst Literary Composition Litterär gestaltning
15	Vision till verklighet : Samspelet mellan regissör och fotograf i svensk filmproduktion Berlin, Carl, Ingemarsdotter, Cassandra January 2024 (has links) I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision. Regissör filmfotograf samarbete kommunikation vision filmproduktion hierarki arbetsdynamik Studies on Film Filmvetenskap
16	Mötet med den andre : en essä om den svårfångade dialogen Lagerås, Bodil January 2016 (has links) Denna essä handlar om den pedagogiska situationen mellan lärare i scenisk gestaltning och skådespelarstudenter i en kurs i scenisk gestaltning på en konsnärlig högskola. Utgångspunkten är mitt fältarbete med deltagande observation som jag genomförde när jag följde undervisningen samt intervjuer med lärarna. Utifrån mina erfarenheter som regissör för jag en diskussion om skillnader och likheter mellan att regissera och att undervisa. Mina forskningsfrågor är: 1) Hur ser dialogens och mötets förutsättningar och hinder ut mellan lärare och student? 2) Vilken betydelse har vår förmåga att förstå ”den andre” för att kunna mötas? Mitt förhållningssätt är induktivt. Fokus ligger på meningsinnehållet i de situationer som uppstår i undervisningen och som framkommer i intervjuerna. Jag vill undersöka om det finns gemensamma nämnare, ett fenomenens väsen i empirin. I min studie framkommer att lärarna ser dialog som en metod för överföring av kunskap. De framför vikten av att tydliggöra rollerna lärare och student och den makt(o)balans som finns i undervisningssituationen. När det handlar om att förstå ”den andre” var studentens skådespelararbete fokus. Där kunde läraren förstå och arbeta med studentens olika utvecklingssteg och processer. Det var genom förställningen, gestaltningen, som läraren förstod studenten som ”den andre”. Det som skulle kunna uppfattas som en omväg för förståelse blev istället den pedagogiska vägen mellan lärare och student.Mina teoretiska referenser är filosofisk litteratur och då framförallt Michail Bachtins tankar om den polyfona romanen, Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe, Hans Skjervheim. Vad det gäller metoddelen har jag använt mig Katrine Fangens text om deltagande observation. / <p>Källor bl.a. Anton Tjechov, Martin Buber, Michail Bachtin, Jakob Meløe, Hans Skjervheim</p> Dialog skådespelare improvisation skådespelarstudenter lärare i scenisk gestaltning regissör möten repetitioner fältarbete Performing Arts Scenkonst Literary Composition Litterär gestaltning
17	Kommunikationens anatomi : för regissör och ensemble Riise, Michael January 2017 (has links) In the frame of Practical knowledge at Södertörn University, Sweden, I have examined my own practical knowledge. The starting-point is what happened during my work as director, when I was rather new in the profession. The studie focuses on what it is that happens when the body communication is not functioning as it should. This essay focuses mainly on physical communication and investigates how the communication worked during this process in which I in the beginning of my carreer led as director at a Public Theatre. My story tells about how I remember the direction process with a Theatre ensemble, framed with communication problems. I call this Directing process 1. The directing work and the actors process work was suffering and an optimal result was not possible to reach. In spite of that, the play was performed and reached a large audience. In a comparative field study I observed another theatre rehearsal process, interviewed the director and saw the performance. This process worked well. I call this Directing process 2. I have a theoretical discussion with a starting point in communication and theatre literature where I analyze my own understanding of communication and what the communication concept stands for. When traditional communication theory is completed with physical variables, it lightens in a concrete and distinct sense, some essential abilities in the directors work. I reject the assertion that all behavior is communication. I presuppose from the definition that communication builds on someone who sends and someone who confirms. I introduce communication theoretical conceptions and six key words as starting-point, for my analysis of physical communication during a process work. I compare the differences in the directors relation to their ensembles. The two theatre directing processes differed in terms of communication in several crucial points. These differences became a question of vital importance for a successful and a less successful process. The biggest weakness in process 1 appears to be my own lack of freedom in the way of movement related to the ensemble. It was characterized by a closed body language, difficulties with the listening, and avoiding eye contact. From that I identify the largest problem witch showed to be the lack of confidence between me and the crew. The great assets of the Process 2 was the physical freedom among the bodies that moved in the room, and in relation to each other, while the biggest problem I saw as the lack of clear intentions. The conclusion is that the positions of the bodies related to each other can be a determining factor for successful work together. Moreover that confidence showed up to be the most important communicative reason if these processes succeeded ore failed. / Inom ramen för praktisk kunskap vid Södertörns Högskola, Stockholm, har jag undersökt min egen praktiska kunskap. Utgångspunkten är vad som hänt under mitt arbete som regissör, när jag var ganska ny i yrket. Studien handlar särskilt om när kroppens kommunikation inte fungerar bra under ett processarbete mellan regissör och ensemble. Denna uppsats inriktar sig i första hand på kroppslig kommunikation och undersöker hur kommunikationen fungerade under en regiprocess som jag tidigt i min karriär som regissör ledde på en offentlig teater. Jag berättar om hur jag minns regiprocessen med en teaterensemble kantad av kommunikativa problem. Jag kallar denna för regiprocess 1. Regiarbetet och skådespelarnas processarbete blev lidande och ett optimalt resultat gick inte att uppnå. Trots det genomfördes produktionen och spelades för stor publik. I en jämförande fältstudie observerar jag även regiprocessen på en annan teater, intervjuar regissören och ser det slutliga resultatet. Den processen fungerade väl. Jag kallar den regiprocess 2. Jag utgår från utgår från kommunikations- och teaterlitteratur där jag analyserar min förståelse för kommunikation och vad kommunikationsbegreppet står för. Traditionell kommunikationsteori kompletteras med kroppslig praktik som hur vi rör oss på golvet i förhållande till varandra och vad det betyder för våra relationer, belyses regiarbetets kommunikation. Jag ifrågasätter påstående att allt beteende är kommunikation och utgår från definitionen att kommunikation bygger på att någon sänder och att någon bekräftar. Jag introducerar kommunikationsteoretiska begrepp och sex nyckelord som utgångspunkt för min analys av kroppslig kommunikation under ett processarbete. I analysen jämförs skillnaderna i regissörernas förhållande till ensemblerna. De två regiprocesserna skiljde sig kommunikationsmässigt på flera avgörande punkter. Dessa skillnader blev avgörande för en lyckad respektive mindre lyckad process. Som den största svagheten under regiprocess 1 framstår ofriheten i mitt sätt att röra mig i förhållande till ensemblen. Den präglades av stängt kroppsspråk, svårigheter med lyssnande och undvikande av ögonkontakt. Ur detta härleder jag det största problemet som visade sig vara bristen på förtroende mellan mig och ensemblen. Under regiprocess 2 var den fysiska frihet med vilken kropparna rörde sig i rummet och i förhållande till varandra god, medan den största bristen var tydliga intentioner. Slutsatsen blir att kropparnas placering i förhållande till varandra kan ha en avgörande betydelse för ett lyckat samarbete. Dessutom att förtroende visade sig vara den viktigaste kommunikativa orsaken till om en dessa processer lyckades eller misslyckades. practical knowledge the anatomy of communication the communication of the body communication directing process theatre director end ensemble praktisk kunskap kommunikationens anatomi kroppens kommunikation kommunikation regiprocess teater regissör och ensembl Performing Arts Scenkonst
18	I do fear confusion and accidents : En kvalitativ studie av Yorgos Lanthimos filmer utifrån auteurteorin / I do fear confusion and accidents : A qualitative study of Yorgos Lanthimo's films based on auteur theory Sjöstedt, Isabella January 2022 (has links) Syftet med denna uppsats har varit att göra en närläsning och undersöka Yorgos Lanthimos sex långfilmer; Kinetta, Dogtooth, Alps, The Lobster, The Killing of a Sacred Deer och The Favourite. Jag har analyserat dessa filmer utifrån auteurteorin där jag utgått från Jason M. Silvermans (2011) begreppsapparat. Det jag fann var att Lanthimos gillar att skildra verkligheten, i linje med representational view, men på ett annorlunda och nytt sätt, som i linje med creative or imaginative view. Han sätter sina rollfigurer i absurda omständigheter där våld och genant intimitet står ut, vilket har en stark koppling till provocative view. Lanthimos samarbetar gärna med personer flertalet gånger, både bakom och framför kameran. Detta återfinns i idealtypen collborative view. Angående idealtypen pastische view kan man hitta inspiration från tidigare verk, bland annat i grekiska mytologier och i användandet av klassisk musik. Färgpaletten som används i varje film är relativt ljus och kall, vilket tillsammans med de ofta sterila miljöerna kan skapa en känsla av obehag. Detta tillsammans med hur han frekvent använder sig av vidvinklar och avståndsbilder bidrar till en känsla av hopplöshet. Han använder många långa tagningar där kameran antingen är statisk och fungerar som en fluga på väggen, eller har en långsam zoom för att ge intrycket om voyeurism. Auteurteori Yorgos Lanthimos Kinetta Dogtooth Alper The Lobster The Killing of a Sacred Deer The Favourite filmanalys auteur regissör absurdism Studies on Film Filmvetenskap Languages and Literature Språk och litteratur Humanities and the Arts Humaniora och konst
19	TRANSLATING HYPER ABSURDITY THROUGH A LIMINAL POSITION : Reflections on the conditions for filmmakers in Sweden, identifying expectations, contradictions and subject positions Parham, Babak January 2023 (has links) Abstract The objective of this artistic research has been to reflect on the conditions forfilmmakers in Sweden and identify expectations, contradictions and subjectpositions available for myself within this discursive field. As a point of departure,I use three letters of rejection that I have received during my two years as astudent at the Stockholm University of the Arts. The first rejection centers what experiences can be imagined for me, as animmigrant filmmaker. It juxtaposes experiences made in Iran and Sweden asopposite and impossible to combine. The second rejection is in relation to contentand story-telling, which raises questions about translation as a dimension of filmproduction. In this section, I argue that while it is my intention to make experiencesof hyper-absurdity in Iran penetrable for an audience in Sweden, too muchconcern over the audience may deteriorate the artistic process. The third rejectionconstructs myself and my fellow director as immigrant others, scrutinizing ourability to make a film in Swedish, about Swedish subjects. In this section, Iexplore the meaning of diaspora and how it shapes the conditions of filmproduction. The artistic research is summarized in the final section where I suggest anumber of strategies forward in order to move away from the taken-for-grantedrole of immigrant filmmaker(s). Key concepts: documentary film, diaspora, translation Filmmaking director documentary film Iran Sweden immigrant filmmaker immigrant racism alienation Invandrare filmskapare Invandring Utlandsbakgrund dokumentär utanförskap regissör Iran Sverige förort kriminalitet Studies on Film Filmvetenskap
20	Den emotionellt hållbara filmprocessen : en dokumentärfilm blir till / The emotionally sustainable film process : the birth of a documentary film Löfgren, Emilie January 2022 (has links) Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. / How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process. film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod Arts Konst

Search results