Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan. Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.

Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Inspired by Valerie DeMarinis quantitative study Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: a Swedish postmodern case study (2003), and Peter Strang and Susann Strang’s research Questions posed to hospital chaplains by palliative care patients (2002) the aim of this quantitative research was to continue to investigate the field of Existential health and pastoral care. With the background of previous research within the field of Psychology of Religion and Existential health, this study also wants to direct attention to a group especially affected by the Covid-19 Pandemic: the group of old adults, living at retirement homes in Sweden. A group who, bound by the restriction orders, got isolated from their social surroundings outside their homes. By investigating priests and deacons in the Church of Sweden's perception of their relations and conversations with older adults before, during, and after the implemented Covid-19 restrictions, this study tries to answer the following research questions: (1) How has the expression of existential health, according to priests and deacons who work with old adults living at elderly centers, has been affected during the pandemic? (2) In what way has the relationship between the Church of Sweden and retirement homes gotten affected during the pandemic? By using DeMarinis theory on levels of health and existential information, (DeMarinis 2003:2008) a suggestion of categorisation of themes in pastoral care was created. The original themes in this study were based on DeMarinis survey posed to church chaplains (DeMarinis, 2003) and got categorized into seven head categories: (a) Loneliness, (b) Psychological themes, (c,) Identity-themes, (d) Social themes, (e) Existential themes, (f) Religious- and Spiritual themes, and (g) Fysical themes. The head categories were later used in the analysis. The material was collected through a survey, posed to priests and deacons within the Church of Sweden. The survey was sent by email to 644 parishes all across the country, and answered anonymously by 355 priests and deacons. By dividing the survey into four parts: (1) demographic information about the respondents, followed by repeated questions to (2) the time before the restraining orders (3) the time during the restraining orders, and (3) the time after the release of the restraining orders, the results came out as following: through all the time-periods loneliness was the most common theme, followed by Psychological themes. Identity-themes, such as life story, work, ageing, decreased during the times of restriction orders. In the same period of time, existential and religious themes got more common, especially themes that can be seen as negatory, such as depression, fear of death, God’s absence, suicidal thoughts. Regarding the relational question between the Church of Sweden and retirement homes, the respondents indicated a change in frequencies of contact, and places of contact. Before the pandemic, the majority of the respondents often had contact with older adults living at the retirement homes, usually in relation to the parish activities at the centers. With the restrictions 80% (N=350) had contact less than once a month, compared to before, 57,8% (N=351) had contact more than 2-3 times a month. Contact by phone got more common, and the contact depended on either staff at the elderly-center, relatives to the elderly, or the respondent during the restraining orders.

A sermon after a crisis or traumatic event requires great pastoral care. How do we put what happened into words? When things are so devastating that words are not enough? How do we speak about hope and despair in the midst of a crisis? This thesis aims to analyze sermons in the Church of Sweden after the attack on Drottninggatan, Stockholm, Sweden in 2017. Nine sermons held in the weeks following the attack have been analyzed. The theoretical background and theme of the analysis has been psychotraumatology and trauma-informed theology. The thesis’ process has been an inductive approach, as it begins in the material and then compares these against the selected aspects. The questions asked in the thesis are: “What qualities can be found in these sermons after the terrorist attack at Drottninggatan?“ As well as two sub-questions about the respective perspectives: “Which psychotraumatological perspectives were found in the sermons?” and “What perspectives of trauma-informed theology were found in the sermons?” The analysis of sermons and the answer to the first question resulted in five common themes: Responsibility and humanity, The terrorist attack and evil, The Bible and God, Despair and Hope. Based on this, both theoretical aspects have been used to analyze the results.

<p>This essay aims at understanding the experience of the use of <strong>ayahuasca</strong>, and similarities and differences between interview protocols and socio-cultural identities. The work is based on field studies conducted in the Peruvian Andes, in the village of Pisac September to November 2009. What has emerged is that the experience does not seem to be dependent on cultural manifestations as much as it is dependent on general human cognition. Theories have been applied on an empirical phenomenological descriptive study. Various brain activities, along with mental mechanisms contribute to a deeper understanding of the findings in the descriptive analysis.</p><p>It seems that the cultural differences, which I have classed as typological in the phenomenological study, mostly are expressions of meaning for the informants. Furthermore, I have argued that the typical mystical experience, or if you like religious experience, is an essentially biological phenomenon related to episodic memory dealing with experiences. The typological characteristics are products of the semantic memory and these characteristics are primarily linguistic and cultural phenomena. The socio-cultural identities express the basic experience of Ayahuasca and altered states of consciousness in fundamentally similar ways, because both groups share the same human cognition. Regarding these cognitive mechanisms, I have also argued that there are mechanisms such as ”Theory of mind” and ”Active detection device” which have been active in the experiences of ayahuasca.</p>

<p>This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with <em>entity continuity</em>. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.</p>

This essay aims at understanding the experience of the use of ayahuasca, and similarities and differences between interview protocols and socio-cultural identities. The work is based on field studies conducted in the Peruvian Andes, in the village of Pisac September to November 2009. What has emerged is that the experience does not seem to be dependent on cultural manifestations as much as it is dependent on general human cognition. Theories have been applied on an empirical phenomenological descriptive study. Various brain activities, along with mental mechanisms contribute to a deeper understanding of the findings in the descriptive analysis. It seems that the cultural differences, which I have classed as typological in the phenomenological study, mostly are expressions of meaning for the informants. Furthermore, I have argued that the typical mystical experience, or if you like religious experience, is an essentially biological phenomenon related to episodic memory dealing with experiences. The typological characteristics are products of the semantic memory and these characteristics are primarily linguistic and cultural phenomena. The socio-cultural identities express the basic experience of Ayahuasca and altered states of consciousness in fundamentally similar ways, because both groups share the same human cognition. Regarding these cognitive mechanisms, I have also argued that there are mechanisms such as ”Theory of mind” and ”Active detection device” which have been active in the experiences of ayahuasca.