Studie- och yrkesvägledaren står inför ett dilemma när det kommer till att vägleda elever på ett sådant sätt att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön, samtidigt som de enligt Sveriges vägledarförenings (2007) etiska riktlinjer skall förhålla sig till neutralitet och objektivitet. Hur förstår vägledare den könsuppdelade arbetsmarknaden och hur ser de egentligen på sitt ansvar att vägleda utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt upplever vägledarna att genus kommer till uttryck i vägledningssamtal och hur agerar de för att inte reproducera kön? Detta är en kvalitativ studie i form av intervjuer med sju examinerade studie- och yrkesvägledare runt om i Skåne som tar sin utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Studien visar på att studie- och yrkesvägledare har förståelse för att den könsuppdelade arbetsmarknaden medför konsekvenser men att vägledarna i stor utsträckning finner det obekvämt att vägleda utifrån ett genusperspektiv. Ett tydligt mönster vi ser är att vägledare skjuter ifrån sig ansvaret att elevers val inte ska begränsas utefter deras kön, och säger att det är för sent att ta tag i problemet.

Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv.    Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance.    Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv.

This study examines how mental illness in the movie “Joker” (2019) is portrayed. Thestudy uses a qualitative content analysis with a class-perspective using sociologistPierrie Bourdieu's theoretical concepts. The main questions of this study are howBourdieu's theoretical concepts habitus, strategy, field and capital are portrayed as itrelates to mental illness.The study follows a traditional structure while using a qualitative content analysis. Itdoes so by implementing a coding-phase, followed by categorization and lastly, andmostly, thematization. By doing so it allows for a greater deal of interpretation whichis essential for answering the study's purpose.The study suggests that the portrayal of mental illness in the movie is nuanced andtherefore not necessarily all good nor bad. It argues that by humanizing the movie'smain character it highlights deeply rooted systematic issues through a paralleldepiction of a mentally ill person and the society's downfall, all while also portrayingmental illness as logical within the given context. However, it also suggests that themovie, through the lens of the social sphere, portrays the issue of mental illness asone reserved for society's alienated population. / Denna undersökning analyserar hur psykisk ohälsa skildras i filmen “Joker” (2019).Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och använderett klassperspektiv med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier och begrepp.Analysen tar fasta på hur Bourdieus teoretiska begrepp habitus, strategi, fält ochkapital gestaltas och vad det innebär för skildringen av psykisk ohälsa.Undersökningen följer en traditionell struktur vad gäller kvalitativ innehållsanalys.Detta sker genom användning av en kodningsfas, kategoriseringar och tematisering.Denna struktur möjliggör för en större tolkningsfrihet, något som är essentiellt för attkunna besvara undersökningens syfte.Undersökningens resultat argumenterar för att skildringen av psykisk ohälsa i filmenär nyanserad och därigenom inte uteslutande negativ eller positiv. Resultatet tyderpå att filmens humanisering av dess huvudkaraktär genom en parallell illustration aven psykiskt sjuk persons och ett samhälles förfall belyser djupt rotade systematiskaproblem, samtidigt som den också skildrar psykisk ohälsa som logisk inom den givnakontexten. Undersökningen hänvisar dock också till filmens gestaltning av detsociala rummet som en problematisk aspekt då det skildrar psykisk ohälsa somreserverat för samhällets alienerade befolkning.

I den här uppsatsen har syftet varit att få en förståelse hur barnens kamratkulturer är i deras fria lek inomhus kontra utomhus. Syftet med studien var att få en förståelse för hur barnen skapar platser och kulturer i sin fria lek inomhus samt utomhus på förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka platser för lek skapar barn inomhus respektive utomhus? Skiljer sig barnens kulturskapande/ strategier för lek och kulturskapande beroende på om de befinner sig utomhus eller inomhus? Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av observationer med barn. Barnens fria lek inomhus på deras avdelning och utomhus på förskolans gård observerades. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, kamratkultur, Halldéns platsbegrepp och Rasmussens begrepp platser för barn och barns platser. Resultatet visade att barnen skapar egna platser både inomhus på avdelning som till exempel soffan och utomhus på förskolans gård i buskarna. Platserna som finns inomhus samt utomhus erbjuder barnen olika aktiviteter och barnen använder platserna utifrån sina egna föreställningar. Deras egna platser som barnen skapar erbjuder dem gemenskap, där barnen kan prova olika roller, värderingar och normer. Barnen förvandlar material och utrymme för att det skall anpassa till deras barnkultur. Resultatet visade att barnen imiterade vuxenkulturen, där barnen sedan producerade sina egna tolkningar för att anpassa till deras kamratkulturer och detta sker både inomhus samt utomhus. Barnens kamratkulturer skiljer inte sig så mycket åt, det beror på var barnen befinner sig. Det som skiljer sig åt är att barnen springer och leker andra lekar utomhus jämfört med inomhus på förskolan.

Denna studie har en kvantitativ ansats, och dess huvudsyfte är att undersöka om fäders utbildningsnivå påverkar när deras barn flyttar hemifrån men också analysera om individens egen utbildningsnivå har ett samband med flytten. Med hjälp av data från Generations and Gender Programme tar studien hjälp av information från ett totalt urval på 9 688 svenskar. I samspelen som undersöks har även andra variabler tagits i beaktande, såsom individernas kön, deras moders härkomst och om föräldrarna varit eller är sepererade. Resultatet kunde inte visa ifall fädernas utbildningsnivå påverkar barnens hemflytt, på grund av ett icke signifikant samband. Å andra sidan kunde andra variabler såsom individens egen utbildningsnivå visas bidra mer konsekvent till en tidigare flytt från hemmet. Lika-så påskyndades flytt av om individen var kvinna, hade haft eller har skilda föräldrar, och om modern var född i Sverige.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Xenobiotics are of human and environmental concerns due to their potential toxicity. Octylphenol is one of the very common and daily used xenobiotics in door and out door activities of human beings. Toxicity of octylphenol to aquatic organisms, especially to zooplankton (e.g. Daphnia magna) was investigated but not fully understood. In this study we evaluated the chronic effects of octylphenol at the concentrations of 5, 50 and 500 μg L-1 on Daphnia magna over a period of 14 days. The results showed that low concentration of octylphenol (5 μg L-1) stimulated the maturation while high concentrations of the chemical (50 and 500 μg L-1) caused a significant mortality to the Daphnia. Besides, all the tested concentrations of octylphenol had serious impacts on fecundity and growth of the animals. Investigations on the presence, distribution, fate and toxicity of xonobiotics including octylphenol in the developing country environment are suggested for human, environmental and ecological health protection. / Những hợp chất tổng hợp đang là mối quan ngại cho con người và môi trường vì khả năng gây độc của chúng. Octylphenol là một trong những hợp chất tổng hợp được sử dụng phổ biến và thường xuyên trong những hoạt động của con người trong nhà và ngoài trời. Độc tính của octylphenol đối với thủy sinh vật, đặc biệt đối với động vật phù du (vd. Daphnia magna) mặc dù đã được nghiên cứu nhưng vẫn chưa được hiểu biết đầy đủ. Trong nghiên cứu này, chúng tôi đánh giá ảnh hưởng mãn tính của octylphenol ở các nồng độ 5, 50 và 500 μg/lít lên Daphnia magna trong thời gian 14 ngày. Kết quả cho thấy ở nồng độ octylphenol thấp (5 μg/lít) kích thích sự thành thục của sinh vật trong khi ở nồng độ cao hơn (50 và 500 μg/lít) gây chết đáng kể Daphnia. Bên cạnh đó, tất cả các nồng độ ocytlphenol dùng trong thí nghiệm gây ảnh hưởng nghiêm trọng lên sức sinh sản và sinh trưởng của sinh vật. Nghiên cứu về sự hiện diện, phân bố, phát tán và độc tính của những chất tổng hợp bao gồm octylphenol ở các nước đang phát triển nên được tiến hành vì mục tiêu bảo vệ sức khỏe con người, môi trường và hệ sinh thái.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket. Frågor om karriärsutveckling och inre och yttre faktorer, om karriärsutveckling och familjesituation, om karriärsutveckling och glastak samt karriärsutveckling och homosocial reproduktion ska därför besvaras i denna studie. De aktuella problemformuleringarna är; Hur sker karriärsutveckling för kvinnor och män inom detaljhandeln i Sverige för att nå en chefsposition? Vad påverkar kvinnor och män i deras karriärsutveckling inom detaljhandeln i Sverige?   Syften: Det övergripande syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur kvinnor och män i detaljhandeln utvecklas i sina karriärer och vad som påverkar karriärsutveckling. Syftet är också att jämföra om det föreligger några olikheter alternativt likheter mellan könen i deras karriärsutveckling till att nå en chefsposition.   Metod: En kvalitativ studie med en komparativ design där empirisk data är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med individer på chefsposition i den svenska detaljhandeln.   Resultat: Resultaten i denna studie visar att det föreligger ett samband mellan vad som påverkar individen i sin karriärsutveckling och hur karriärsutveckling sker. Den inre drivkraften och den egna personligheten samt familjesituationen är det som främst tycks påverka individernas karriärsutveckling. Resultaten tyder också på att kvinnor inte uppmärksammar glastaket i sin karriärsutveckling och tycks därför inte hindras av glastaket. Denna studies resultat visar också att det som tycks vara viktigast vid rekrytering är att skapa en balans mellan könen, könet tycks därför vara av betydelse vid rekrytering. Studien beskriver även att karriärsutveckling i detaljhandeln tycks starta på en låg nivå i hierarkin och att individerna därefter succesivt avancerar uppåt.   Slutsatser: Det kan konstateras i denna studie att det som påverkar individernas karriärsutveckling är den inre drivkraften och personligheten. Det kan även konstateras att familjesituationen påverkar kvinnor och män i deras karriärsutveckling då partnern tar ett större ansvar för familjen. Kvinnor i detaljhandeln uppmärksammar och hindras inte av glastaket i sin karriärsutveckling och vid rekrytering är homosocial reproduktion inte förekommande, det som är viktigt är att uppnå balans mellan könen. Denna studie kan konstatera att karriärsutveckling i den svenska detaljhandeln startar lågt i hierarkin samt att kvinnor och män startar på ett likartat sätt. / Introduction: Previous studies describe career development as the different directions individuals take in their work. How a career development transpires and what influences individual face is different for women and men. Previous studies show that there are internal and external factors affecting the individual's career development. Further, previous studies also show that family situation and homosocial reproduction also affect an individual's career development. Studies show that women are less likely than men to develop in their careers and that they tend to face gender specific obstacles in their career development. Previous studies show that the reasons why women have difficulties may be due to the glass ceiling. Questions about career development and internal and external factors, about career development and family situation, career development and the glass ceiling as well as career development and homosocial reproduction is therefore to be answered. The issues regarded in this study are; how does career development of women and men in the retail sector in Sweden evolves to reach a management position? What affect men and women in their career development in the retail sector in Sweden?   Aims: The overall aim of the study is to describe and to create understanding of how women and men in the retail sector develop in their careers and what influences career development. The aim is also to compare whether there are any similarities alternatively differences between women and men in their career development into a management position.   Method: A qualitative study with a comparative design in which empirical data is collected through semi-structured interviews with individuals in management positions in the Swedish retail sector.   Results: The results of this study show that there is a connection between what affect the individual in their career development and how career development occur. One's own personality, the inner urge and the family situation is what primarily affect their career development. The results also suggest that women are not obstructed in their career development by the glass ceiling in their career development. This study shows that what was considered the most important in recruitment is to create a balance between the sexes, not to recruit a specific gender. The study shows that a career development in the retail sector starts at a low level in the hierarchy and that individuals evolve gradually thereafter.   Conclusions: The indications that affect individuals' career development are the internal driving force and personality. It is also evident that the family situation affects men and women in their career development since the partner is taking more responsibility. Women in retail doesn’t notice and are not obstructed by the glass ceiling in their career development and the recruitment isn’t affected by homosocial reproduction, it is important to achieve gender balance. This study finds that career development in the Swedish retail sector starts low in the hierarchy and that woman and men will start in a similar way.

Sverige är och har länge varit ett land som ligger i framkant när det gäller jämställdhetspolitik, trots detta fortsätter männen att dominera de ledande positionerna. Syftet med denna studie är att undersöka chefer inom en organisation i bilbranschen, för att urskilja hur de ser på ledarskap, rekrytering och kvinnors möjligheter att avancera till chefspositioner. Åtta chefer på olika anläggningar inom samma organisation intervjuades semistrukturerat. Samtliga chefer i studien är män, eftersom vi vill utöka den tidigare forskningen med ett perspektiv från de som står överst i maktordningen. Empirin analyserades med hjälp teorier om homosocial reproduktion, oreflekterad/reflekterad magkänsla, beslutsfattande med system 1 och 2, rollöverensstämmelse och tre synsätt på kvinnligt ledarskap. Utifrån empirin gjordes även jämförelser med den tidigare forskningen som bland annat behandlar homosocialitet och kvinnor och mäns möjligheter att bli chef. Slutsatsen av studien är bland annat att cheferna visar homogena mönster mellan hur de beskriver sig själva och vad de söker efter hos en chefskandidat. Samtidigt använder de gärna sig av magkänsla vid rekrytering, vilket kan öka risken för homosocial reproduktion. Detta kan eventuellt hindra kvinnor att båda träda in i och avancera till chefspositioner i organisationen. Vissa av cheferna talar om en kultur som finns i företaget där kvinnor har svårare att bli accepterade som chefer än män. Ett annat mönster vi finner i empirin är att cheferna uppvisar föreställningar som överensstämmer med teorin om rollöverensstämmelse. Att den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen är svåra att förena är ytterligare en potentiell bidragande faktor till att kvinnliga chefer möter hinder både vid avancemang till högre positioner och i sin roll som ledare. Flera av cheferna uppmärksammar att det finns strukturella problem som hindrar kvinnor från att bli chefer generellt i samhället, dock är det få som uppger att de ser några strukturella problem eller att kvinnor skulle möta hinder inom den egna organisationen.