Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

Die Arbeit geht der Frage nach, warum die Rücküberweisungen von MigrantInnen nach El Salvador seit 1980 bis zur jüngsten Finanzkrise so konstant und enorm angestiegen sind. Dabei werden Erkenntnisse aus der bisherigen Forschung zu Migration und Remittances insbesondere aus der Neuen Ökonomie der Arbeitsmigration einer kritischen Revision unterzogen und um entscheidende Punkte erweitert. Das Ergebnis ist ein synthetischer Erklärungsansatz für das Phänomen der Remesas nach El Salvador, der sich auf die Kernbegriffe Ungleichheit, Schuld und (Un-)Sicherheit bezieht. Unter Bezug auf das Konzept gesellschaftlicher Reproduktion werden Aspekte untersucht, die über monetäre und produktive Faktoren als Ursachen für Remittances hinausgehen. Der theoretische Rahmen der subjektfundierten Hegemonietheorie erlaubt es, die Dichotomie von Struktur und Handlung bei der Erklärung der Rücküberweisungen von MigrantInnen zu überwinden.

Syftet med denna studie är att belysa den senmoderna skolans värdegrund och urskilja dess samhälleliga funktion. Ideologi kommer således att vara ett centralt begrepp för att ringa in värdegrundens funktion varpå det metodologiska avstampet har gjorts i den ideologikritiska traditionen. Vidare baserar sig studien på ett teoretiskt ramverk som diskuterar såväl individualismens som kapitalismens inflytande på skolan i relation till dess syfte som fostrare och förmedlare. Ideologikritiken och teorin appliceras sedan på material från Skolverket, Skolinspektionen och likabehandlingplaner från olika svenska gymnasieskolor med intentionen att belysa relationen mellan det fostrande anspråket och kunskapsförmedling. Studiens resultat tyder på en skola och en värdegrund som befinner sig i förändring, vilken kan härledas till en brist på ett verkligt anspråk gentemot sitt syfte, eller en ”brist på en meningsfull helhet”. Utifrån studiens tes och Skolverkets material kan sålunda ett moralistiskt uttryck skönjas. Värdegrunden fyller därigenom en ideologisk funktion då den tillhandahåller en illusion som ger upphov till en snedvriden världssyn vari anspråket på godhet fortsatt kan uppfyllas utan något egentligt innehåll utanför fantasins sfär.

Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion.

The ensuing manifestations of reality represent our cultural memory, saved from oblivion in literature. If we accept this as one possible definition of literature, every culture – oral or written – has its cultural memory, in as many facts as there are participants in the cultural progress.

Bakgrund: Sverige är ett land som jämfört med övriga länder i världen är långt fram i dess jämställdhetsarbete, där lagar kring diskriminering finns för att skydda arbetstagaren och för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning etc. Trots detta visar tidigare studier att det föreligger barriärer för vissa arbetstagare vid avancemang uppåt i den organisatoriska hierarkin och således inte ges samma möjligheter. Statistik visar att det finns en stark snedfördelning mellan kvinnor och män på högre chefspositioner i Sverige där männen är överrepresenterade. En bransch som studien identifierat som jämställd på mellanchefsnivå men som fortsatt är överrepresenterad av män på högre chefspositioner är bankbranschen. Därför undersökte studien varför och hur denna snedfördelning uppstår. Syfte: Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för varför kvinnor är mer vanligt förekommande på lägre chefspositioner men inte på högre inom bankbranschen och få en förståelse för vilka hinder de möter eller har mött under sin yrkeskarriär. Syftet är också att få en förståelse för hur kvinnor på mellanchefsnivå inom bankbranschen upplever sina möjligheter till fortsatt avancemang. Metod: För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ metod använts där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts på kvinnliga mellanchefer inom bankbranschen i en avgränsad region. Slutsats: Studien visar att genusprocesser och könskodning inom organisationer existerar och kan utgöra osynliga hinder för kvinnor. Resultatet visar också att det är kvinnorna som själva ger sig möjligheten till avancemang uppåt i hierarkin där kompetens och mod ger förutsättningar till karriär i den meningen att nå högre chefspositioner. Studien påvisar att trots värdegrunds- och jämställdhetsarbete från organisationer och samhället i stort behövs fortsatta insatser inom detta område då genusprocesser fortsatt utgör hinder för kvinnor. / Background: Sweden is a country that, compared to other countries in the world, is far ahead in its gender equality work, where laws around discrimination exist to protect workers and to promote equal rights and opportunities regardless of gender, ethnic affiliation and sexual orientation etc. Despite this, previous studies show that there are barriers for some workers in advancing up the organizational hierarchy and thus not being given the same opportunities. Statistics show that there is a strong uneven balance between women and men in higher managerial positions in Sweden where men are over-represented. This study identified the banking industry as gender equality at middle management level, but which is still over-represented by men in higher management positions is the banking industry. Therefore, this study investigated why and how this uneven balance occurs. Purpose: The overall purpose is to contribute to an understanding of why women are more common in lower managerial positions but not higher in the banking industry and gain an understanding of the obstacles these women encounter or have encountered during their professional careers. The aim is also to gain an understanding of how women at middle management level in the banking industry perceive their opportunities for further advancement. Method: To answer the study's problem, a qualitative method has been used where seven semi-structured interviews have been conducted with female middle managers within the banking industry in a delimited region. Conclusion: This study presents that gender processes and gender coding within organizations exist and can pose invisible barriers to women. The results also suggest that it is the women who give themselves the opportunity to advance upwards in the organizational hierarchy where competence and courage provide the conditions for a career in the sense of reaching higher managerial positions. The study finally presents that despite presence of human values and gender equality work from organizations and society at large, continued efforts are needed in this area as gender processes continue to be an obstacle to women.

The preschool is often looked upon as an institution for the parents and guardians, with an aim to influence the children. If we change the perspective, from the adult to the child´s perspective, we might find that the preschool with its places and activities is created by the children who live their everyday lives there. Through an ethnographic study, consisting of observations, I examined how the children in a preschool, ages three to five, enter a specific place in a certain time during the preschool day – a so-called time space. This time space is an occasion for waiting on each other and waiting for a new activity to start - a small crack in the preschool structure. In what way can children´s agency be expressed in this small time space? To find the answer to my question I observed the social interactions of the children, with a perspective of childhood sociology and Corsaro´s (2014) theories of peer cultures, interpretive reproduction, and sharing and controlling as a starting point and as a tool for my analysis. The results show that children constantly seek to gain control of their lives through different strategies of getting themselves in and out of interaction and activities. They create their own space within the time space and during this study they clearly influence the meaning of the time space by re-creating and creating new routines and meaning. Through their peer cultures, the constant control seeking, and by just being in the room, the children can be seen as active agents by their interpretation and reproduction of the meaning of the time space. My conclusion is that children take whatever space they´re given in the preschool structure and make it their own. In this way they are active agents of the preschool.

It has been shown that fish of both marine and limnetic origin display increased growth at intermediate salinities. Furthermore, it has been shown that fish in the brackish water Baltic Sea are smaller compared to their conspecifics in the Atlantic, where salinities are higher. Also, it has been suggested that fish produce more eggs at the edges of their distribution range as a response to inferior environmental conditions. In this study, I investigated if there is a trade-off in energy investment between somatic and gonad growth in relation to salinity. To do this, I performed a growth experiment and a literature review. In the growth experiment, juvenile turbot were reared in salinities of 6, 10.5, 15 and 30 ‰. I found that turbot juveniles from Gotland grew equally well in all salinities investigated. In the literature review, data from the Baltic Sea was tested against data from the North and Black Seas. Data of turbot total energy investment (somatic and gonad growth) was analyzed. I found that energy content at age differed significantly between the populations investigated with lower energy content for the Baltic Sea populations. Also, growth rate in relation to energy content (size) was analyzed for the different populations, but no difference for growth rate in relation to energy content occurred. The result of the analysis of growth rate indicates that the change in allocated energy is the same, regardless of population, and thus that fish from the Baltic Sea display growth rates similar to those of other populations. It was also established that energy investment in gonads increased along with decreasing salinities. The smaller size of turbot in the Baltic Sea is therefore probably the result of a difference in size at maturity, possibly because less energy is allocated to somatic growth and more energy to start producing eggs. It is probably also the consequence of that the Baltic Sea turbot, post sexual maturity, continue to invest more energy in egg production.

Weltweit ist eine rasante Zunahme des Artensterbens auch bei der Klasse Aves zu verzeichnen. Durch Umweltveränderungen und unzählige andere menschliche Einflüsse (z.B. illegaler Handel) ist fast ein Drittel der Papageienpopulation (Psittaciformes) vom Aussterben bedroht. Eine Möglichkeit, diesen Trend aufzuhalten, besteht in der gezielten und effektiven Nachzucht bedrohter Arten in der Obhut von Menschen mit dem Ziel der späteren Wiederauswilderung. Leider waren bisher solche Bemühungen oft erfolglos. Dies ist der Tatsache geschuldet, dass fundierte wissenschaftliche Untersuchungen zum Reproduktionsstatus nahezu fehlen und ein Transfer der hormonanalytischen Methoden vom Säugetier zum Vogel nicht so einfach möglich ist. Ziel der vorliegenden Arbeit war die Etablierung von Methoden zur Hormonbestimmung in verschiedenen Medien beim männlichen Papagei, mit deren Hilfe eine Einordnung des Reproduktionsstatus möglich ist. Im Vordergrund standen dabei vor allem nicht-invasive Techniken, die mit deutlich geringerem Stress für die Tiere verbunden sind. Als Vertreter für die Gruppe der Papageienartigen wurden Wellensittiche (Melopsittacus undulatus, n=11), Nymphensittiche (Nymphicus hollandicus, n=9) und Halsbandsittiche (Psittacula krameri, n=7) ausgewählt und endokrinologisch untersucht. Diese Vögel wurden vom Bundesverband für fachgerechten Natur- und Artenschutz e.V. (BNA) zur Verfügung gestellt. Die Hormonanalyse erfolgte in den regelmäßig gesammelten Blut-, Speichel- und Kotproben der männlichen Psittaziden. Neben dem Sexualhormon Testosteron wurden die Blutspiegel des Stresshormons Corticosteron bestimmt, da eine mögliche Beziehung zwischen Stress und Testosteronsekretion besteht. In den Vorversuchen wurden zunächst geeignete Methoden für die Hormonanalyse in den verschiedenen Medien beim Papagei entwickelt. Zur Extraktion von Testosteron aus den Blut- und Kotproben erwies sich Diethylether als gut geeignet, während Speichel direkt ohne Extraktion im Testosteron-Enzymimmunoassay eingesetzt wurde. Da Papageien hauptsächlich primär konjugierte Testosteronmetabolite (85%) ausscheiden, wurden die Kotproben nach dem Trocknen und Einwiegen mit Hilfe der β-Glucuronidase/Arylsulfatase hydrolysiert und dann mit Diethyether extrahiert. Die Corticosteronanalyse im Plasma der Papageien erfolgte durch Fällung der Proteine mittels absolutem Alkohol und Einsatz der Plasmaextrakte in den Radioimmunoassay. Bei den verschiedenen Papageienspezies traten während der Untersuchungsperiode vergleichbare Plasma-Testosteronkonzentrationen auf. Die höchsten Plasmaspiegel (0,36 ng/ml) wiesen die Wellensittiche im März 2007 auf, ähnliche Konzentrationen (0,34 ng/ml) erreichten die Nymphensittiche im Februar 2007. Demgegenüber zeigten die Halsbandsittiche geringere maximale Konzentrationen (0,26 ng/ml) im November 2007. Im Kot der Papageien wurden erwartungsgemäß deutlich höhere Testosteronwerte gemessen, weil die Steroidausscheidung im Kot kumulativ eine zurückliegende Zeitperiode und Blut den aktuellen Hormonstatus zum Zeitpunkt der Probennahme widerspiegelt. Bezüglich der Haltungs- und Umweltbedingungen zeigten die Papageien maximale Testosteronspiegel während der kalten Jahreszeit, bei kurzer (Halsbandsittich) bzw. zunehmender Tageslichtlänge (Wellen- und Nymphensittich) und Haltung in der Innenvoliere. Dabei spielte die Niederschlagsmenge in der gemäßigten Klimazone offenbar weniger eine Rolle in der aviären Reproduktion. Die Verlaufsuntersuchungen des Stresshormons Corticosteron im Blut der Papageien ergaben speziesspezifische Unterschiede hinsichtlich der Konzentrationen, zeitlichen Verläufe und in Bezug zum Testosteronspiegel. Auffällig hohe Corticosteronkonzentrationen zeigten die nicht domestizierten Halsbandsittiche (15,9 – 35,6 ng/ml) im Vergleich zu den Wellensittichen (1,76 – 17,1 ng/ml) und Nymphensittichen (4,06 – 12,1 ng/ml), bei denen sich vermutlich im Laufe der Domestikation eine verminderte Sensibilität der HPA-Achse ausgebildet hat. In Bezug zum Plasma-Testosteronspiegel war bei den Wellen- und Halsbandsittichen ein gegenläufiger Zusammenhang erkennbar, wobei beim Nymphensittich eine positive Korrelation zwischen der Testosteron- und Corticosteronkonzentrationim Plasma bestand. Zusammenfassend lässt sich sagen, dass durch die Testosteronanalyse in Kot und Plasma eine Einordnung des Reproduktionsstatus beim Wellen-, Nymphen- und Halsbandsittich möglich ist. Es ist jedoch sinnvoll, Proben zu verschiedenen Zeitpunkten vergleichend zu betrachten, um die tierindividuellen Unterschiede zu berücksichtigen. Offensichtlich stehen die Steroidhormone der Gonaden und der Nebenniere zueinander in Beziehung, sodass auch Corticosteron in der Reproduktionsdiagnostik von männlichen Psittaziden Anwendung finden sollte.

Syftet med studien har varit att belysa barns perspektiv på kamratkulturer samt inkluderande och exkluderande handlingar. Barn som ingår i en kamratkultur i förskolan blir både inkluderade och exkluderade. Vi har valt att utgå från barns perspektiv då vi upplevt att det finns ett behov att få en inblick i hur barn ser på inkluderande och exkluderande handlingar. Vi har valt att utgå från Corsaros (2015) teori om kamratkulturer med flera olika begrepp kopplade till denna teori. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med två olika typer av intervjuformer med barn i mindre grupper. Empirin samlades in på två förskolor i Skåne och sammanlagt 20 barn deltog i intervjuerna. Vi genomförde en semistrukturerad intervju utifrån en gestaltning som barnen sedan fick reflektera kring och en ostrukturerad intervju där vi tillsammans med barnen skapade en mindmap om vänskap. Empirin strukturerades upp i teman kopplade till frågeställningarna. Utefter dessa teman är sedan analysen strukturerad.Resultatet från intervjuerna visar att barn talar om flera olika typer av tillträdesstrategier för att bli inkluderade i kamratkulturen men att det är verbala frågor om tillträde som är mest förekommande. Resultatet från intervjuerna visar även att barn framförallt använder sig av fysiskt våld och verbala handlingar för att exkludera andra barn i kamratkulturen. Beroende på om barnen blir exkluderade eller exkluderar upplever de olika typer av känslor. Utifrån ett perspektiv av tolkande reproduktion synliggörs barnens perspektiv på inkluderande och exkluderande handlingar som en reproduktion av vuxenkulturen men även som en produktion av informationen från den vuxna världen. När barnen beskrev en bra kompis framkom det fyra olika teman vid bearbetningen av empirin. Dessa är verbala yttranden, vad man kan göra tillsammans, vad man kan lära sig och lekar vilket kan ses som positivt och inkluderande. När de beskrev en dålig kompis framträdde tre teman vid bearbetningen av empirin vilka var verbala yttranden, strategier att dra sig undan och fysisk våld vilka kan uppfattas som negativa och exkluderande handlingar.