SAMMANFATTNING Bakgrund- Samhället i stort och byggindustrin specifikt står idag inför stora utmaningar med projekt som skjuts upp eller stannar av helt på grund av den ekonomiska kris vi idag upplever. Både privatpersoner och företagen märker kraftigt av höga räntor, hög inflation och dyra varupriser. För att organisationer inom byggindustrin ska klara denna utmaning krävs det aktiva ledare som är beredda på förändringar inom deras organisation, vilket exempelvis handlar om att implementera strategier i styrningen av organisationen. Detta ger organisationerna möjligheter att klara av kriser på ett så lindrigt sätt som möjligt. Genom att intervjua företagsledare inom byggindustrin lyfter studien aspekter som anses vara viktiga för att styra bolaget mot så bra resultat som möjligt i tider av ekonomiska kriser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka den befintliga förståelsen kring hur organisationsstrukturer, bolagsstyrning och ledarskapsstrategier påverkar och förändras i den valda branschen genom ekonomiska kriser. Metod- Magisteruppsatsen bygger på en fallstudie av företag inom byggindustrin i Sverige. Utöver tidigare forskning i ämnet, baseras studien främst på kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 12 intervjuer utförts, där det empiriska materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Resultatet från denna studie har gjort en rad intressanta fynd som både bekräftar och utmanar tidigare litteratur och teorier. De resultat som utmärker sig mest är bland annat de platta organisationernas snabba anpassning till ekonomiska kriser. Även ledarens roll har fått en ökad förståelse då flertalet aktörer delat med sig av sina erfarenheter. Slutligen har nya insikter tillkommit till hur bolagsstyrning inom byggindustrin kan hjälpa ledare navigera genom ekonomiska kriser med hjälp av bland annat mångfald och externa ledamöter. Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas då den endast bygger på företag inom byggindustrin i Sverige, vilket bör tas i hänsyn även vad gäller resultatets tolkning. Fallstudien ökar förståelsen och bidrar med insyn kring hur bolagsstyrning och ledarskap förändras inom den valda branschen genom ekonomiska kristider. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de redan befintliga teorierna kring ledarskapsstrategier och bolagsstyrning. Studien bidrar med en ökad förståelse samt fördjupning i hur organisationer och ledare betraktar samt agerar i tider av ekonomiska kriser. / Background- Society in general and the construction industry specifically are currently facing significant challenges with projects being postponed or coming to a complete halt due to the economic crisis we are experiencing today. Both individuals and companies are strongly affected by high interest rates, inflation, and expensive commodity prices. To cope with this challenge, organizations within the construction industry requires proactive leaders who are prepared for changes within their organization, such as implementing strategies in organizational governance. This provides organizations with opportunities to navigate crises as smoothly as possible. By interviewing business leaders in the construction industry, the study highlights aspects that are considered as important for steering the company towards the best possible outcomes in times of economic crisis. Purpose- The purpose of this master’s thesis is to increase the existing understanding of how organizational structures, corporate governance, and leadership strategies affect and change in the chosen industry through economic crisis. Method- The master’s thesis is based on a case study of companies in the construction industry in Sweden. In addition to previous research on the subject, the study is primarily based on qualitative data collected through semi-structured interviews. A total of 12 interviews have been conducted, where the empirical material has been analyzed using a thematic analysis. Findings- The results of this study have yielded a range of interesting findings that both confirm and challenge previous literature and theories. The most notable result includes the rapid adaption of flat organizations to economic crises. Additionally, there has been an increase understanding of the leader’s role as multiple stakeholders have shared their experiences. Finally, new insights have emerged on how corporate governance within the construction industry can assist leaders in navigating economic crises, with the help of diversity and external board members, among other factors. Research limitations/ implications- The study is limited as it is only based on companies within the construction industry in Sweden. This should also be considered when interpreting the results. The case study increases understanding and contributes with insight into how corporate governance and leadership change within the chosen industry, in times of economic crisis. Originality/value- The study’s contribution is to the already existing theories around leadership strategies and corporate governance. The study contributes to an increased understanding and deepening of how organizations and leaders considers and act in times of economic crisis.

In the last decade, a new wave of socio-technical cyber threats has emerged that is targeting both the technical and social vulnerabilities of organizations and requires fast and efficient threat mitigations. Yet, it is still common that financial organizations rely on yearly reviewed risk management methodologies that are slow and static to mitigate the ever-changing cyber threats. The purpose of this research is to explore the field of Dynamic Risk Management in Information Security from a socio-technical perspective in order to mitigate both types of threats faster and dynamically to better suit the connected world we live in today. In this study, the Design Science Research methodology was utilized to create a Dynamic Information Security Risk Management model based on functionality requirements collected through interviews with professionals in the financial sector and structured literature studies. Finally, the constructed dynamic model was then evaluated in terms of its functionality and usability. The results of the evaluation showed that the finalized dynamic risk management model has great potential to mitigate both social and technical cyber threats in a dynamic fashion. / Under senaste decenniet har en ny våg av sociotekniska cyberhot uppkommit som är riktade både mot de sociala och tekniska sårbarheterna hos organisationer. Dessa hot kräver snabba och effektiva hotreduceringar, dock är det fortfarande vanligt att finansiella organisationer förlitar sig på årligen granskade riskhanteringsmetoder som både är långsamma och statiska för att mildra de ständigt föränderliga cyberhoten. Syftet med denna forskning är att undersöka området för dynamisk riskhantering inom informationssäkerhet ur ett sociotekniskt perspektiv, med målsättningen att snabbare och dynamiskt kunna mildra bägge typerna av hot för att bättre passa dagens uppkopplade värld.  I studien användes Design Science Research för att skapa en dynamisk riskhanteringsmodell med syfte att hantera sociotekniska cyberhot mot informationssäkerheten. Riskhanteringsmodellen är baserad på funktionskrav insamlade genom intervjuer med yrkesverksamma inom finanssektorn, samt strukturerade litteraturstudier.  Avslutningsvis utvärderades den konstruerade dynamiska modellen avseende dess funktionalitet och användbarhet. Resultaten av utvärderingen påvisade att den slutgiltiga dynamiska riskhanteringsmodellen har en stor potential att mitigera både sociala och tekniska cyberhot på ett dynamiskt sätt.

The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s first GMO-legislation which was implemented in 1994. The legislation was created because of Swedens commitment to the EES-agreement, but also because of the necessity for GMO-legislation. The analysis is based on Ulrich Beck’s theory which stipulates that highly developed societies are no longer industrial societies but instead have become risk societies, which also has a connection to and is strongly influenced by the precautionary principle. In a risk society the logic of risk production dominates the logic of wealth production and the regulations and actions of governments correlate to this perspective. The questions the analysis seeks to answer are how the actors involved in the making of Sweden’s first comprehensive GMO-legislation has considered, judged and finally chosen to handle the potential risks associated with gene technology. The results show that Sweden had a distinctive focus on risk, which also had a strong connection to ethics, which in the end was about how big of a risk could be accepted based on the moral resonsibility for the environment. In some parts Sweden took the restrictions further than required for by the EES-agreement based on the risk approach. The legislation can be characterized as being surrounded by an epistemological problem, due the lack of definitive knowledge about GMOs at the time. These results also support the view found by earlier research, when it comes to how Sweden has handled the issues surrounding GMOs during an early stage. / Uppsatsens syfte är att utifrån ett riskperspektiv analysera Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning vilken antogs 1994. Lagstiftningen skapades som ett resultat av Sveriges åtaganden via EES-avtalet, men också utifrån nödvändigheten av att skapa en heltäckande GMO-lag. Undersökningen bygger på Ulrich Becks teori om att välutvecklade samhällen har gått från att vara industrisamhällen till att bli risksamhällen. I risksamhället dominerar riskproduktionens logik över rikedomsproduktionens logik där regeringars och myndigheters agerande styrs utifrån detta perspektiv. Frågor som undersökningen söker svar på är hur de aktörer som var inblandade i skapandet av Sveriges första heltäckande GMO-lag resonerat kring, bedömt och slutligen hanterat de risker som ansågs finnas med gentekniken. Resultatet visar att Sverige hade ett uttalat fokus på risker som i förlängningen går tillbaka till etiska frågor, där vilka risker som kunde accepteras utifrån det moraliska ansvaret för miljön stod i centrum. I vissa delar så införde Sverige en striktare lagstiftning än vad EES-avtalet krävde utifrån ett riskperspektiv. Lagstiftningen kan sägas ha karaktäriserats av ett epistemologiskt problem, vilket var en följd av den okunskap som förelåg vid tidpunkten. Detta stödjer också den tidigare forskningens uppfattningar kring hur Sverige hanterat frågan med GMO på ett tidigt stadium.

A well-functioning infrastructure is the foundation of a stable society, where payment systems are an important part. Grocery stores provide the general public with groceries and rely on customer consumption. Disruptions in the card payment system leads to consequences because 97% of all customers have access to card payment and is the payment method they prefer to use.  The aim of the survey is to find out about food stores' experience of disruptions in the payment system and how they wish a good management for this to look like. Next, a general crisis management model is developed to mitigate the consequences of a disruption in the payment system. A qualitative method is used to sample a result from each individual stores’ experiences and wishes.  Earlier research where decision analysis is used to handle disruptions in the payment system within the food industry has not been found. Through interviews and theories can a crisis management model for payment disruptions be developed, and examine the business continuity of food stores. The results of the survey shows that food stores today do not have any risk management to handle a break in the payment system or how a desirable management of it would look like. They have previously handled this by letting the customer pay with cash. A smaller store let a customer pay at another time. The general crisis management model has three phases: preliminary studies, management and evaluation. The preliminary studies involve that the store evaluates which payment methods they are capable of implementing. The management of a crisis takes place in three iterative steps; offer alternative payment methods, see how the crisis develops and finally remedy it. The evaluation step in the model is important because a positive outcome can not be guaranteed and therefore continued research is encouraged. / En välfungerande infrastruktur är grunden för ett stabilt samhälle där betalningssystem är en viktig del. Livsmedelsbutiker förser befolkningen med dagligvaror och är beroende av kundernas konsumtion. Störningar i kortbetalningssystemet medför konsekvenser eftersom 97 % av alla kunder har tillgång till kortbetalning och är den betalningsmetod de föredrar att använda.  Målet med undersökningen är att ta reda på livsmedelsbutikers erfarenheter av betalningsstopp och hur de önskar att en bra hantering för detta ser ut. Därefter tas en generell krishanteringsmodell fram som mildrar konsekvenserna av ett betalningsstopp. För att undersöka detta intervjuas butiker angående deras affekter av alternativa betalningsmetoder. En kvalitativ metod används för att få ett resultat utifrån butikernas erfarenheter och önskemål.  Tidigare forskning där metoden beslutsanalys tillämpas för att hantera betalningsstopp inom livsmedelsindustrin hittas inte. Genom intervjuer och teorier tas en krishanteringsmodell för betalningsstopp fram. Resultatet av undersökningen är att livsmedelsbutiker idag inte har någon riskhantering av betalningsstopp eller uppfattning av hur en önskvärd hantering ser ut. De har tidigare hanterat detta genom att låta kunden betala med kontanter. En mindre butik har låtit kunden betala vid ett senare tillfälle. Den generella krishanteringsmodellen sker i tre steg: förstudier, hantering och utvärdering. I förstudierna ser butiken över vilka betalningsmetoder de är kapabla till att implementera. I hanteringsfasen itereras tre steg; erbjuda alternativa betalningsmetoder, se hur krisen utvecklas och slutligen åtgärda det. Utvärderingssteget i modellen är viktig eftersom ett positivt utfall inte kan garanteras och därför uppmuntras fortsatt forskning av denna.

Studien ska ge indikationer på hur risker och riskfördelning ser ut i transportinfrastruktur projekt där OPS används som finansieringsmekanism. Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på den statliga aspekten av frågeställningen och denna studie ämnar ge en bredare bild där även en privat aktör får delge sin uppfattning. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och den insamlade teorin har granskats mot en empirisk undersökning i form av intervjuer.För att kunna föra diskussionen om risker kring OPS som finansieringsmekanism måste det finnas en definition om vad OPS är, en sådan definition finns inte i dagsläget. Det har uppkommit en rad olika förklaringar på hur denna typ av alternativ finansiering ska se ut utan att något tydligt mönster har kunnat fastställas. Riskerna är mycket projektspecifika men med den genomgående trenden att riskfördelningen är beroende av hur stor vinstavkastningen förväntas bli i projektet. Ju större vinstavkastning, desto större risk är den privata aktören beredd att ta. Samhällsnyttan har också en central roll i riskfördelningen. Den offentliga aktören tenderar att vara mer benägen att ta stora risker då det specifika projektet anses ha stor samhällsnytta. / The study should provide indications of risks and distribution of risks in transport infrastructure projects where OPS is used as a financing mechanism. Previous research has almost exclusively focused on the state aspect of the issue and this study aims to provide a broader picture where a private actor also can share its opinion. The study has a qualitative approach and the acquired theory has been examined against an empirical study in the form of interviews.In order to discuss the risks of OPS as a financing mechanism, there must be a clear definition of what OPS is, such a definition is not currently available. There has been a number of different explanations as to how this type of alternative funding should look, but not a clear pattern has yet been established. The risks are very project-specific, but with the overall trend that the risk allocation depends on how big the profit is expected to be in the project. The greater the profit, the greater the risk the private operator is prepared to take. Social benefit also plays a central role in the risk allocation. The public sector tends to take greater risks when the specific project is considered to be of great public benefit.

Interna kontroller har blivit en central del för verksamheter för att identifiera och hantera risker. Med en tillförlitlig intern kontroll kan verksamheter säkerhetsställa att arbetet utförs på ett pålitligt sätt gällande lagar och regler. Med en bristande intern kontroll kan innebär att verksamheten hamnar på finansinspektionens sanktionslista som kan leda till böter eller i värsta fall bli av med tillståndet för att bedriva bankverksamhet. Syftet med studien är att förklara vilka framgångsfaktorer en finansiell verksamhet har för att implementera interna kontroller utifrån COSO;s ramverk. Hur ledningen och medarbetarna i en finansiell verksamhet implementerar och kommunicerar gällande den interna kontrollen med varandra.  Studien som presenteras är en kvalitativ fallstudie hos Dalarnas Försäkringsbolag som inte funnits med på finansinspektionens sanktionslista de fem senaste åren. Intervjuerna består av fyra ledare och tre medarbetare på Dalarnas Försäkringsbolag för att få djupare förståelse hur de arbetar med interna kontroller.  Resultatet i studien visar olika faktorer som kan vara bidragande till att Dalarnas Försäkringsbolag lyckas med en effektiv intern kontroll. Vi hoppas studien bidrar till en ökad förståelse över hur interna kontroller enligt COSO;s ramverk kan implementeras framgångsrikt i finansiella verksamheter. / Internal controls have become a central part of the business to identify and manage risks. With a reliable internal control, businesses can ensure that the work is carried out in a safe manner in accordance with laws and regulations. With a lack of internal control, a consequence can be that the business ends up on the Financial Supervisory Authority's sanction list, which can lead to fines or, in the worst case, losing the license to conduct banking activities.  The purpose of the study is to explain what success factors a financial business has in order to carry out internal controls based on COSO;s framework. How the management and employees in a financial business implement and communicate with regard to internal control with each other.  The study presented is a qualitative case study at Dalarnas Försäkringsbolag, which has not been on the financial inspection's sanctions list in the last five years. The interviews consist of four leaders and three employees at Dalarnas Försäkringsbolag to gain a deeper understanding of how they work with internal controls.  The results of the study show various factors that can contribute to Dalarnas Försäkringsbolag succeeding with effective internal control. We hope the study contributes to an increased understanding of how internal controls according to COSO's framework can be successfully implemented in financial activities.

Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

<p>ABSTRACT</p><p>Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.</p><p>Seminar: May 24th, 2007</p><p>Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits</p><p>Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac</p><p>Advisor: Joakim Winborg</p><p>Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2</p><p>Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?</p><p>Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.</p><p>Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.</p><p>Conclusions:</p><p>• The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.</p><p>• Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.</p><p>• Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.</p><p>• Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach.</p><p>• Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.</p><p>• Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.</p>

<p>Many organizations today work in projects, a method of organizing work to provide a clearer focus on goals and more control of every aspect of the assignment. A project is, simply put, a plan to achieve a specific result. In turn, project management means to use various tools and methods to facilitate and streamline the effort towards achieving the goal with the project.</p><p>Risk management is the activity that refers to finding, identifying and quantify different types of risks and take appropriate action towards reducing or eliminating these risks to the extent possible. With increased use of projects as a method of working the demands for managing risks better become stronger. The question that this thesis tried to answer was: “What kind of risks does the IT industry think are linked to their projects and in what way does these companies manage these risks?”</p><p>Among the project leaders interviewed, the authors could see a great variation in lines of thought and values regarding the importance of risk management and how risk management should be handled. Some interesting observations were made and certain important areas have been brought into the spotlight.</p><p>The authors saw that risk management among the IT companies was handled very differently from each other. The variation can be due to the sizes in projects or due to the size of the companies. What the authors have observed shows that most of the companies have a common attitude towards the importance of risk management and are usually very structured in their work with risk management. The authors believes this to be a sign that risk management in IT projects is being taken more seriously now than before and believe that this trend will continue towards more well planned and well structured risk management in the IT industry.</p> / <p>Idag arbetar många organisationer i projektform, en arbetsmetod som medför tydligare inriktning mot resultat och större kontroll över alla delar av arbetet. Ett projekt är enklast beskrivet som en plan för att uppnå ett specifikt resultat. Projektledning innebär i sin tur att man använder sig utav olika metoder och verktyg för att underlätta och effektivisera arbete mot målet inom projekt.</p><p>Riskhantering är den verksamhet som syftar till att lokalisera, identifiera och kvantifiera risker av olika slag samt vidta lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån reducera eller eliminera dessa risker. Med den ökande användningen av projekt som arbetsmetod ökar också kravet att hantera risker mot projekt bättre. Frågan som denna uppsats sökte svar på var: "Vad anser företag inom IT-branschen att det finns för risker kopplade till deras projekt och på vilket sätt hanterar företagen dessa risker?"</p><p>Semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från fyra företag inom IT-branschen. De fyra företagen verkar inom olika områden och med detta ville författarna få en mer nyanserad bild av hur riskhantering sköts inom branschen. Löpande kontakt hölls med en representant från Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (PwC) avdelning för riskhanteringstjänster (RMS). Denna kontakt fungerade som informationskälla. Urvalsmetoden för denna studie var ett omdömesurval. Författarna har efter egna kriterier valt ut och kontaktat projektledare på IT-företag. Kriterierna var att samtliga respondenter skulle ha ansvar för IT-projekt.</p><p>Författarna kunde se att det bland projektledarna varierade mycket i tankesätt och värderingar kring vikten av riskhantering och på vilket sätt riskhantering ska skötas. Vissa intressanta iakttagelser har gjorts och det finns viktiga områden som har kommit fram i ljuset genom denna uppsats.</p><p>Författarna kom fram till att riskhanteringen hos IT-företag sker på väldigt olika sätt på de företag som undersöktes. Variationen beror troligen både på storleken på projekten och på företagens storlek. Det författarna har sett visar dock på att företagen för det mesta är ganska strukturerade i sitt arbete kring riskhanteringen. Detta tror författarna tyder på att riskhantering i IT-projekt tas på större allvar nu än tidigare och de tror på en fortsatt trend med välstrukturerad och planerad riskhantering inom IT-branschen.</p>