• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 301
  • 3
  • Tagged with
  • 304
  • 185
  • 146
  • 52
  • 50
  • 39
  • 37
  • 35
  • 29
  • 25
  • 25
  • 23
  • 21
  • 21
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Att vara jazzsångare och en musiker i bandet

Östblom, Liselotte January 2017 (has links)
Mitt projekt handlar om att vara jazzsångare och att reflektera över vad jag anser att en jazzsångare är. Det handlar också lika mycket om processen att utvecklats i min musikerroll och utforska de många aspekternas innebörd. I de individuella sånglektionerna hos Irene Sjögren under min kandidatutbildning har det inte varit en skarp skiljelinje mellan att vara sångare och musiker; båda ryms inom begreppet jazzsångare. Det reflekterar också mitt synsätt på min egen identitet som jazzsångare och att samtidigt vara bandledare.  Målet är därför att försvara jazzsångarens legitimitet som improvisatör och musiker, och redovisa projektet i en konsert som blir mitt personliga ”statement i jazzsång” tillsammans med en jazztrio. Jag konkretiserar en del av de aspekter som utgör en jazzsångare och samtidigt visar min process hur jag repeterade och planerade programmet för att lyfta fram dessa aspekter i konserten. Arbetetet fokuseras därför till stor del på musikledarskap och hur jag som jazzsångare leder mitt band för att uppnå en bra konsert. / <p><strong>Medverkande musiker</strong></p><p>Liselotte Östblom – sång </p><p>Filip Ekestubbe – piano </p><p>Josef Karnebäck – kontrabas </p><p>Emil Norman Kristiansen – trumset </p><p>Björn Arkö - tenorsaxofon </p><p></p><p><strong>Program </strong></p><p>Time Remembered (Bill Evans / Paul Lewis)</p><p>Night And Day (Cole Porter) Arr: Liselotte Östblom </p><p>Yardbird Suite (Charlie Parker / Eddie Jefferson)</p><p>Winter Sweet (Kenny Wheeler / Norma Winstone)</p><p>Very Early (Bill Evans / Carol Hall)</p><p></p><p>Be Bop Lives (Boplicity) (Miles Davis / Mark Murphy)</p><p>Arr: Liselotte Östblom, Björn Arkö </p><p></p><p>When Lights Are Low (Benny Carter / Spencer Williams)</p><p>Arr: Liselotte Östblom </p><p></p><p>Turn Out The Stars (Bill Evans / Gene Lees)</p><p>Cherokee (Ray Noble)</p><p>Prelude To A Kiss (Duke Ellington / Irving Gordon / Irving Mills)</p><p>Beautiful Love (Victor Young)</p>
162

Klingande rummet : reflektioner kring begreppet närvaro genom min opera Sen packar jag aldrig mer

Ehnvall, Zacharias January 2017 (has links)
Syftet med denna skriftliga del av mitt examensarbete är att försöka fånga några av de tankar som verkat i komponerandet av operan Sen packar jag aldrig mer. Många av de tankar som gett mig inspiration till arbetet har rört fenomenet nuet. Jag menar att det centrala i att vara i nuet, egentligen handlar om en upplevelse av fullständig närvaro. Närvaro kan alltså sägas vara ett modus av nuet. Upplevelsen av närvaro är för mig mycket stark och oförglömlig. Den hör samman med en ökad rumsuppfattning, en känsla av rummets expanderande, och att ”tiden står still” eller åtminstone att fortvaron ter sig långsammare. Att med musik som medel, genom komposition, komma närmare närvaron har därför blivit viktigt för mig. Detta arbete behandlar tankar kring detta  i relation till operan som genre och i relation till musik som fenomen. / <p>Sen packar jag aldrig mer (Kammaropera)</p><p>Musik: Zacharias Ehnvall Libretto: Elsa BerggrenDirigent: Kaapo IjasMamman: Amelia Jakobsson (Sopran) Dottern: Isabella Lundqvist (Sopran) Pappan: Rodrigo Sosa Dal Pozzo (Kontratenor) Klarinett: Som Howie Slagverk: Sabela Castro Rodriguez Piano: Leo Gavel Violin: Eleonora Oswald Viola: Doris Mägi Cello: Nuri Oh  Regi: Franciska Löfgren Scenografi: Anton Thorsson Kostymdesign: Anton Thorsson Maskör: Emelie Henriksson Ljusdesign: Sofia Linde och Hannele Philipson Teaterteknik och koordination: Alexander Svensson, Anja Löfgren, Anton Linder, Rikard Norén, Theres Hansson</p><p>Föreställningen finns dokumenterad på DVD</p><p></p>
163

Estetiska aktiviteter i förskolans verksamhet : Bild, sång och musik, dans och drama / Aesthetic activities in preschool : Art, singing and music, dance and drama

Magnusson, Rebecka January 2016 (has links)
Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2016) har som strävansmål att barn i förskolan ska få skapa och att de ska utveckla förmågan att uttrycka sig i estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama. Litteraturen som används i denna studie beskriver många fördelar för barns utveckling i och genom estetiska aktiviteter såsom att estetiska aktiviteter bidrar till barns fantasi och kreativitet, samt gynnar identitetsskapandet och barns interaktion med andra barn och vuxna. Det teoretiska perspektiv som används i studien är Utvecklingspedagogik där läroplanen, barn och förskollärare alla spelar en viktig roll för barns lärande. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama företer sig i förskolans verksamhet. Data samlas in genom observationer på två avdelningar i en vecka vardera på två olika förskolor, varav den ena är Reggio Emilia inspirerad. Resultatet visar att alla estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama förekommer på de observerade förskolorna dock finns det en skillnad i hur hög förekomsten är mellan de olika estetiska aktiviteterna. De estetiska aktiviteterna förekom som grupp aktiviteter. De estetiska aktiviteter som ägde rum pågick där det fanns fysiskt utrymme i den fysiska miljön och olika estetiska material användes. Oftast tog barn initiativ till estetiska aktiviteter varav förskollärarna sällan var särskilt involverade. Meningen med estetiska aktiviteter uttrycktes mest handla om att ha roligt, men även om att gynna den sociala gemenskapen och utvecklas inom den estetiska aktiviteten eller i andra ämnen
164

”Jag får med allt i musikaktiviteten” : Förskollärares resonemang och metoder för praktiskt iscensättande av sång och musik i förskolan

Dahlqvist, Julia, Mercado Dioso, Aira January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur sång och musik lyfts i förskolans verksamhet, både i förhållande till förskollärares resonemang och i deras praktiska iscensättande. Data har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer med förskollärare och observationer av musikaktiviteter i förskolan. Resultatet visar att förskollärare ser sång och musik som en metod för att arbeta med strävansmål i förskolans läroplan, såsom lärande och utveckling inom språk och motorik. Sång och musik syftar till utveckling och lärande och får därmed instrumentella värden. Förskollärarna ser även att sång och musik kan vara ett redskap för att iscensätta glädjefyllda gemensamma aktiviteter, där barn tillåts delta efter egna förutsättningar. Därför kan sången och musiken även anses ha intrinsikala värden, det vill säga sång och musik är tillräckliga fenomen i sig själva utan anspråk på lärande. Studiens resultat visar också hur sång och musik används i syfte att stödja barns utveckling och lärande, med varierande intensitet av estetiska inslag såsom lek, fantasi, dramatisering och musikaliska grundelement. Studiens slutsats är att förskollärare främst ser sång och musik som en metod att arbeta med barns utveckling och lärande, vilket även syns i musikaktiviteters iscensättning. Studien visar emellertid att sång och musik även har egenvärden, samt att det är möjligt att hitta en balans i förhållande till sång och musik som innehåll och metod i förskoleverksamheten.
165

Att sjunga med konstnärligt och personligt uttryck : Några gymnasielärares reflektioner kring dessa kunskapskrav i MUSINSO3S / To sing in voice with a personal and artistic expression

Schultz, Ann-Ida January 2014 (has links)
Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.
166

Språkkör som medel för språkutveckling : Om körundervisning i det flerspråkiga klassrummet

Schröder, Malin January 2020 (has links)
I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.
167

Sångens betydelse för förskolebarns språkutveckling

Karlsson, Sara, Stark, Malin January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sången och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi har undersökt på vilket sätt och varför förskollärare använder sång i undervisningen för att främja barns språkutveckling samt vilka val som ligger bakom de sånger som förskollärarna använder sig av i förskolans utbildning. Vår teoretiska ram utgår ifrån den sociokulturella teorin. Vi använde oss utav den sociokulturella teorin samt tidigare forskning när vi analyserade vårt resultat. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få ökad inblick i förskollärares kunskap kring sångens och musikens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna har skiftande kunskap om sångens betydelse för förskolebarns språkutveckling. De har övervägande lite utbildning inom området och den mesta kunskapen de besitter har de tillägnat sig genom sina yrkesverksamma år som förskollärare. Alla förskollärarna anser att sång gynnar barns språkutveckling, men framför allt används sångaktiviteten till att ha roligt och skapa en gemenskap. Resultatet i studien visar att de grundar sin kunskap om hur sång gynnar språkutveckling framförallt på beprövad erfarenhet.
168

Hur hjälper gymnasiekurserna Instrument eller sång 1-3 mig? : En inblick i elevers uppfattning av Instrument eller sång-kursernas relevans utanför skolsammanhang / How does the instrument and song courses help me? : An insigt in students perception of the relevancy of the course Instrument or Song

Björk, Oskar January 2018 (has links)
Syftet med föreliggande uppsats arbete är att undersöka gymnasiekursernas, Instrument eller sång 1-3 inom musikämnet i Lgy11 (Skolverket 2011), påverkan på elevers musikalitet inom tre aspekter; musicerande på fritiden (påverkan), musikaliskt personligt uttryck (inflytande) och musikalisk kreativitet. De frågeställningar som ställts har eftersträvat att få svar relevanta för mängd och utsträckning. Undersökningen är ute efter att få inblick i elevers perspektiv på Instrument eller sång-kurserna (InSå) och deras reflektioner kring kursinnehållets värde utifrån ett pragmatiskt synsätt, inom tidigare nämnda aspekter. Den metod som använts för att undersöka detta har varit en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät som distribuerats till olika gymnasieskolor som erbjuder dessa kurser. Enkäten bestod av 13 frågor som handlade om musicerande på fritid, musikalisk kreativitet, samt reflektioner kring kursernas påverkan i utvecklandet av musikaliskt personligt uttryck. Utöver dessa samlades in empiri kring respondenternas årskurs och vilka av de tre kurserna de studerat eller för närvarande studerar. Frågorna i enkäten som distribuerats har haft utrymme för variation i svaren. Denna enkät fick 51 respondenter.
169

Kom låt oss tillbe : En kvalitativ intervjustudie om lovsång och dess betydelse

Jonehög, Peter January 2018 (has links)
The purpose of the present study is to try to find answers to how active worshipers of different ages experience the praise song as worship in the worship service. What does the song of praise mean to them and what purpose and function it fills. Song and music have always been a central part of Christianity and the Church of the World, and not least in its worship services. If this testifies to the infinite amount of songs and songbooks that emerge because of the church's rich music life. Likewise, singing vocals today is also strongly associated with the church just underlines this even more (Fahlgren, 2013). But what are the underlying factors that matter when singing or playing these songs and what function does it fulfill for the worshipers?  The method of the survey is a qualitative interview study. The study comprises seven people, three men and four women, all of whom have been active in an Equmenia congregation for at least five years.  The result shows that the biggest difference in respondents' view of worship and their view of it lies in the age difference. Where the older participants consider themselves less dependent on the emotional touch during the song of praise. And uses more worship to mission. While the younger participants in the study claim to be more dependent on "feeling a feeling" when they worship, and that the songs, should be available to all.
170

Förskollärarens melodi : En analys av förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sång och musik i förskolans omsorgssituationer / Preschool teachers’ experiences and meaning making of song and music in preschool caring situations

Traunmüller, Laila January 2019 (has links)
Studiens syfte är att genom tolkningsfenomenologisk analys, IPA, undersöka förskollärares upplevelser och meningsskapande kring sin egen användning av sång och musik i förskolans omsorgssituationer. Studiens resultat är att förskollärares förförståelse av fenomenet kommunikativ musikalitet framträder genom deras begrepp, exempelvis sjunga eller ramsa. Begreppen framträder även i kombination med kroppsliga/visuella uttryckssätt samt upplevelsen av här och nu. Analysen har även resulterat i en komplex bild av förskollärares meningsskapande kring kommunikativ musikalitet i omsorgssituationer: Fenomenet kommunikativ musikalitet upplevs av förskollärarna som dels förebyggande, dels förändrande när det gäller känslor eller stämningar i gruppen. Kommunikativ musikalitet upplevs som värdefullt då det upplevs i gemenskap och samförstånd med andra. Förskollärarna upplever ett fungerande samspel när de använder kommunikativ musikalitet, då de anpassar sig efter barnets uttryck. De anpassar även samspelet efter sammanhangets antal barn och avståndet till dessa. Kommunikativ musikalitet upplevs ske spontant och genom reflektion får förskolläraren en djupare förståelse för sitt samspel. Slutsatsen är att studier av samspelet och relationen mellan förskollärare och förskolebarn, även i grupp, kan ge ytterligare kunskap om de speciella förhållanden som råder i förskolans livsvärld.

Page generated in 0.042 seconds