Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka barns upplevelser av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt att försöka förstå vad TAKK kan tillföra verksamheten utifrån barnens perspektiv. Studiens frågeställningar upplyser hur barnens upplever användandet av kommunikationssättet TAKK samt vad TAKK kan tillföra verksamheten ur ett barns perspektiv. I nuläget är TAKK ett populärt verktyg i förskolans verksamhet, och allt fler väljer att använda sig av kommunikationssättet. Studiens teoretiska ramverk består av Vygotskijs sociokulturella teori samt Harts syn på delaktighet. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer utifrån metoden stimulated recall. Den grundar sig i ett försök närma sig barns perspektiv, i tolkningen av intervjusvaren. Resultatet visar att de flesta av barnens upplevelser kring TAKK, är att det är roligt. Fler än hälften av barnen tycker att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är svårt. Samtliga barn i studien påstår att TAKK endast förekommer i lärarledda situationer på förskolan. Det framkommer även att de flesta av barnen inte vet grunden till varför TAKK förekommer i verksamheten.

Detta examensarbete syftade till att öka kunskapen om arbetet med barn som anses uppvisa ett utåtagerande beteende i förskolan. Jag valde att skriva om detta område då jag upplevde mig sakna kunskaper för att hantera situationer där barn blir utåtagerande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, genom att materialet har grovsorterats med hänsyn till examensarbetetsforskningsfrågor. Resultatet visar hur det enligt informanterna kan finnas många orsaker till ett utåtagerande beteende. När barnet blir utåtagerande används olika strategier beroende på situationen. Exempelvis lyfts ett lågaffektivt bemötande som betydelsefullt. I ett förebyggandearbete betonas bland annat goda relationer samt anpassningar utifrån barnets behov. En slutsats utifrån arbetet är vikten av att få syn på de tillfällen där beteendet uppstår, snarare än att sebarnet som problematiskt.

Syftet med denna studie är att få förståelse för och bidra till kunskap om hur barns empatiska handlingar ter sig i olika samspelssituationer på förskolan. Studien bygger på ett vetenskapligt perspektiv som grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Vidare så tillämpas en kvalitativ forskningsmetod och bygger på mikroeftnografisk observationsmetod. Resultatet bygger på observationer i förskolans verksamhet som har skett i omgångar och visade att barnen visar en empatisk förmåga i samspelssituationer. Resultatet har analyserats med hjälp av interaktionsanalys som analysmetod. Slutsatserna vi har gjort i studien är att barnen kan agera empatiskt. Empatin yttrar sig oftast i olika rollekar och tillsammans med artefakter där barnen kan använda sina tidigare upplevelser och erfarenheter.

Denna studie har som syfte att undersöka hur toddlares samspel ser ut i den fria leken i förskolan samt om åldern påverkar hur dessa samspel ser ut. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet. Barnen som deltog i studien var åldrarna 1−­­3 år. Den metod som användes för datainsamling var främst videoobservation, och i de fall då videoobservation inte var möjligt användes löpande anteckningar. Observationerna skedde både inomhus samt utomhus. I analysen har en tabell för återkommande samspelsinslag använts för att upptäcka mönster i observationerna. Under analysen har toddlarnas icke-verbala samt verbala uttryck studerats ingående samt tolkats utifrån vilken kontext de befinner sig i. Studiens resultat visar att toddlares interaktioner i stor utsträckning är glädjefulla men att intresse är den dominerande känslan. Imitation är ett återkommande drag hos toddlarna vilket är ett uttryck för gemensam mening. Det som lockar toddlare till samspel är andra aktiva toddlare. Toddlare samspelar främst kring stora föremål, och kring dessa kan många toddlare i olika åldrar samspela. Konflikter uppstår huvudsakligen kring utrymme. I konflikter kan toddlare söka stöd hos pedagoger. Studien visar att åldersaspekten påverkar samspel mellan toddlare genom att äldre toddlare visar omsorg om de yngre. I studien gick det att se att den kroppsliga kommunikationen hos toddlarna var det primära men att det verbala användes som förstärkning.

Syftet med det här självständiga arbetet är att redogöra för hur elever kommunicerar och lär av varandra i gemensamma bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. I arbetet beskriver vi utöver den kommunikation och de samspel som uppstår mellan eleverna också om olika bildlösningar elever finner och hur de gör för att lösa dessa. Vi har i det här arbetet tillämpat det sociokulturella perspektivet, då vi ansåg att ett sådant teoretiskt ramverk är mest anpassat gällande vår studie att redogöra för elevernas sociala samspel med varandra under bildskapande aktiviteter.     Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av deltagande observationer för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi valde att observera totalt 18 stycken elever från två olika fritidshem i två olika kommuner. Resultatet visade att elevernas kommunikation till stor del bestod av sådant som berörde bildskapandet, exempelvis planering av bild och vilka redskap de skulle använda sig av. Vissa observationer visade dock en annan viktig aspekt när det gäller barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Elevernas sätt att kommunicera möjliggjorde att en stillbild av ett motiv översattes till ett händelseförlopp. Resultatet visade också att eleverna använde sig av olika bildlösningar och att de tog hjälp av varandra för att lösa dessa.

Studien utgår från tidigare forskning om att ett socialt lärande gynnar elevers läs- och skrivinlärning och att en digitaliserad läs- och skrivundervisning kan gynna ett socialt lärande. Samtidigt kan de digitala verktygen ta fokus från elevers lärande. Dessutom kan arbete i olika gruppkonstellationer leda till att inte alla elever gynnas. Syftet med föreliggande studie är att studera det sociala samspel som uppstår i en digitaliserad läs- och skrivundervisning genom att undersöka den kommunikation som uppstår när elever använder digitala verktyg. Eleverna har i denna studie använt sig av en iPad, i par. Studien har inspirerats av etnografin och har genom videoobservationer dokumenterat tio par, från klass ett och två, under två veckor. Resultatet visar att eleverna kommunicerar både verbalt och icke- verbalt. Gemensamt för både den verbala och icke-verbala kommunikationen är att eleverna till största del interagerar med varandra och iPaden samt att kommunikationen innefattar olika former av samlärande. iPaden utgör en gemensam plattform som tillåter båda eleverna att interagera med varandra och texten samtidigt. Dock visar det sig även att en stor del av kommunikationen handlar om teknikens funktion och andra företeelser som gör att uppgiften i sig blir lidande. Dessutom framkommer det att den icke-verbala kommunikationen kan påverka samspelet mellan eleverna negativt, vilket leder till att en av eleverna hamnar utanför lärsituationen. Konklusionen är att lärsituationen, där eleverna arbetar i par med ett digitalt verktyg, inte alltid gynnar alla elever. Med detta i åtanke är det av stor vikt att verksamma lärare ser till att alla elever är delaktiga i pararbetet och drar nytta av arbetssättet. Vidare forskning kan undersöka vilka roller elever tar i en digitaliserad undervisning och hur dessa roller påverkar deras inlärning.

Against the background of previous research regarding the interplay between pictures and text in teaching materials and picturebooks which shown an ambivalent approach to the use of pictures in narrative texts (Carney & Levin 2002) (Jonsson 2006) I set off to investigate the interplay between pictures and text in childrens litterature with the aim to illuminate how different interplays could be used in teaching. The study proceeded from the following questions: In which ways do pictures and texts interplay in some newly published reading textbooks? In which ways do pictures and texts interplay in some commonly read picturebooks for 8 year-old children? Which didactic consequenses could derive from this? Through a multimodal literacy-theory I analyzed three commonly read picturebooks for eight year-olds and three newly published reading textbooks in which I labeled the pictures using an analyzing-tool created by Joel R Levin, professor of Educational Psychology vid Department of Educational Psychology, University of Arizona where the relation between text and picture can be representative, decorative, organizing or informative, or interpretive as Levin puts it (Levin 1981). The total result showed that most text-picture-interplays are representative och informative, two interplays in which the reader is invited to interpret, make predictions, and make connections to own experiences or other stories. The organizing interplays create preconceptions and invites the reader to summarize the content and retell sequences or the whole story. The decorative interplays could through a multmodal literacy-theory rise questions about genres and social codes. The interplays between pictures and text are found being a great resource rather than an obstacle.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med analog- och digital högläsning som aktivitet i förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor i studien: Vad finns det för likheter och skillnader mellan förskollärares arbete med digital högläsning och analog högläsning? Samt vilka tankar ger förskollärare uttryck för om digital- och analog högläsning? Med dagens teknik kan högläsning ha innebörden av analog högläsning ur en fysisk bok samt digital högläsning med hjälp av en lärplatta. Det är upp till förskollärarna att tolka skrivelsen i läroplanen. För att få empiri till att kunna svara på forskningsfrågorna har fem förskollärare intervjuats. Intervjuerna genomförs via Zoom, en digital mötestjänst. Studiens resultat analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där medierande verktyg, samspel, stöttning och proximal utvecklingszon är centrala begrepp. Resultatet visar att den digitala högläsningen ofta blir oreflekterad och kan sakna ett lärandesyfte. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring arbetet med högläsning och flera faktorer såsom personalresurs samt barnantal tycks ligga till grund för hur förskollärarna organiserar för högläsning som aktivitet i förskolan.

Syfte: I vår studie har vi valt att undersöka hur barns maktrelationer förhandlas i den fria leken. Baserat på tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat hur barn använder olika maktroller för att kontrollera leken.  Frågeställningar:  Hur uttrycks makt i barns fria lek?  Vilka maktrelationer uppstår/förhandlas i barns sociala samspel i den fria lek på förskolan? Vilken funktion har makt i barns fria lek, och hur förhandlas barn om den? Metod: Vi använde observationer som metod för att hitta svaren på våra frågor och belysa hur barn i sitt sociala samspel använder och uttrycker sig av makt i den fria leken. Vi har även kopplat studien med William Corsaros teori om kamratkulturer och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet. Vi har gjort observationer på hur barn uttrycker makt som är kopplad till den kultur och status de är omgivna av i sin dagliga miljö. Dessa observationer genomfördes på en förskola och i en förskoleklass under fem tillfällen.  Resultat: Resultatet av studien visar att barn använder makt både ur ett kulturellt perspektiv och hur de samhälle de omges av har stort inflytande på barnen. Observationerna visar också att miljö och material är av betydelse i deras interaktion samt att både verbal och icke verbal kommunikation spelar en viktig roll.

Syftet med den här studien är att generera kunskap om det pedagogiska bemötandet av barn med normbrytande beteenden samt hur förskolans fysiska miljö villkorar samspelet mellan barnen och även det individuella barnets agerande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: 1) Vilka strategier används i det pedagogiska bemötandet vid normbrytande beteende i förskolan? 2) I vilken mån villkoras samspelet av den fysiska miljön på förskolan? Vi har utfört en kvalitativ studie där det empiriska datamaterialet samlades in genom observationer och samtal. Datamaterialet har analyserats utifrån tre perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att pedagogerna använde följande strategier vid bemötandet av barn med normbrytande beteende: beröm, bekräftelse, tala barnet tillrätta, moraliserande tillrättavisning, ignorera oönskat beteende och att bekräfta barnets känslor. Resultatet visar också att miljöns utformning villkorar barns samspel. Både lokalernas utformning samt material som finns tillgängligt, påverkas av normer och regler som begränsar och möjliggör barns beteende.