Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmen på utvalda skolor arbetar med styrd fysisk aktivitet och vilka förutsättningar personalen vi intervjuat har haft för att uppfylla lärandemålen gällande rörelseaktivitet med eleverna. Vi utgick ifrån våra frågeställningar när vi förberedde våra intervjufrågor. Frågeställningarna lyder:  I hur stor utsträckning planeras och genomförs styrd fysisk aktivitet på fritidshemmet och hur kan man skapa rörelseglädje och motivation för eleverna enligt fritidshemslärarna?  Hur ser det ut på de utvalda skolorna när flickor respektive pojkar väljer de styrda fysiska aktiviteterna som erbjuds enligt fritidshemslärarna respektive eleverna?  Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med färdiga, öppna frågor med personal och gruppintervjuer med eleverna som metod. De teoretiska utgångspunkterna i undersökningen består av det didaktiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och genusperspektivet. Dessa perspektiv har använts för att analysera och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare arbetar med och planerar fysisk aktivitet på fritidshemmet samt huruvida de intervjuade fritidshemslärarna kan urskilja några könsmönster i deltagandet bland eleverna.  Resultatet visade att fritidshemslärarna tycker att det är viktigt att vara fysiskt aktiv som barn. Majoriteten av våra informanter erbjöd endast styrd fysisk aktivitet 1–2 gånger i veckan på deras fritidshem, beroende på tillgängligheten till idrottshallen. Två av våra informanter upplevde att det fanns könsmönster inom vissa aktiviteter på deras fritidshem som påverkade deltagandet negativt. Samma informanter uppgav även att de saknade planeringstid för att kunna planera aktiviteter som gynnar alla barn, jämfört med de andra två informanterna som hade betydligt bättre förutsättningar gällande planeringstid. / The aim of this study was to examine how school-age educare centers at selected schools work with controlled physical activity and what premises the staff had to fully achieve the knowledge requirements with the students. Our research questions were therefore the following:  To what extent is controlled physical activity planned and carried out at school-age educare centers and how can the joy of movement and motivation be created for the students according to school-age educare center teachers? How does the division stand between girls and boys in their choice of controlled physical activities according to school-age educare center teachers and students? The survey was conducted through semi-structured interviews with complete, open questions with staff and group interviews with the students as a method. The theoretical starting points in the essay consisted of the didactic perspective, the socio-cultural perspective and a gender perspective. These perspectives were used to analyze and gain a deeper understanding of how school-age educare center teachers work and plan physical activities, as well as whether they could distinguish gender patterns in the participation among the students.   The result showed that school-age educare center teachers find it important to be physically active as a child. Most of our informants only offered controlled physical activity 1-2 times a week at school age-educare centers, depending on the accessibility to the school gym. Two of our informant’s experience gender patterns in certain activities that have a negative impact on the participation among students. The same informants also state that they lack time for planning activities that benefit all children, compared with the other two informants who have significantly better conditions regarding time for planning.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar entreprenöriellt lärande i grundskola och fritidshem.  Anledningen till att vi valt att forska kring pedagogers uppfattningar och erfarenheter om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, som också är vårt syfte med studien, är att vi läst i styrdokument att det är viktigt att arbeta med entreprenöriella förmågor i skolan men inte erfarit hur ett sådant arbete kan se ut eller märkt av att andra skolor arbetar med det. Med hjälp av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi därför samlat in datainformation om pedagogers erfarenheter och upplevelser kring entreprenöriellt lärande i skola och fritidshem. Vi genomförde parintervjuer för att värdera den sociala interaktionen vi märkte under en pilotintervju, samt att pedagogerna skulle kunna hjälpas åt med att berätta om deras upplevelser och erfarenheter kring entreprenöriellt lärande. Resultatet visar på att pedagogerna delar samma uppfattningar om vad begreppet innebär, nämligen att det är svårdefinierat samt att det handlar om andra förmågor och kompetenser än vad de vanliga skolämnena kräver, även fast arbetet ser olika ut på olika skolor och fritidshem. Samtliga pedagoger tycker även att detta är viktigt att arbeta med trots att det finns många saker runtomkring som påverkar arbetet med entreprenöriellt lärande, som till exempel tidsbrist, brist på kunskap om begreppet samt att många utav de skolor som pedagogerna arbetar på har bestämt att pedagogerna ska gå olika fortbildningar för att utveckla verksamheten på olika sätt. Något som vi har kommit fram till under studiens gång är att skolans roll inte endast är att utveckla elevernas kunskaper inom de olika ämnena, utan skolan har även i uppgift att förbereda eleverna inför livet efter skolan som ansvarsfulla medborgare, att lära för livet.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär. Via observationer ser vi dock en tydlig skillnad hur arbetet kring delaktighet utformas i verksamheten. Genom analys av sociala interaktioner och deliberativa samtal ser vi hur elevers delaktighet kan utvecklas. Det är pedagogens uppdrag att möjliggöra delaktighet hos eleverna. Exkludering är motsatsen till delaktighet. Forskning tyder på att exkludering i barndomen kan leda till psykisk problematik och sämre livskvalitet även in i vuxen ålder. Det innebär att pedagogen har en avgörande roll i elevers utveckling, idag och imorgon. / The master degree project deals with the concept of participation in educare centers. The purpose of our study was to see how students are involved in extracurricular activities and how educators work with student participation. Everyone is entitled to an equal education but how it is expressed in practies may differ depending on the conditions that exist. The survey highlights teachers 'lack of skills to meet students' needs. Through the empirical collection emerges that the educators interviewed agree on what the term participation means. Through observation, we see a clear difference how the work with participatory and incluism takes form in different contexts. Through analysis of social interactions and deliberative conversations, we see how students' participation can be developed. It is the educator's task to facilitate participation of students. Exclusion is the opposite of participation. Research suggests that exclusion leads to psychological difficulties in the future. This means that the educator crucial role in students' development, today and tomorrow.

Det övergripande syftet med denna licentiatstudie är att undersöka hur teknik som undervisningsområde kommer till uttryck inom fritidsverksamheter. Syftet inrymmer ett fokus på vad fritidslärarna gör för att organisera undervisning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: hur ser fritidslärarna på undervisning i teknik i fritidshem; och hur organiseras teknik som en del av undervisnings-praktiken i fritidshem? Studien är kvalitativ samt inspirerad av etnografi och Grounded theory. Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism, samt Mitchams modell för manifestation av teknik från 1994. Studien är en fält-studie på tre olika fritidshem. I studiens bakgrundsbeskrivning påvisas att fritidshem har haft en historia där hantverk och olika estetiska aktiviteter varit vanligt förekommande aktiviteter. Fritidshemmen har också, i och med en tydligare styrning kring lärandet, fått del i läroplanen Lgr11 (reviderad 2016), där tekniken är en framskriven del av undervisningen. Studien handlar därför om hur fritidshemspersonalen reflekterar och förhandlar och definierar för att göra olika teknikaktiviteter. Fritidshemspersonalen gör, enligt studien, här en nyorientering för att tolka innehållet i den egna läroplansdelen. I denna nyorientering använder fritidshemspersonalen sig av tre olika strategier för att hantera detta med teknik som undervisning, detta i ett gränsland mellan tidigare idétraditioner och en utökad styrning.

The purpose of this qualitative survey is to create a deeper understanding of the school-age educare in Swedish schools, the language development for newly arrived students and what challenges there are, as well as how school-age educare teachers collaborate with guardians and other people in the school to be able to contribute to the language development of newly arrived students. We interviewed four school-age educare teachers from schools in the greater Stockholm area and analyzed the results from a social constructionist perspective and previous research in this area. The results from our study indicate that school-age educare teachers work with newly arrived students' language development in different ways, but there are shortcomings in terms of strategies, tools, methods, and processes. There is a need for skills development to improve this work. In addition, good collaboration between the staff and guardians is essential to achieve better results. Since newly arrived students have different needs and backgrounds, it is important to take this into account and strive for the right conditions so that a safe, inclusive social environment can be created. The school needs to work to find solutions for competence development and improved cooperation in their operations. A fascinating future research area focusing on the language development of newly arrived students is regarding tools, training, and frameworks for after-school teachers. It is about how modern digital tools such as Google Translate and AI services can support after-school teachers in creating a more inclusive learning environment.

No description available.

Informal negotiations "Children´s participation and influence in School-Age Educare centre” Within the activities at a School-Age Educare centre (SAE-centre), there are several formal occasions where the children participate and have influence. These occasions are most often initiated by educators. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The intention was to investigate the strategies and abilities used by children to influence informal situations. The study shows childrens reasoning, how negotiations and decisions can shift levels of participation as formulated in Hart's (1992) participation model. Earlier research shows how democracy is expressed in schools, but above all, how democracy, participation and influence relate to curriculum and the intention to turn children into able citizens of a democracy. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The result exposed four different abilities: the large mass, the benefits of compliance, the ability to see the mood and the skill of spotting the weak link. Impact capital as a concept is inspired by Bourdieu's theories of human capital. It gives a logical picture of children's different ways to get the upper hand in negotiations. / Informella förhandlingar ”Barns delaktighet och inflytande i fritidshem” I fritidshemmets verksamhet finns det flera formella tillfällen där barn är delaktiga och har inflytande. Dessa tillfällen är oftast initierade av pedagogerna. Undersökningen försöker belysa hur barn orienterar sig och påverkar sin vardag i de informella arenorna under fritidshemstiden. Avsikten var att studera vilka strategier och förmågor som används av barnen för att påverka i informella situationer. Undersökningen syftar till att visa hur förhandlingar och beslut kan förskjuta nivåer av delaktighet med Harts (1992) delaktighetsmodell som utgångspunkt. Tidigare forskning visar hur demokrati tar sig i uttryck i skolan, men framför allt hur demokrati, delaktighet och inflytande relaterar till skolans styrdokument och skolans intention att forma barn till goda demokratiska medborgare. Tillvägagångssättet i undersökningen är att låta barn, genom gruppintervjuer, ge oss en insyn i hur de påverkar pedagogers beslut och vilka strategier de använder sig av i förhandlingar med pedagoger. Resultatet exponerade fyra olika påverkanskapital: den stora massan, följsamhetens fördelar, att skåda humör och konsten att se den svaga länken. Påverkanskapital som begrepp är inspirerad av Bourdieus teorier om humankapital. Det ger en logisk bild av barns olika sätt att förhandla till sin egen fördel.

This essay explores the way pedagogues in school age educare centre reason when it comes toworking with counteracting traditional gender roles in their work. Studies show that there are shortcomings in the work of gender equality in schools and pre-schools and that there are stereotypical gender roles among students. Studies also show that pedagogues have difficulty using the knowledge they possess on the subject in practice. To investigate how the schoolage educare pedagogues respond to this, I have started from the questions ”What are the pedagogues views on working with gender equality and counter acting traditional gender roles?”, ”What working methods do the leisure time pedagogues assume work to counteract traditional gender roles?” and ”What difficulties do the pedagogues experience in working with just that and what conditions are needed?”. To get the answers to these research questions, I have used a qualitative method where I conducted interviews with pedagogues from two different school age educare centres. The results show that the pedagogues have managed to find a number of ways of working to get the students to participate in activities outside those that are stereotypical for their gender. The pedagogues consider themselves tohave a gender-mindset in their work, but it’s still based on a male norm. This theory of themale norm is based on Yvonne Hirdman´s (2003) theory of gender order in society. Furthermore, the study also shows that the pedagogues do not consider themselves to have theright conditions to continue developing the work but need more time for discussion, amongother things. / Denna uppsats undersöker hur pedagogerna i fritidshemmet resonerar kring att arbeta med att motverka traditionella könsroller i sitt arbete. Tidigare forskning från skola och förskola visar att det finns brister i jämställdhetsarbetet och det finns stereotypa könsroller bland eleverna. Forskningen visar också att pedagogerna har svårt att använda sig av den kunskap de besitter inom ämnet i praktiken. För att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet ställer sig tilldetta har jag utgått från frågeställningarna ”Vad har pedagogerna för syn på att arbeta med jämställdhet och att motverka traditionella könsroller?”, ”Vilka arbetssätt anser pedagogerna på fritidshemmet fungerar för att motverka traditionella könsroller?” samt ”Vad upplever pedagogerna för svårigheter i arbetet med just det och vilka förutsättningar behövs?”. För attfå svar på dessa forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med pedagoger på två olika fritidshem. Resultatet visar att pedagogerna lyckats hitta ett antal arbetssätt för att få eleverna att delta i aktiviteter utanför de som är stereotypa för sitt kön. Personalen anser sig ha ett genustänk i sitt arbete, men tycks ändå utgå från enmanlig norm. Denna teori om mannen som norm utgår ifrån Yvonne Hirdmans (2003) teoriom en genusordning i samhället. Vidare visar undersökningen också att pedagogerna inte anser sig ha de rätta förutsättningarna för att fortsätta utveckla arbetet utan behöver bland annat mer tid för diskussion.

Den här studien undersöker hur fritidshemspersonalen upplever att de påverkas av resurserna som de har att tillgå och hur de kompenserar för eventuella brister. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer som metod. Tre lärare mot fritidshem intervjuades och berättade om hur de arbetar för att skapa kvalitativ undervisning på fritidshemmet. Resultatet visade att man inte alls ser de materiella resurserna som de viktiga utan ser en större vikt i personalen och kollegorna i verksamheten. Kollegorna på fritidshemmet är även en stor motivationsfaktor. Fritidshemmen lägger enligt personalen som intervjuats stor vikt vid det sociala lärandet och lägger ner mycket tid på det. Utifrån studien som har gjorts får vi uppfattningen att de socioekonomiska skillnaderna mellan de olika områdena också speglar sig i undervisningen på fritidshemmet. Fritidshemmet som har ett välutvecklat utvecklingsarbete har också bättre förutsättningar att genomföra kvalitativ undervisning med kollegialt lärande som stor styrka i det arbetet. Att lärare mot fritidshem samarbetar för att skapa goda förutsättningar på skolan är också en framgångsnyckel för kvalitativ undervisning. / This study investigates how after-school staff feel they are affected by the resources available to them and how they compensate for any deficiencies. The study is qualitative and we have used interviews as a method. Three school-age educare teachers were interviewed and talked about how they work to create quality teaching at the school-age educare. The result showed that the material resources are not seen as important at all but see a greater importance in the staff and colleagues in the business. The colleagues at the leisure center are also a great motivational factor. According to the teachers, school-age educare attach great importance to social learning and spend a lot of time on it. Based on the study that has been conducted, we can see that the socio-economic differences between the different areas are also reflected in the school and the teaching at the school-age educare. The school-age educare that has a well-developed development work also has better conditions to conduct qualitative teaching with collegial learning as a major strength in that work. That teachers at school-age educare cooperate to create good conditions at the school is also a key to success for quality teaching.