Before the publication of the short story collection Skolbagateller medan jag försökte skriva till min överordnade in 1972, Torgny Lindgren's authorship was characterized mainly by political criticism and satire. In both reception and later studies, Skolbagateller has also been seen mainly as a political and satirical work, depicting the bureaucracy and loneliness in the Swedish school system of the 1970s, while Lindgren's later works tend to discuss existentialistic and theological questions. While reading the earlier published theses about Lindgren's works, especially Ingela Pehrson's Livsmodet i skrönans värld from 1993, I realized how big of an influence Kierkegaard had been to the author. With this in mind, it seemed as if Skolbagateller depicts existential questions that go deeper than the political satire. The main issue of this essay is the lack of interpersonal contact that Skolbagateller depicts, and why this seems to be so closely connected to the school system. The short story collection is studied from an existential point of view, based on Kierkegaard's concept of anxiety. The concept of sin is examined by a comparison between the secular system on which Lindgren's school is based, and the Christian system in which Kierkegaard founded his existentialism. The prose of the short stories is examined with the help of literary theory, such as James Joyce's concept of epiphany, and Roman Jakobson's view on the metonymically constructed language of the realistic prose, and the metaphorically structured language of lyrical works. The analysis shows that the school in Skolbagateller is metonymically connected to the secular society, and by extension to the mere concept of society. The secular ideas the school teaches prohibit the individual and spiritual development of the persons that are part of the school system and the socially evaluated concept of sin causes anxiety. The secular ideals of stability and uniformity leads to a worldview where humans are seen as mere physical and rational beings, leading to a socially constructed determinism where change is impossible. The theme is depicted by metonymically written repetitions and "reader epiphanies", that are accomplished by allegorical stories. In these, the characters are confronted with a problem that makes them doubt the school system, but in the end, they still choose to accept the rules without further reflection.

Utmaningarna och kraven på religionsämnet blir tydligare i ett alltmer sekulärt samhälle. Det diskuteras om hur undervisningen ska utformas och bedrivas i detta mångreligiösa samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hurreligionslärare utformar sin undervisning utifrån förhållningssätt och didaktiker i relation till ett inkluderingsperspektiv. Resultatet visar på olika strategier att ta sig an uppdraget. Samtliga resultat talar för ett förhållningssätt grundat i inkludering av eleverna och deras erfarenheter. En annan del av resultaten talar om medvetenheten om världsbild och att inkludera världsbildsutbildning i den traditionella religionsundervisningen. Lika för resultaten är att samtliga visar på interkulturell kompetens. Metoden för arbetet har varit en kvalitativ innehållsanalys där vi bearbetat forskning inom området. Slutsatsen är, och som resultatet visar, att religionsundervisning som främjar inkludering i ett mångreligiöst och sekulärt samhälle, kan bedrivas olika men fortfarande vara lika gynnsam för elevers utveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om argument för att ge religionsfrånvaro, ateism och icke-tro en plats i religionskunskapsundervisningen. Vetenskapliga källor i form av avhandlingar och artiklar ligger till grund för kunskapsöversikten och sammanfattningsvis pekar forskarna på att Sverige är ett sekulariserat eller möjligen postsekulariserat, pluralistiskt samhälle där skolan enligt läroplanen ska vara icke-konfessionell. Religionsutövningen har ändrat sin form och fått nya uttryck där andlighet och individualisering tar plats. Kursplanerna i religion i årskurs 1–6 saknar begrepp såsom ateism och icke-tro och observerad religionsundervisning i högstadiet och gymnasiet visar att de ickereligiösa ses som norm och att ämnesdiskussionerna mellan elever ofta utgår från ett vi och dem-tänk. Den insamlade forskningen lyfter flera argument för en breddad religionsundervisning såsom att ett utökat ämnesspråk kan skapa friare diskussionsmöjligheter. Fler elever kan identifiera sig med religionsämnet om även ateism och icke-tro betraktas som en form av tro, och icke-konfessionell religionsundervisning behöver omfatta även ett källkritiskt förhållningssätt. En vidgad begreppsförståelse skapar ett mer inkluderande klassrum där olikheter bemöts med större förståelse och respekt.

This study aimed to investigate how students in upper secondary school experience religious education in a secularizedand multicultural society. This study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with seven students in upper secondary school. The students that participated in thissurvey positioned themselves as atheists, Muslims, and Christians. The interviews were constructed with the aim of producing a result that reflects the students' experiences of religiouseducation in upper secondary school while considering the students' own experiences of religion. The students' experiences were analyzed and discussed in relation to the Swedish curriculum's description of the purpose of religious education and previous research on religious education in a multicultural and secularized Sweden. Thisresearch shows that there are varied perceptions of how religious education is perceived by studentsbased on their knowledge and experience of religion.Those students who identified themselves as religious, and whose environment consists of a majority with a cultural background other than Swedish, find that religious education tends to deal with aspects that differ from their knowledge and experience of religion. This study also shows that religious education in Sweden is experienced as dealing with religions and cultures on a general level. A common factor identified in the survey is that students findit important to learn about religion through increased discussion and integration whichcontributes to a deeper understandingof religion. This is perceived as a need forreligious education in a multicultural and secularizedsociety. The result presented in this study is also reflected in previous studies conducted in the discipline of religious didactics. This indicates that there are some challenges as well as some opportunities for development regarding religious educationin a multicultural and secularizedsociety.

<p>Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?</p><p>Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet. Svenska Kyrkan har utvecklats från att vara en nationell kyrka till att bli en självständig kyrka vid sidan av staten. Sammanfattningsvis går det att säga att relationen mellan stat, kyrka och individ har förändrats sedan 1800-talet och framåt. Flera förändringar har påverkat konfirmationens position inom Svenska kyrkan: bland annat att folkskolan infördes, att det är frivilligt att gå ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmässa från varandra. Parallellt med att förhållandet mellan kyrka och stat har förändrats har även relationen mellan människor och kyrkan förändrats.</p>

<p>Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.</p>

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden are experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non-Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today. / Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt.

Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen? Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet. Svenska Kyrkan har utvecklats från att vara en nationell kyrka till att bli en självständig kyrka vid sidan av staten. Sammanfattningsvis går det att säga att relationen mellan stat, kyrka och individ har förändrats sedan 1800-talet och framåt. Flera förändringar har påverkat konfirmationens position inom Svenska kyrkan: bland annat att folkskolan infördes, att det är frivilligt att gå ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmässa från varandra. Parallellt med att förhållandet mellan kyrka och stat har förändrats har även relationen mellan människor och kyrkan förändrats.

This essay intends to examine the atheists Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens and Michel Onfray's arguments against religion, based on the themes of religion, atheism and the perception.of their present worldview. In addition, the research aims to find out whether it is suitable to talk about a new atheism. And, if so, whether such newatheism correspond with the definition represented by the Christian critics. The essay intends to contribute to a very limited research on the so-called new atheism without applying pro-religious arguments. Previous research and theory highlight the problem of defining the terms atheism, religion and secularism a concern that is reflected by the five critics troughout their arguments. What really united the critics were the idea about religion taking too much place in society, and the opinion that atheistic morality is at least as good as religious morality. In addition, the authors agree that religion is not needed to maintain good morale, on the contrary, religion affect the morale negatively. They also assumed that religion restricts people and and that moderate religion more or less leads to, or is responsible for, fundamentalism. Also, the value of truth and contempt against relativism brought the authors together, although they were sometimes justified by very different arguments. Crucially, however, are the differences in their definitions of religion, both concerning their focus on substantive and functional definitions, the relationship between absolute, relative-, and private religion and their political focus. To regard these authors' arguments as a new atheism is thus hard to justify. The results conclude that both the Christian critics and the five critics of religion generalize their opponents view of atheism or religion, and also fail to define themselves in order to be able to unite as a group against the other.