Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller egenskaper med hjälp av färger i film? Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ funktion i färgläggningen av karaktärerna.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext. De ursprungliga gotiska begreppen och skildringarna av kön, psykologi och konst är genomgående synliga i musikvideorerna men manifesterar sig på ett nytt sätt genom The Cures visuella konstnärsskap. / <p>Författaren har bytt efternamn till Wallenheim.</p>

År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad avviruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utvecklingpräglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella elementmed informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samtett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om ensjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olikainformationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans medinformation om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiskaformgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control andPrevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hurett urval mottagare upplevde CDC´s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotiskbildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp avanpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer medelva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- ochsymboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hosrespondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleligaperspektiv.

Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.

This essay is a qualitative study on the tv series Chernobyl and examines how Soviet is portrayed through the character of Boris Shcherbina and the environment in which the series takes place. For many, the series is a first acquaintance with the nuclear accident and Soviet in the 80’s. Due to the fact that Soviet was a relatively closed society, series like this can have a wider effect than usual, since there haven't been many other sources of information available. The study examines material regarding a historical event that had a global influence. The historical context of the cold war and previous stereotypical portrayals of Soviet makes for an interesting backdrop as the study examines what is being communicated about Soviet through the visuals. By conducting a semiotic analysis on selected scenes and thereafter using Robert Entman’s framing theory to analyze the empirical material this study has found that the series portrays Soviet negatively. Soviet is framed as a controlling and somewhat claustrophobic state, where persecution and inspection seem common. It is further portrayed as a state one does not question or go against, and the citizens seem to lack independence in relation to the state. The communist society is depicted as very hierarchical, with highly regarded leaders, such as Shcherbina, and with citizens living in simplicity and facing oppression. The environments in the series are often grey, dark and gloomy, which contributes to the portrayal of Soviet as a somber state.

Detta är en kvalitativ intervjustudie utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där åttasemistrukturerade intervjuer genomförts. Syftet är att undersöka hur rektorer möjliggör kommunikativ kompetensutveckling för förskolepersonalen. Resultatet visar att kommunikation är centralt i förskolekontext där förskolepersonalen och rektorerna visar sig tillfreds med förutsättningarna angående kompetensutveckling. Samtidigt visar slutsatsen att ett kollegialt kontinuerligt lärande i arbetslaget är något som anses vara av vikt för en samsyn i arbetslaget.

Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande. / Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.

Femvertising är en form av reklam som ifrågasätter traditionella kvinnliga könsstereotyper. Fenomenet hyllas för att skapa positiva varumärkesattityder, men kritiseras för att budskapen i femvertising förenar och samtidigt förnekar feministisk ideologi vilket neutraliserar den politiska kraften i budskapet. Det är därav av vikt att analysera reklamen. Denna studie har genom en semiotisk analys sökt undersöka vilka feministiska budskap som Estrids sponsrade annonser sänder via den sociala medieplattformen Instagram. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av nyliberalistisk feminism samt stereotyper. Begreppen kvinnligt empowerment och femvertising bidrar även till det teoretiska ramverket. Estrid är ett svenskt företag som säljer rakhyvlar genom en prenumerationstjänst tillsammans med andra hårborttagningsprodukter och riktar sig till en kvinnlig målgrupp. Studiens resultat konstaterade att Estrid både reproducerar och utmanar stereotyper genom sina sponsrade annonser på den sociala medieplattformen Instagram. Det uttrycks i viss mån feministiska budskap, men dessa upplevs som motsägelsefulla på grund av produkten. Genom budskapen positionerar sig Estrid som ett inkluderande och medvetet företag som tar ansvar i samhälleliga frågor såsom jämställdhet och miljö.