Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] har ökat i prevalens över tid. Tidigare har inte vuxna diagnostiserats med AST. Idag diagnostiseras allt fler i vuxen ålder. Att diagnostiseras med AST först i vuxen ålder medför en ökad risk för komorbida tillstånd. I och med att allt fler diagnostiseras med AST i vuxen ålder är det av intresse att förstå hur sen diagnostisering av AST kan upplevas. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av att diagnostiseras med autismspektrumtillstånd i vuxen ålder. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning. De inkluderade artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat Datan resulterade i fyra huvudkategorier; Erfarenheter från livet före diagnosen, Den diagnostiska processen, Den känslomässiga upplevelsen av att få diagnosen samtDiagnosens påverkan på livet. Resultatet påvisade en komplex emotionell upplevelse med flertalet upplevda barriärer till diagnostisering av AST hos personer i vuxen ålder. Upplevelsen av diagnosens betydelse varierar. Flera studiedeltagare fann stort värde i sin diagnos och upplevde att diagnosen har stor påverkan på livet samt ger ett nytt perspektiv. Andra studiedeltagare upplevde att diagnosen inte förändrat deras liv särskilt mycket. Slutsats I föreliggande studie framkommer en ökad känsla av sammanhang för en majoritet av personer som diagnostiseras med AST i vuxen ålder. Vidare belyser denna litteraturöversikt att den komplexa upplevelse som en sen diagnostisering innebär kräver individuellt anpassade stödåtgärder som i dagsläget upplevs som bristfälliga. / Background Autism spectrum condition [ASC] or Autism spectrum disorder [ASD] is increasing in prevalence. Historically adults were not diagnosed with ASC. Today it is getting more common to receive the diagnosis as an adult. Comorbidities are common within the autism spectrum. Diagnosis of ASD in adulthood increases the risk of comorbidities. Since ASDs are getting more common world wide and more people are being diagnosed in adulthood it is of relevance to highlight the experiences of getting the diagnosis in early, mid and late adulthood.  Aim This study aimed to highlight experiences of being diagnosed with ASD in adulthood.  Method Non-systematic literature review based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All included scientific articles underwent a quality review. The included articles were analyzed through an integrated analysis. Results The data resulted in four main categories; Experiences from before the diagnosis, The diagnostic process, The emotional experience of receiving the diagnosis and The diagnosis’ impact on life. The results indicate a complex emotional experience. The results indicated a complex emotional experience with several perceived barriers to diagnosing ASC in adults. The experience of the significance of the diagnosis varies. Several study participants find great value in their diagnosis and feel that the diagnosis has a major impact on life and gives a new perspective. Other study participants felt that the diagnosis did not change their lives and their perspective.  Conclusions In the present study, an increased sense of coherence emerged for most individuals diagnosed with ASD in adulthood. Furthermore, this literature review highlights that the complex experience that a late diagnosis entails requires individually adapted support measures, of which are currently perceived as deficient.

Amartya Sen y Martha Nussbaum son dos de los principales teóricos que le dieron origen a la propuesta del desarrollo humano, también entendido como el enfoque de las capacidades y ampliación de libertades. Sus presupuestos filosóficos se han ido acentuando con el tiempo, siendo los más destacados aquellos que hacen referencia a la teoría aristotélica acerca del buen vivir. Desde esta perspectiva, el desarrollo de las capacidades del ser humano tiene por fin último la εὐδαιμονία, entendida como el florecimiento humano o la felicidad. Desde el enfoque, se propone que los individuos tengan acceso a las oportunidades básicas que le permitan tener libertad de elección para optar por el tipo de vida que tiene razones para valorar. En este sentido, la democracia y la deliberación pública cobran un rol fundamental para alcanzar los fines del desarrollo humano, en el marco de la ampliación de la libertad política. El principal objetivo de esta tesis reside, en este sentido, en una ampliación de la línea de investigación del enfoque de desarrollo humano en relación a la democracia y la deliberación pública. Para ello, en el desarrollo de esta investigación también se hará una fundamental referencia a las investigaciones de Iris Marion Young, quien por su parte, realiza una propuesta más inclusiva de la democracia.

En ADHD-diagnos medför svårigheter hos vuxna kvinnor. De går ofta igenom skolan somodiagnostiserade eftersom forskning till övervägande del baseras på hur ADHD-symtomenyttrar sig hos det manliga könet och därför är kvinnornas ADHD svårare att upptäcka. Denhär studien kommer fokusera på kvinnor med en ADHD-diagnos för att se hur denneuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkat deras utbildning och karriär.Studien bygger på en enkät som gjordes i november 2021 och var riktad mot kvinnor som var20 år och äldre. Enkäten bestod av frågor kring studiegång, övergångar mellan skolformer,stöd från skolan, samt studievägledning. Syftet var att undersöka om kvinnorna var nöjda medsina studieprestationer och karriärer, samt vilken påverkan studie- och yrkesvägledningen hafti övergången mellan skolformerna, ytterligare ett syfte var att få en bild av vilket extra stödsom erhållits i de olika skolformerna. Majoriteten av respondenterna hade fått diagnos i vuxenålder, därav fokuserade studien även på konsekvenserna av att få en sen diagnos. Som ettkvalitativt inslag i studien fick de respondenter som inte ansåg att de nått sin fulla potential iskolan och i arbetslivet fylla i ett frisvar för att förklara vad det var som hade hindrat dem frånatt nå sin fulla potential.Majoriteten av respondenterna var missnöjda med sin skolgång och svarade att individuelltstöd samt anpassade uppgifter hade hjälpt dem klara skolan bättre. Det visade sig dock att derespondenter som inte fått stöd i grundskolan och gymnasiet i högre grad hade läst vidare påen eftergymnasial utbildning, jämfört med dem som erhållit stöd. Över hälften avrespondenterna tyckte att övergången från grundskola till gymnasium varit svår eller mycketsvår och de faktorerna som upplevdes som svårast var ny miljö och val av program, samtidigtsvarade nästan hälften av att de inte erhållit studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet.Det visade sig även att respondenternas fäders utbildningsnivå hade större inverkan pårespondenternas utbildningsnivå än vad mödrarnas utbildningsnivå hade, desto yngrerespondenten var, desto större korrelation fanns med faderns utbildningsnivå. / An ADHD diagnosis causes several difficulties for adult women, they often go through schoolas undiagnosed because research is predominantly based on how ADHD symptoms manifestsin the male sex. This study will focus on women with an ADHD diagnosis to examine howthe neuropsychiatric impairment has affected their education and career.The study is based on a survey that was conducted in November 2021 which targeted womenaged twenty or older. The survey consisted of questions about their course of study,transitions between school levels, support from the school, and career counselling. The aimwas to investigate whether women with ADHD felt that they were satisfied with theiracademic achievements/careers and what impact career counselling had in the transitionbetween the school forms. Another aim was to get an idea of what extra support was receivedin the different school forms, however, most respondents answered that they did not receivetheir diagnosis before adulthood, hence the focus of the study aim changed to explore theconsequences of a late diagnosis. As a qualitative element of the study, the respondents whodid not consider that they performed according to their actual ability in school/working lifewere asked to fill in why they did not reach their full potential career-wise. It was found that80% of respondents believed that their ADHD prevented them from reaching their full careerpotential.Most respondents were also dissatisfied with their schooling and believed that individualsupport and adapted tasks would have helped them cope better at school. It turned out,however, that the respondents who did not receive support in primary and secondary schoolwere more likely to attend post-secondary education, compared to those who receivedsupport. Over half of the respondents thought that the transition from elementary school toupper secondary school was difficult or exceedingly difficult and the two factors that wereperceived as the most difficult were unfamiliar environment and choice of study program, atthe same time almost half of the respondents answered that they did not receive studentcounselling before selecting upper secondary school.It also turned out that the respondents' fathers' educational level had a greater impact on therespondents' educational level than the mothers' educational level had, and the younger therespondent was, the greater the correlation was with the father's educational level.

The aim of this research study was to increase knowledge of the relationship between the special educational needs teachers (SEN) work and writing difficulties for pupils in year 1–3. The need for the study is motivated by the lack of previous research regarding pupils with writing difficulties and the support they receive from the SEN teacher. The study is qualitative and the empirical data was composed by semi-structured interviews with SEN teachers. The interviews were analysed with a content analysis method. The results showed that SEN teachers can have a supportive function in the assessment of a pupils writing abilities. A pupil with writing difficulties were identified by the teacher through the obligatory assessment material provided by Skolverket. The teachers also identified the difficulties through assessment during the writing process in the everyday work in the classroom. When the teacher has identified signs of writing difficulties, they have a responsibility to inform the student health team. Due to the guarantee of early interventions the pupil is supposed to get additional adjustments which is mainly given within the classroom. The SEN teacher can support the pupil through arly intervention and by supporting the teacher in developing a writing environment based on success factors gained from research. Writing is a complex process that requires multiple functions for the pupil. The results of the study show that the teachers level of knowledge can affect the support given to the pupil. The results from this study show a discrepancy between those schools where support was given to the pupil from the SEN teacher and the extent of the support. One conclusion is that the school leadership has an important task in organizing support for pupils with writing difficulties and the SEN teacher has an important part to play in this support. / Målet med studien var att öka kunskapen om relationen mellan speciallärares arbete och elevers skrivsvårigheter i årskurserna 1–3. Studien är relevant eftersom det finns en kunskapslucka gällande elever med skrivsvårigheter och det stöd som de får av speciallärare. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare. Innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare kan ha en stödjande funktion i bedömningen av elevers skrivförmåga. Elever med skrivsvårigheter identifieras av lärare genom de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket. Lärare identifierade även elevers svårigheter genom bedömning i den dagliga skrivundervisningen. När lärare har identifierat tecken på skrivsvårigheter har lärare ett ansvar att informera elevhälsoteamet. Utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin ska elever få extra anpassningar som främst ges inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Speciallärare kan ge en elev stöd genom tidiga insatser och genom att handleda lärare i att utveckla skrivundervisning utifrån de framgångsfaktorer som synliggjorts inom forskning. Skrivandet är en komplex process som kräver multipla funktioner av en elev. Resultatet av studien visar att lärares kunskapsnivå gällande skrivundervisningen påverkar det stöd som ges till elever. Studiens resultat visar även på en diskrepans mellan de skolor där stöd inom skrivandet gavs till elever från speciallärare samt omfattningen av detta stöd. En slutsats är att skolans ledning har en viktig uppgift i att organisera stödet till elever med skrivsvårigheter och specialläraren har en viktig uppgift i detta arbete.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.

No / In this article, the ability of partnerships to generate goods that enhance the quality-of-life of socially and economically deprived urban communities is explored. Drawing on Rawl¿s study on social justice [Rawls, J.: 1971, A Theory of Justice (Harvard University Press, Cambridge)] and Sen¿s capabilities approach [Sen, A.: 1992, Inequality Re-Examined (Harvard University Press, Cambridge, MA); 1999, Development as Freedom (Oxford University Press, Oxford); 2009, The Idea of Justice (Ellen Lane, London)], we undertake an ethical evaluation of the effectiveness of different approaches to partnership activity in city neighbourhood regeneration. We focus, in particular, on their impact on the social regeneration of disadvantaged communities. Governance of cross-sector partnerships, built upon negotiated values and strong community voice, may result in a greater sense of procedural justice, as well as improvements to orderliness in local neighbourhoods. However, distributive justice, the accumulation of, and access to, goods that enable greater participation in society, remains largely elusive within neighbourhood partnership activity. We conclude that social provision that deals fairly with the causes of disadvantage by enhancing the capabilities of local communities and increasing social capital is likely to be a more effective and sustainable approach for partnerships, despite being a longer-term and more costly endeavour.

La presente investigación revisa los conceptos filosóficos que sostienen las teorías de los creadores del enfoque de capacidades: Amartya Sen y Martha Nussbaum, con la finalidad de descubrir hasta donde se puede reflexionar con ellos acerca de la condición de discapacidad. Para lograrlo, se empieza explicando la visión del premio Nobel, su discusión y crítica a otras teorías del bienestar, e incluso la aplicación que de su teoría hacen otros autores que trabajan el tema de la salud y de la discapacidad. Mostrando que la visión seneana concibe a la discapacidad como una condición de carencia que se equipara con un tipo de pobreza, entendiendo esta de una manera multidimensional. Por otro lado, en el caso de Nussbaum, debido a la complejidad y hondura de su teoría filosófica, la exposición de su postura se divide en dos niveles. El primer nivel, desarrollado en el segundo capítulo, presenta cómo la autora construye su propia perspectiva del enfoque de capacidades, las raíces aristotélicas de su nueva visión y la reflexión que hace sobre las personas con discapacidad desde dicho planteamiento, así como los límites de este. Durante la revisión de sus ideas, se hará evidente la necesidad de regresar al concepto de ser humano sobre el que basa su teoría, tema al que estará dedicado el tercer capítulo, el cual corresponde a un segundo y más profundo nivel de investigación a nivel teórico. En dicha sección se descubrirá una antropología filosófica que se denominará neoaristotélica debido a la lectura que Nussbaum hace de los textos del Estagirita, la cual llega a condicionar incluso su visión acerca de otras corrientes de pensamiento que también serán presentadas aquí, tales como la postura estoica y la del psicoanálisis de Donald Winnicott. Todo este recorrido será necesario para, al final, comprender claramente los límites y ventajas del pensamiento que la autora propone respecto a la discapacidad.

La gestión de residuos sólidos es una problemática ambiental compleja. En nuestro país, la legislación ambiental que regula la materia reconoce el protagonismo de las personas que han hecho del reciclaje de los residuos sólidos una fuente de autoempleo: los recicladores y recicladoras peruanos. Este es un grupo económico en crecimiento y especiales condiciones de vulnerabilidad. Al actual reconocimiento, en el plano legal, que alcanza su labor se ha arribado luego de décadas de discriminación de la sociedad a la que sirven. Considerados hoy como parte de la solución ambiental denominada gestión integral de residuos sólidos y el primer eslabón de la cadena del reciclaje, cualquier iniciativa que trabaje el tema de gestión de residuos sólidos, debe conocer a detalle a este actor. El objetivo general de la presente investigación fue evaluar si el Programa Pro Reciclador de la ONG Ciudad Saludable en su intervención en la Ciudad de Lima desarrolla las capacidades de los recicladores y recicladoras formales mediante el análisis de su gestión y estrategias de intervención. La finalidad es contribuir a la implementación de las Políticas Públicas que buscan reducir la pobreza en el Perú, en el marco del desarrollo sostenible. Pro Reciclador enfrenta la problemática compleja que rodea al reciclador, desde que opta por abandonar la recolección en las calles para formalizarse legalmente y ser reconocido y admitido en un programa de segregación en la fuente y recolección selectiva de residuos sólidos municipal. Persigue contribuir a mejorar las oportunidades económicas y la calidad de vida de los recicladores y recicladoras promoviendo su inclusión con condiciones laborales dignas en la cadena de valor del reciclaje. En julio del 2014, al momento de iniciar el presente estudio, Pro Reciclador se ejecutaba en seis distritos de Lima, siendo doce las asociaciones de recicladores formales participantes, involucrando un total de 238 recicladores. / Tesis

Startups within the tech field are incraesingly using proof of concept (POC) customers as a partner when developing new products and services as this enables them to sell the product before building it, ensuring that the product they are developing is aligned with the market needs before making it avaliable to a wider market. Becasue of the positive results that designing and developing new products together with users and customers have shown, the acqusition of POC customers has become a crucial step in the product development process for many startups. The purpose of this study is to understand how the process from business idea to first proof of concept customer evolves and in this process, what are important factors in acquiring the first proof of concept customer. The study is of qualitative nature and leverages a multiple case study based on interviews with eight Swedish tech startups. The findings from the research show that the process is of iterative nature and has seven sub-processes; Defining and scoping proclem, Defining target marker, Finding customers, Defining customer needs, Initial pitch, Persuasion, and finally, Negotiation and signature. Furthermore, five concepts influencing this process were found; Market understanding, Product understanding, Sales tactics, Customer management, and Entrepreneurial attitude. / Startups som verkar inom techindustrin inkluderar allt oftare proof of concept (POC) kunder i utvecklingen av nya produkter och tjänster då det gör det möjligt att säkerställa att produkten är anpassad till marknadens behov. Då utveckling av nya produkter tillsammans med användare och kunder har visat sig effektivt och ha positiva resultat, har förvärvet av POC kunder blivit ett abgörande steg i produktutvecklingsprocessen för många startups. Syftet med denna studie är att förstå hur processen ser ut från affärsidé till signering av första proof of concept kunden, och i denna process även förstå vilka faktorer som är viktiga för att signera första proof of concept-kunden. Studien är av kvalitativ karaktär och använder fallstudier baserad på intervjuer med åtta svenska tech startups. Resultaten visar att processen är av iterativ natur och har sju delprocesser; Definiera problemet, Definiera målgrupp, Hitta kunder, Definiera kundbehov, Inledande pitch, Övertalning och slutligen, Förhandling och signatur. Vidare presenteras fem koncept som påverkar denna proccess; Marknadsförståelse, Produktförståelse, Säljtaktik, Kundhantering och Entreprenöriell attityd.

Au carrefour de la sociologie des élites, de l’histoire intellectuelle et des études de réception, cette recherche explore les mécanismes par lesquels les discours théoriques et les idées politiques circulent entre pays, entre disciplines, et entre mondes savants et politiques. Elle prend pour objet la réception, dans les champs intellectuel et politique français, de la théorie de la justice sociale de John Rawls et du vaste débat ouvert par celle-ci dans le monde anglophone à partir de 1971. Contribution à une histoire sociale des idées politiques contemporaines, elle combinel’observation in situ de séminaires d’experts, de colloques universitaires, l’ethnographie de discussions en ligne, avecune enquête statistique, et l’étude d’archives administratives, universitaires et éditoriales. La description desréférences à Rawls, Sen ou Walzer dans les publications académiques, la presse, les programmes politiques, l’actionpublique ou les programmes scolaires fonctionne ainsi comme un analyseur de reconfigurations plus globales, comme la domination accrue de l’anglais sur les échanges culturels transnationaux, le déclin des référentiels marxistes et keynésiens au sein de la gauche française, ou la remise en cause du paradigme structuraliste au sein des sciences humaines et sociales françaises. On montre comment les appropriations des « théories de la justice » et leurs circulations se rapportent à la position occupée par leurs médiateurs et la structure du milieu d’interconnaissance qu’ils constituent. Alors que la sociologie de la réception a souvent négligé l’analyse du contenu des appropriations, on montre en outre comment une lecture sociologique de celles-ci permet d’expliquer des affinités ressenties par ces médiateurs pour la pensée de Rawls, par delà les frontières nationales, disciplinaires et sectorielles / Spanning the sociology of elites, intellectual history, and reception studies, this research explores how theories and political ideas are circulated across countries and disciplines, as well as between the academic and political worlds. Starting in 1971, it studies the French intellectual and political reception of John Rawls’s theory of social justice, and more broadly of the debates it sparked in the English-speaking world. Contributing to a historical sociology of political ideas, this dissertation combines ethnography in think-tanks and academic conferences, as well as in online discussions, with a statistical survey, and the study of archives of publishers, academics and administrations. Through the exploration of references to Rawls, Sen or Walzer in academia, the press, political platforms or curricula, we show how this reception is an analyzer of broader changes, such as the growing dominance of English in transnational cultural exchanges, the declining recourse to Marxist and Keynesian paradigms in the French Left, and the questioning of centrality of structuralism in social sciences and the humanities in France. It shows that the very diverse ways in which “theories of justice” have been appropriated and circulated in France depend on the social location of their mediators, and on how their networks are structured. Whereas the sociology of reception has often overlooked the internal analysis of appropriations, this research shows how analyzing them sociologically helps explain why these mediators felt elective affinities with Rawls’s thought, despite national, disciplinary and sectoral boundaries