I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig. Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT). Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen. / In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”. The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT). The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip. This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.

Syftet med denna studie är att granska hur man som nautiker skall framföra sitt fartyg med hänsyn tagen till säkerheten och sjövägsreglerna i en korsande situation där ett väjningsskyldigt fartyg inte väjer. Vi genomförde en fallstudie bestående av en simulatorövning för ovetande styrmän och semistrukturerade intervjuer med nautiker från Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn på Sjöbefälsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sätt att agera. Vi har fått en ökad förståelse för hur sjövägsreglerna bör tillämpas i korsande situationer som vi vill att läsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att läsa vårt arbete. Styrmännen som intervjuades berättade att de upplever att det är vanligt med fartyg som inte följer sjövägsreglerna. / The purpose of this study is to examine how a Navigating Officer should pilot his vessel safely while taking the Collision Regulations (COLREGs) into account whilst in a crossing situation in which a give-way vessel does not give way. We have examined how these situations can be solved by obtaining qualitative data from semi-structured interviews with Navigating Officers from Stena Line, Scandlines and Wallenius. All the officers whom we have interviewed told us that, in their experience, it is common to meet a ship that does not follow the COLREGs. By putting our respondents’ solutions to the test in the ship simulator at Kalmar Maritime Academy we were able to conclude the pros and cons of different approaches to the problem arising in a crossing situation when a give-way vessel coming from port does not give way. Through this process we (the writers) have gained a better understanding as to how the COLREGS should be applied in crossing situations and we hope that all readers can assimilate this knowledge by reading our thesis.

Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.   Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök. Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin.

Den första april 2010 bildades myndigheten Trafikverket som har till uppgift att ansvara för infrastrukturinvesteringar inom sjöfart, luftfart, väg och järnväg. I denna brytningstid för infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn har vi valt att undersöka hur cb-analyser skulle kunna användas inom sjöfartsnäringen. Vi har med hjälp av CBA-teori resonerat kring hur detta skulle kunna användas inom sjöfarten i praktiken. Till hjälp har vi haft den mest använda litteraturen om CBA samt rapporter främst från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och Sjöfartsverket. En viktig poäng med den här uppsatsen är att alla infrastrukturprojekt inom transportsektorn ska utredas likvärdigt. Om inte trafikslagen bedöms på liknande grunder riskerar de lönsammaste investeringsprojekten att felaktigt bortprioriteras. En likvärdig bedömning är därmed nödvändig för en effektiv resursallokering. Idag används ASEK 4-rapporten som manual för CBA inom väg- och järnväg och därmed måste även CBA inom sjöfarten utgå från ASEK 4:s rekommendationer, även om manualen inte kan ses som fullständig. Näst efter en likvärdig bedömning i prioriteringsordningen är att införa Monte Carlo-analys som standard. Monte Carlo-analysen är en bra metod för känslighetsanalyser. Vi har i denna uppsats kunnat påvisa att Monte Carlo-analys kan genomföras med enkla statistiska programvaror. Förutom dessa två åtgärder finns ett flertal andra utvecklingsområden som identi-fierats i denna uppsats. Först och främst måste intrångskostnaderna värderas monetärt och nya prognosmodeller utvecklas för att möjliggöra värdering av överflyttning mellan trafikslag. Ett annat prioriterat område är att omvärdera kostnaden för koldioxidutsläpp. Ytterligare ett område som behöver ses över är bullervärdering för havsmiljö. Mindre viktiga utvecklingsområden är en omvärdering av ventilationsfaktorn för hamnnära utsläpp och bedömning av den allmänna olycksrisken vid sjötransporter.

Syftet med denna studie var att analysera anmälda arbetsolyckor inom sjöfarten utefter frekvens och konsekvens och således kunna dra slutsatser om vilka arbetsolyckor som är allvarligast. Studiens syfte var också att finna eventuella samband mellan dessa olyckor. Efter kontakt med Sjöfartens arbetsmiljönämnd beställdes statistik från Arbetsmiljöverket. Denna statistik bearbetades på olika vis, bland annat genom att stora avgränsningar gjordes gällande typ av befattning ombord. Efter att ha studerat hur förutsättningarna för anmälan av arbetsskada förändrats valdes relevanta år. Resultatet av studien visar att när en person snubblar, halkar, trampar snett eller går tungt leder det i många fall till lång sjukfrånvaro. Det är också denna typ av olyckor som sker oftast. Att en person förlorar kontroll över föremål eller utrustning för förflyttning av material är också något som sker ofta och leder till lång sjukfrånvaro. Det enda riktiga samband som hittats är att den yttre faktorn tross (förtöjningslina/grovt tågvirke) förekommer i flera arbetsolyckor med olika konsekvens och orsak. / The purpose of this thesis was to analyse the reported work-related accidents in shipping by using frequency combined with consequence. Thereafter the purpose was to reach conclusions regarding which work-related accident was the most serious. The thesis also aimed to find if there were any connections between these accidents. Statistics were ordered from the Swedish Work Environment Authority. These statistics were processed in several ways, for instance demarcations regarding position onboard was made. Since the conditions of reporting workrelated accidents had changed during time, relevant years was chosen after consideration. The result of the study shows that when a person experiences an accident where he or she stumbles, trips, slips or treads heavily, the person is more likely to have a long sick-leave. These types of accidents are also the most common ones. To lose control of equipment or to lose control of equipment used to move material is also a common accident leading to a long sickleave. The only connection found is that the external factor hawser is present at several accidents with different consequences and cause.

Ombord på fartyg är det inte önskvärt att få strömavbrott, en så kallad blackout. Examensarbetet har undersökt i vilken utsträckning det är möjligt att utföra jämförande och förebyggande studier med haverirapporter från europeiska flaggstater som underlag. Detta för att undersöka återkommande brister, på fartyg eller i arbetet ombord som har orsakat blackout. Dessutom har även möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts. Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefär häften av fallen gick det inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel. Däremot finns återkommande fel där händelseförloppen är väldigt lika. Till exempel var heta ytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid bränsleläckage. Undersökningen visar att det finns en bristfällig symmetri i rapporteringen av haveri med avseende på språk, struktur, omfattning och publiceringsform. Brister fanns även på sökfunktionerna i databaserna. / On board vessels it is not desirable to have a power failure, a so-called blackout. The thesis has investigated to what extent it is feasible to perform comparative and preventive studies with the accident reports from European flag states as a basis. This in order to investigate recurring shortcomings, of the vessels or in the work on board that has caused the blackout. In addition the possibility to categorize the cases was investigated. The categories were technical errors, operational errors and organization errors. Roughly half of the cases show that a single category of fault could not be identified due to a combination of faults leading to the blackout. However there are recurring cases with almost identical scenarios. For example unsatisfactory insulation caused fires due to leaking fuel hitting the hot surfaces. The survey shows that there is a lack of symmetry regarding the language used, structure, scope and form of publication. It also showed faults in the search engines of the databases.

<p>I denna rapport tas ett problem till sjöss upp, nämligen alkohol. Alkoholgränsen i ‰ (promille) på sjön går vid 1,0 ‰ och med bil går gränsen vid 0,2 ‰. Detta ämne är aktuellt då det figurerat tv-program såsom Kustbevakarna som visat hur alkoholpåverkade människor tagits om hand av Kustbevakningens personal (www.kanal5.se). Med detta i åtanke ges här ett designförslag på en alkolåsmodul att ha i fritidsbåtar. Modulen ska vara enkel att använda och inte vara till belastning. Meningen med alkolåset är att förhindra att alkoholpåverkade människor ska kunna skadar sig själva eller någon i sin omgivning på grund av ouppmärksamhet eller vårdslöshet. Alla ombord borde ha sin egen uppgift för att harmonin ”Happy Ship” (”glatt skepp”) ska infinna sig.</p><p>Studien om alkolåsmodulen innefattar enkäter och intervjuer med användare för att få en så oberoende syn på både design och funktion som möjligt. Till vår hjälp hade vi ett teoretiskt ramverk som kallas Aktivitetsteori (AT).</p><p>Resultatet blev ett designförslag på ett alkolås kombinerat med förarintyg. Förarintyget sätts i alkolåsmodulens kortläsare och ska sitta där under hela resans gång. Detta designförslag kan ge bättre förutsättningar för en säkrare sjöfart då föraren måste blåsa i alkolåset, samt inneha ett giltigt förarintyg för att få klartecken att starta båten. Har föraren alkohol i utandingen kommer farten regleras med hänsyn till vilken promillehalt föraren hade. Försäkringspremien kan också komma att antingen sänkas, om inloggningarna varit utan alkohol, eller höjas om inloggningar visar att alkohol funnits i utandningen eller ej. Denna premieåtgärd gjordes för att båten vid extrema väderförhållanden eller vid eventuell olycka, måste kunna flyttas. Till alkolåsmodulen gavs också ett förslag på hur inloggningen kom att fungera med sina olika rutor i administrationen.</p> / <p>In this report we address a problem at sea, namely alcohol. The limit at sea measured in ‰ (permille) is at 1,0 ‰ but in a car the limit is 0,2 ‰. This topic is relevant and it has also been brought up in a TV-show that showed people under the influence of alcohol being taken care of by the coastguard (www.kanal5.se). With this in mind we're presenting a design proposal of an alcolock module to install in pleasure boats. The module should be simple to use and not to be seen as a burden. The purpose of this alcolock is to prevent people under the influence of alcohol from hurting themselves or others in their environment due to inattention or recklessness. Everyone onboard should have their own assignments to create the harmony of “Happy Ship”.</p><p>The study of the alcolock module consists of surveys and interviews with the users to get as close to an independent view as possible regarding design and function, without our influence. To aid us, we used a theoretic framework called Activity Theory (AT).</p><p>The result was a design proposal of an alcolock combined with a drivers license. The drivers license is inserted in the card reader of the alcolock module and will remain there for the duration of the trip.</p><p>This design proposal might result in a safer environment at sea, since the operator has to breathe in the alcolock, and possess a valid drivers licence to be able to start the boat. If the operator has alcohol on his/her breath the speed will be reduced with consideration of the amount of alcohol. The insurance policy might also either be reduced or increased, depending on if there were alcohol on the operators breath or not. The reason for this is that the boat has to be movable in case of bad weather or an accident. There was also a suggestion to how the log on process would work with the different administrational pages.</p>

Detta arbete har haft som syfte att undersöka vilka orsaker som ligger bakom valet att avbryta sina studier i förtid vid sjökaptensprogrammet, samt att kartlägga problemområden som upplevs av de studenter som valt att avsluta sina studier i förtid. Arbetet har även syftat till att undersöka huruvida anledningarna skiljer sig från tidigare forskning av ämnet. Av särskilt intresse var praktikperioden och dess inverkan för studieavhopp. För att undersöka fenomenet närmare har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna valdes ut från en och samma klass av sjökaptensprogrammet med ingångsår 2012 för att få undersökningen så tidsmässigt relevant som möjligt. Intervjuerna har fokuserats runt förbestämda teman, vilka tidigare forskning har identifierat som avgörande faktorer som leder till avhopp. Resultatet visar att beslut om studieavhopp uppstår som en kombination av flera faktorer, och är mycket sällan resultatet av en enskild faktor. Stickprovet som undersöktes var homogen med yrkesgruppen fartygsbefäl i resten av landet och även med sina före detta klasskamrater. Utbildningen beskrevs med positiva ordalag och det sociala nätverket ansågs verka skyddande. Praktiken har visat sig vara betydelsefull i beslutet, särskilt då verkligheten ombord kolliderar med studentens förskönade bild om livet till sjöss, och var ofta den utlösande faktorn i beslutet om avhopp samband med en negativ framtidstro och ett bristande intresse för yrket. / This study aims to examine underlying causes in cases of dropout from the Master mariner programme, as well as mapping out problem areas for those students who choose to drop out. The study also aims to examine whether these causes differ from previous research in the area. Of particular interest is the role work experience plays in the decision to drop out. In order to examine the subject further a qualitative method has been used and semi structured interviews have been held with respondents from a single year commencing their studies in 2012 in order for the study to be as relevant as possible. Interviews have focused around pre-determined themes, which previous research has concluded to be of importance. Results show dropout as a result of a combination of factors, and very rarely is a single factor significant enough to describe the phenomena. The sample group was homogenous to the larger population of Officers in the Swedish merchant navy, as well as to their previous class mates. The course was described in positive terms and the social network around a student was often a protective factor. Work experience is shown to be of vital importance when a student considers dropping out, especially when reality collide with the students´own glorified expectations of life at sea. This together with a negative view on future work prospects and a general lack of interest in shipping was commonly reason for dropping out.

Det här projektet är utfört samarbete med maskinbesättningen på sjöfartsverketsisbrytare. Syftet med detta arbete är att belysa fördelarna av konvertering frånstrypreglering till varvtalsreglering, av sjökylvattenpumparna på deras isbrytare. Dettamed hjälp av frekvensomriktare.Energieffektivisering är något som prioriteras på dagens fartyg, där allting byggs ochoptimeras för att vara så kostnadseffektivt som möjligt. Gamla fartyg har ofta äldresystem som är ineffektiva ur energisynpunkt då tekniken vid byggnadstillfället varbegränsad. Dagens teknik blir billigare och billigare vilket gör att fler är villiga till attfasa ut de gamla ineffektiva systemen med strypreglering mot nya varvtalsregleradesystem.Resultatet blev att redan efter tre till fyra år så lönar det sig att installerafrekvensomriktare. Bränslekostnaderna för att köra två kylvattenpumpar medfrekvensomriktare vid 60 % last, ger en besparing på 16961 kronor ibränsleförbrukning. Att köra sjökylvattenpumparna med frekvensomriktare kommer attbidra till ett minskat slitage på pump och rörsystem, det kommer även att generera ettminskat CO2 utsläpp vilket är gynnsamt ur miljösynpunkt.Slutsatsen blev att det var lönsamt att installera frekvensomriktare, både ur miljö- ochkostnadssynpunkt. / This project has been conducted in cooperation with the engine crew onboard theSwedish Maritime Administration's icebreakers. The purpose of this work is to highlightthe benefits of conversion from throttling control to frequency control, of the sea waterpumps on their icebreakers. This by means of a frequency converter.Energy efficiency is something that is prioritized on modern ships, where everything isbuilt and optimized to be as cost-effective as possible. Old ships do often have oldersystems that are inefficient from an energy point of view, as the technology at the timeof construction was limited. Today's technology is getting cheaper and cheaper, whichmakes more people willing to phase out the old inefficient systems with throttleregulation, against new frequency-controlled systems.The result was that after three to four years, it would be worth installing a drive. Thefuel costs for running two cooling water pumps with a 60% load drive will generate asaving of 16961 SEK in fuel consumption. Running the sea water pumps withfrequency drives will help reduce wear and tear on pump and pipe systems, it will alsogenerate a reduced CO2 emission, which is beneficial from an environmental point ofview.The conclusion was that it was profitable to install frequency converters, both from anenvironmental and cost point of view.

Syftet med följande studie var att undersöka hur olycksanalysmetoderna CREAM och DREAM kan anpassas till sjöfartsdomänen, samt hur begreppet den mänskliga faktorn kan beskrivas och hur kan den analyseras. Teoristudier samt intervjuer med anställda vid sjöfartsinspektionen och domänexperter har genomförts. Ett förslag på hur en anpassad analysmetod skulle kunna se ut redovisas som BREAM (Bridge Reliability and Error Analysis Method). Den anpassade metoden har utvärderats med hjälp av experter inom domänen. Utvärderingen visar på att metoden fungerar bra men att ytterligare specificering av metoden till domänen är önskvärt.