Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.

The aim of this study is to examine how different actors of the society speak about and portrays the Råslätt neighborhood.Further we study how using different terms to describe the area can come to affect the area and its residents. This study is done by using a qualitative method in the form of document analysis based on official documents from three different actors of the society and we also conducted three interviews with representatives from each actor. Different themes are examined that have been identified using a discourse analysis. Through the themes three different discourses were created and identified which are being used by the actors in describing Råslätt. The discourses are then compared with each other. The result shows that there are similarities and differences between the discourses in how Råslätt is described. The result shows that the terms used in the different discourses create different versions of the Råslätt neighborhood. The result also shows that, within the discourses the actors of society consciously relate to their use of languageand that the decision of using or not using a particular term has been made with insight to the risk of stigmatization that might emerge. In conclusion the result shows that the language used by the actors of society affect how they justify their own work.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella genom att analysera hur diskursen lyder på det svenska diskussionsforumet Flashback. Den metodologiska ansatsen har därmed varit konstruktivistisk. Studiens syfte är att öka förståelsen för detta sociala problem och bidra med insyn till det sociala arbetets praktik. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet som har utgjorts av sex diskussionstrådar från Flashback har vi identifierat tre övergripande teman. Dessa har döpts till: Hur konstrueras orsakerna till gängkriminalitet, Hur konstrueras lösningarna till gängkriminalitet och The Spiral of Silence. Resultaten som varit mest framträdande visar att diskussionerna på Flashback kopplar starkt till främlingsfientlighet och invandringsfrågor. Invandringen diskuteras nästan uteslutande när det pratas om gängkriminalitet, och det finns en tydlig koppling mellan gängkriminalitet, gängkriminella och invandrare i diskussionstrådarna. Studien visar även att rasistiska strukturer spelar en betydande roll i konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella. Resultaten visar också avhumanisering genom bland annat kränkande språk och föreställningar om “den andre”. Med den sammantagna empirin som grund vill vi i diskussionskapitlet betona att försiktighet bör iakttas när man talar om gängkriminalitet och att det inte kan reduceras till en specifik etnicitet eller ras, utan beror på individuella, sociala och ekonomiska faktorer. Vi diskuterar även vikten av att som blivande socionomer vara medvetna om de maktförhållanden som råder för att inte riskera att vidmakthålla och återskapa förtryck och ojämlikhet. Därtill är det ytterst viktigt att vi som socionomer är vaksamma för att inte förbise underliggande faktorer till gängkriminalitet, något som bättre kan åstadkommas genom ökad kunskap och medvetenhet. / The purpose of this essay is to examine the construction of gang crime and gang criminals by analyzing the discourse on the Swedish discussion forum Flashback. The methodological approach has thus been constructivist. The aim of the study is to increase the understanding of this social problem and contribute with transparency to the practice of social work. Through a thematic analysis of the empirical material consisting of six discussion threads from Flashback, we have identified three overarching themes. These have been named: How to Construct the Causes of Gang Crime, How to Construct the Solutions to Gang Crime and The Spiral of Silence. The results that have been the most prominent show that the discussions on Flashback strongly connect to xenophobia and immigration issues. Immigration is discussed almost exclusively when talking about gang crime, and there is a clear connection between gang crime, gang criminals and immigrants in the discussion threads. The study also shows that racist structures play a significant role in the construction of gang crime and gang criminals. The results also showdehumanization through, among other things, offensive language and ideas about “the other”. With the collected empirical evidence as a basis, we want to emphasize in the discussion chapter that caution should be exercised when talking about gang crime and that it cannot be reduced to a specific ethnicity or race, but depends on individual, social and economic factors. We also discuss the importance for future social workers to be aware of the power relations that prevail in order not to risk perpetuating and recreating oppression and inequality. In addition, it is extremely important that we as social workers are vigilant not to overlook underlying factors to gang crime, something that can be better achieved through increased knowledge and awareness.

I denna studie har begrepp kopplat till psykisk ohälsa studerats utifrån uttryck i svenska underhållningspoddar. Syftet är att studera begreppens förekomst och innebörd samt att problematisera den begreppsliga användningen i vardagliga samtal. Vidare analyseras skillnader i hur kvinnor och män uttrycker sig kring begrepp som är kopplade till psykisk ohälsa. Studien har med inspiration från diskurspsykologiska och begreppsanalytiska metoder behandlat begrepp kopplat till psykisk ohälsa enligt följande teman: stress, ångest och oro, diagnostiska begrepp, övriga psykologiska begrepp, suicid och trauma. Resultatet visar att begreppen nämns i varierande grad i alla analyserade poddar och med förhållande­vis högre förekomst i poddar med endast kvinnor i jämförelse med endast män eller med både män och kvinnor. Vissa begrepp används mer frekvent än andra där exempelvis ångest och oro samt stress och diagnostiska begrepp används i högre grad än begreppen suicid och trauma. Begrepp kopplat till psykisk ohälsa används främst för att förstärka känslor samt beskriva beteenden och händelser snarare än att beskriva faktiska symptom på psykisk ohälsa. Detta gör att begreppen blir förändrade i sin innebörd vilket riskerar att skapa förvrängda sociala föreställningar om psykisk ohälsa. Begrepps­användningen kan därav problematiseras utifrån dess potentiella konsekvenser för individen, samhället och det sociala arbetet, där slutsatsen är att språket är avgörande för att förstå och förmedla psykisk ohälsa. / This study examines how concepts linked to mental illness have been expressed in Swedish entertainment podcasts. The purpose is to study the occurrence and meaning of the concepts and to problematize the conceptual use in everyday conversations. Furthermore, differences are analyzed in how women and men express themselves with concepts linked to mental illness. With inspiration from discourse psychology and concept analytical methods, the study has treated concepts linked to mental illness according to the following themes: stress, anxiety and unease, diagnostic concepts, other psychological concepts, suicide and trauma. The results show that the concepts are expressed to varied degrees in all analyzed podcasts and with a relatively higher occurrence in podcasts with only women compared to only men or with both men and women. Certain concepts are used more frequently than others, for example, anxiety and unease as well as stress and diagnostic concepts are used to a greater extent than the concepts of suicide and trauma. Concepts linked to mental illness are mainly used to amplify feelings and describe behaviors and events rather than describing actual symptoms of mental illness. This causes the concepts to change in their meaning, which risks creating distorting social ideas about mental illness. The use of the concept can therefore be problematized based on its potential consequences for the individual, society and social work, where the conclusion is that language is crucial for understanding and perceiving mental illness.

The Architecture, Engineering & Construction industry (AEC) is considered one of the largest sectors worldwide and complexed due to the complexity and uniqueness of construction projects. In contradiction to other industries, AEC illustrates high fragmentation, resistance to change, and significantly lower adoption rate of new technology solutions than other industries. The highly disruptive nature of the upcoming technological revolution of the Fourth Industrial Revolution (4IR) in the AEC sector and the need for effective implementation of technological innovations is reified in the concept of Construction 4.0. The technological wave that is expected to arise with the 4IR may subsequently entail both opportunities and threats in technological, organizational, individual, societal and sustainability perspectives. This thesis focuses on two major steps. The first step is the assessment of the AEC industry towards the successful implementation of 4IR in the industry. The second step is dedicated to a horizontal and vertical integration of Construction 4.0 contemplating the social perspective of technology. Qualitative research methods such as literature review and interviews using the PESTELE framework have been applied to gather data that will be analyzed with TOE and Social Construction of Technology Theory (SCOT). This study has realized the necessity to develop a comprehensive approach of the AEC industry based on the societal structure and identified the need for horizontal and vertical assessment of the involved social and professional groups. / Arkitektur, teknik, och byggindustrin (AEC) anses vara en av de största sektorerna världen över och komplexa på grund av byggprojektens komplexitet och unikhet. I motsats till andra industrier illustrerar AEC hög fragmentering, motståndskraft mot förändringar och betydligt lägre antagande av nya teknologilösningar än andra industrier. Den mycket störande karaktären hos den kommande tekniska revolutionen i den fjärde industriella revolutionen (4IR) i AEC sektorn och behovet av ett effektivt genomförande av tekniska innovationer förnyas i begreppet Construction 4.0. Den tekniska vågen som förväntas uppstå med 4IR kan därefter innebära både möjligheter och hot i tekniska, organisatoriska, individuella, samhälleliga och hållbarhetsperspektiv. Denna avhandling fokuserar på två huvudsteg. Det första steget är bedömningen av AEC-industrin mot ett framgångsrikt genomförande av 4IR i branschen. Det andra steget är tillägnad en horisontell och vertikal integration av Construction 4.0 som överväger teknikens sociala perspektiv. Kvalitativa forskningsmetoder som litteraturgranskning och intervjuer med PESTELE ramverket har tillämpats för att samla in data som kommer att analyseras med TOE och Social Construction of Technology Theory (SCOT). Denna studie har insett behovet av att utveckla ett omfattande tillvägagångssätt för AEC-industrin baserat på samhällsstrukturen och identifierat behovet av horisontell och vertikal bedömning av de involverade sociala och yrkesgrupperna.

This essay aims to identify if Swedish family law workers construct parents differently based on gender in custody investigations, and if so, whether it influences the workers assessments or not. Previous studies have shown that the gender of parents play a role in how they are viewed by social services. Assessments made by the family law are fundamental for the courts’ judgement of parental ability. The possible consequences of the identified constructions of gender in the custody investigations is a social work based on simplifications and the reproduction of gender norms. The study used a qualitative approach based on a critical discourse analysis to analyze 18 custody investigations. Our conclusions show that family law workers indeed construct gender of parents differently within custody investigations. They are constructed differently within, among other things, identified attributes of the mother and father, care, violence and cooperation difficulties. The mothers were often constructed as emotionally driven. Fathers on the other hand were often constructed as authoritarian. Parental care and faulty parental care were also constructed differently between mothers and fathers. Lastly, different constructions regarding risk factors and perceptions of victims of intimate partner violence were identified. Many constructions played a part in how the parent was assessed.

I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.

Title:” Now I took his child, what will he do with mine?” A qualitative study on threat and violence aimed at social workers within child protective service. Authors:  Emma Andersson and Torbjörn Sjölin. Supervisor:  Peter Hultgren. Assessor: Barzoo Eliassi. Purpose: The purpose of this study is to examine how social workers within child protective service understand and experience threat and violence aimed at them in their profession and how these understandings and experiences affects their well-being. The study will provide an understanding of the subject at hand and can also lead way for new research areas of how to improve the well-being of social workers within this field.   Method: A qualitative approach based on semistructured interviews has been used as method in this study. To collect empirical material seven currently working social workers from three different municipalities in the same region were interviewed. Theory: The theoretical points of this thesis has been Berger and Luckmanns theories about social construction, theory of social cognition and a model produced in the writing of how interaction between experience and understanding affects the well-being. The different theories and approaches has been a valuable tool to analyze the empirical material gathered in the study. Results: The result of this study is divided in different themes based on the purpose of the study. Our results indicate that social worker within child protective service consider threat and violence as occurring within their profession and that this perception has a negative impact on their well-being. Even though social workers consider threat and violence as not acceptable at work and perceive threat as a part of their job they continue to fulfill their obligations at work. The main explanation, found in this study, is that they consider the well-being of children as higher valued than their own.

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.