Syftet med denna studie har varit att undersöka och problematisera hur regler inverkar på den överordning pedagoger har i förhållande till elever utifrån generationsmaktordningen. Som grund för resultatet ligger kvalitativa observationer från tre fritidshem och kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från dessa. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av socialkonstruktivism samt ett barnistiskt perspektiv. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att vi socialt konstruerar vår verklighet samt att man kan se orättvisor och underordning utifrån ett ålders och maktperspektiv. Resultatet visar att fritidshemmet är en komplex arena där elever förväntas navigera mellan regler som är synliga, osynliga, föränderliga och svårtolkade. Det visar sig även att regler synliggörs genom tillrättavisningar som sker i olika situationer och på olika sätt. Under intervjuerna beskrivs elevernas motstånd mot regler, men är inte helt oproblematiskt på grund av hur pedagogerna tolkar motståndet och värderar det. En slutsats är att regler, hur de skapas och hur de upprätthålls förstärker den överordning pedagoger har på ett till viss del omotiverat sätt. Men att detta är något som kan utmanas och omförhandlas. / The purpose of this study has been to explore and problematize how rules affect the superiority educators have in relation to pupils, based on the generation power structure. As a basis for the result are qualitative observations from three recreation centers and qualitative interviews with four educators from these. The empirical material is analyzed with the help of social constructivism and a childish perspective. These theories are based on the assumption that we socially construct our reality as well as to see injustices and subordination based on an age and power perspective. The results show that the recreation centre is a complex arena where pupils are expected to navigate between rules that are visible, invisible, changeable and difficult to interpret. It also shows that rules are made visible through reprimands that take place in different situations and in different ways. During the interviews, pupils resistance to rules is described, but is not entirely unproblematic because of the way educators interpret the resistance and value it. One conclusion is that rules, how they are created and how they are maintained reinforce the superiority educators have in a partially unjustified manner. But that this is something that can be challenged and renegotiated.

Självledarskap är ett forskningsområde som blev ett omtalat fenomen under mitten av 1980-talet. Det finns dock inte mycket forskning kring hur självledarskap kommer till uttryck inom en specifik organisation. Vi ville, genom en kvalitativ studie, skapa en ökad förståelse för hur självledarskap kommer till uttryck genom organisationskultur på e- handelsföretaget Desenio. Tre självledarskapsstrategier användes för att tolka och skapa en förståelse för självledarskapet i organisationen. Vi utförde en fallstudie som inkluderade tio intervjuer med medarbetare och Vd:n på företaget som fick berätta om sina erfarenheter och föreställningar om självledarskap. För att skapa en förståelse för omgivningen och kulturen utförde vi även observationer på Desenio som ett komplement till de utförda intervjuerna. Vi kunde i vår studie identifiera de tre självledarskapsstrategierna hos samtliga medarbetare. Vad som framgick var dock att ingen av strategierna fullt ut kunde identifieras hos medarbetarna, utan att strategierna till viss del identifierades. Vi kom även fram till att organisationskulturen format självledarskapet då medarbetarnas arbetssätt och beteenden speglas av kulturen och värderingarna på Desenio. / Self-leadership is a concept within leadership research that emerged in the mid-1980s. However, there are only a few studies about self-leadership within a specific organization. Our aim was therefore to develop a greater understanding of how self-leadership is expressed within the e-commerce organization Desenio. We explored how the organizational culture has shaped self-leadership within the organization. We used three cognitive and behavioral self-leadership strategies to develop a greater understanding of how self-leadership is expressed in the organization. We have made a qualitative case study that includes ten interviews with employees and the CEO of the organization, where the individuals expressed their experiences and thoughts about self-leadership. We completed the empirical study with observations of the working environment to get a better understanding of the culture. The implications of the study are that the three self- leadership strategies could be identified in the employees. However, none of the strategies could be identified to a full extent. We also concluded that the organizational culture has shaped self-leadership since the work behavior of the employees could be related to the culture and the values at Desenio.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion. Har detta ökande konsumtionsbegär någon påverkan på semestrarens semestersyn?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med tio personer i två olika generationer, varav hälften var kvinnor och hälften män. Samt en uttömmande redogörelse för den svenska semesterns historia och en presentation av den tidigare forskning som bedrivits i ämnet.Resultat: I stora drag framkommer det att de viktigaste semesterfaktorerna för informanterna är att koppla av och resa bort. Yngre och äldre informanter skiljer sig åt genom att de äldres resor främst är inriktade på enbart geografiskt resmål, medan de yngres semester även delvis kan innehålla studier, personliga kontakter och/eller tillfälliga arbeten. Alla informanter uppger därtill att en viss dos av besök hos den närmaste familjen bör ingå någon gång under semestern, för att de ska känna att de haft en lyckad semester. En avgörande skillnad framkom genom att det bland de yngre informanterna fanns en tydlig tendens till stress inför semestern och vad som borde uträttas under denna tid och vilka ställen som borde besökas. Denna stressfaktor framkom inte bland de äldre informanterna. De yngre informanterna hade istället mycket lättare än de äldre informanterna att identifiera sig själva med ”den typiske turisten”. Semestern som konsumtionsfenomen ökade starkt bland de yngre informanterna, medan vikten av vad som verkligen företogs under semestern avtog i den äldre gruppen informanter. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>

Denna uppsats syftar till att studera den diskursiva kampen kring dieter. Vi har satt fokus på hur kontroverser kring dieten LCHF gestaltas i media. LCHF är en diet som innebär att man håller en kost som till grunden innebär ett lågt intag av kolhydrater och ett högt intag av fett. Utifrån diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt studeras mediers framställning av LCHF. Studiens empiriska material omfattas av 50 stycken tidningsartiklar från svensk tryckt press under åren 2007–2017. I studien så används socialkonstruktionism som teori och diskursanalys används som metod. Resultat visar att det finns två huvudsakliga diskurser kring den diskursiva kampen om LCHF i media. Dessa har vi benämnt som den traditionella diskursen om kost och en modern hälsosam kosthållning: LCHF. Denna uppsats bidrar till tidigare forskning som inte har studerat den diskursiva kampen kring dieter i någon större utsträckning.   Nyckelord: LCHF, health, media, diet, discourse, social construction

<p>Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre.</p> / <p>The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.</p>

<p>Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?</p><p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet <i>demokrati</i> framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande <i>En uthållig demokrati!</i> (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den <i>demokratiska medborgaren</i> i texten?</p><p>Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. </p><p>En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att få en AD/HD diagnos i vuxen ålder och vilka sociala konsekvenser det ger. Då många studier inriktar sig på AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stället ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen använder oss av är social konstruktionism då vi tycker den är relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i så fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förändrat deras vardag, bemötandet från myndigheter och arbetskamrater, självkänsla/självuppfattning och relationen till vänner och nära anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frågeställningar som passade studiens syfte. I studien använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra kvinnor, detta för att få fram deras upplevelser på bästa sätt. Det resultat vi funnit visar att diagnosen haft stor betydelse för kvinnorna i den meningen att den gjort dem mer medvetna om sina brister och som en frigörande förklaring på sin känsla av att vara annorlunda. För att kunna analysera texten använde vi oss av de teman som formades utifrån frågeställningarna för att kunna hitta mönster i kvinnornas berättelser. Därefter tolkade vi materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. Den slutsats vi kommit fram till är att diagnosen stärker kvinnornas självkänsla/självuppfattning vilket gör att de kan hantera sina liv och sin vardag på ett bättre sätt, men också att diagnosen i sig inte förändrar de faktiska bristerna i någon större utsträckning.</p> / <p>The aim of our studie is to examine womens experiences of recieving a diagnosis of AD/HD as an adult and what social consequences this brings. As many studies focus on AD/HD from a neuropsychiatric perspective, we regard it interesting to look at it from a social perspective rather then psychiatric. The theory we mainly used is social constructionism as we think it relevant in this coherece. In the study we examine if and in that case how these women feel that the diagnosis has changed there everyday life, treatment by authority and colleagues, self-esteem/self-perception and relation to friends and close relatives. To make this possible we worded four questions at issue that was suitable for the purpose of the study. In the study we used qualitative research interviews whit four women, this as to bring forward there experiences in the best possible way. The result we found show that diagnosis has had great importance for the women as it has made them more aware of there scarcity and as a liberating explanation of there feeling of being different. To be able to analyze the text we used the theme as shaped from the questions to be able to find a pattern in the womens story. We then interpreted the material with the help of prior and relevant theories. Our conclusion is that the diagnosis strengthens the womens self-esteem/self-perception which means that they can handle there everyday life in a better way, but also that the diagnosis in it self does not change the real lack in extent any greater.</p>

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre. / The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja. Utöver detta vill vi utforska hur studierna resonerar kring olika behandlingsmetoder och vad dessa kan innebära för både barnet och omgivningen. Litteraturöversikten baseras på 13 granskade studier som vi ansåg kunde svara upp mot våra frågeställningar och innehöll generaliserande kunskap. I resultatet framkommer tre olika orsaksförklaringar till ADHD; biologiskt, psykosocialt och transaktionellt perspektiv. Merparten av studierna, oavsett synsätt, poängterar omgivningens betydelse för hur symptom för ADHD utvecklas och kommer till uttryck. Den behandlingsform som i studierna framkommer som vanligast var medicinering, andra behandlingsformer som förespråkas var beteendeinriktad behandling samt föräldrastöd. / ADHD is one of the most frequently studied medical conditions of today and also the fastest growing diagnosis. Despite the fact that there are no longitudinal studies that can prove that the medicine cannot lead to an addiction in adulthood, medical treatment increases for those who are diagnosed with ADHD. However, there are disagreements on how to define and establish ADHD. Consequently the criteria for diagnosing this kind of disability are vague. The purpose of this essay is to investigate the knowledge concerning ADHD and its treatment. To limit the purpose this investigation will solely treat the knowledge regarding the treatment, and from without relevant studies review which ontological perspectives could be distinguished. Moreover, a research on how relevant studies reason concerning methods of treatment and their effects – both for the child and its environment. Thirteen different studies have been reviewed in this essay. These articles could answer to the questions formulated in this essay, and also contained generalizing knowledge. The main conclusion of this investigation is that there exist three different ontological ideas of ADHD; biological, psychosocial and transactional. A majority of the studies, regardless of ontological idea, emphasizes the importance of the social environment in how symptoms for ADHD is developed and manifests themselves. Treatment through medication is the most common one according to these studies. Other recommended treatments are treatment with focus on behavior and support for parents.

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke. Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av teorierna kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism och begreppet ideologi och analyserna utgår mycket ifrån de två stora forskarna Anthony Giddens och Erving Goffman. Studien visar att identitetsskapande är en ständigt pågående process som speglas av verklighetens föreställningar och normer. Identitetsyrkanden bland unga på facebook är en ständigt pågående konstruktionsprocess som påverkas av omvärlden likt det socialkonstruktionistiska synsättet på livets gång och individens medierade roll kan därför ses som individens verkliga jag - ett jag individen skulle vilja vara. Det tycks finnas samma oskrivna lagar och normer i den medierade som i den fysiska verkligheten kring vad som är ett accepterat beteende, varför den sociala verkligheten "online" sammanfattningsvis inte tycks skilja sig så mycket från den sociala verkligheten "offline".