Att ha autism innebär att individen drabbats av en funktionsnedsättning som påverkar utvecklingen och beteendet. Detta kan uttrycka sig på olika sätt och därmed variera med tanke på ålder och begåvning. Alla individer med autism har svårigheter med kommunikationen. Svårigheten ligger i att använda det språk som de har samt använda både verbal- och ickeverbal kommunikation. Den sociala fritidens mål är att vara med andra och finna stöd hos andra människor och strävan är att skapa relationer och acceptans. Problemområdet baserades på observationer under den verksamhetsförlagda utbildningen, där unga vuxna med autism hade svårt att interagera med sina vänner. Detta sågs som ett problem som behövde kartläggas ytterligare. Syftet är att kartlägga vilka möjligheter och svårigheter unga vuxna 18-25 år med autism upplever angående social interaktion med vänner. En kvalitativ studie har genomförts, där sammanlagt 9 deltagare intervjuats. Resultatet visar på att det finns både främjande och stödjande faktorer som påverkar interaktionen med vänner samt att det finns ett stort behov av arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet sammanfattas i 5 olika teman; betydelse av en bra vän, sociala medier, bibehålla kontakten, förväntningar och bemötande från samhället och gemensamma intressen. Behovet av interventioner angående vänskapsrelationer för målgruppen behöver kartläggas ytterligare. / Having autism means the individual suffers from a developmental disorder and behavior. This can be expressed in different ways and varies depending on age and talent. All individuals with autism have difficulty with communication, both using language and use of verbal and nonverbal communication. The social leisure time goal is to be with others and find the support of other people and strive to create relationships and acceptance. The problem area was identified based on observations in clinical education, where young adults with autism had difficulty interacting with friends. This was seen as a problem that needed to be investigated further. The aim of this study is to identify opportunities and difficulties of young adults aged 18 to 25 years with autism regarding their social interaction with friends. Nine participants were interviewed. The results show that there are both promoting and supporting factors affecting the interaction with friends and there is a great need for occupational therapy interventions. The result was summarized into five themes; importance of a good friend, social media, maintaining contact, expectations and behavior of society, and common interests. The need for interventions regarding friendship for the target group needs to be investigated further.

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

I förskolans läroplan står det under kapitlet Förståelse och medmänsklighet, att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla empati och omtanke. Tidigare forskning visar att barn som har bristande färdigheter i empatisk förmåga finner högre risk att hamna i utanförskap i barngruppen. Syftet med studien är att ta del av förskollärares upplevelser av sitt arbete med att främja barns utveckling av empatisk förmåga. Målet med min studie är att ta reda på om empatisk förmåga uppfattas som en viktig del i barnens utveckling samt om det sker planerad undervisning riktad att utveckla barns förmåga att visa och känna omsorg. För att kunna ta del av förskollärarens personliga upplevelser har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet av intervjuerna har genomgått en teoretisk analys som tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna har olika uppfattningar av begreppet empatisk förmåga och hur området berörs i förskolan. Empatisk förmåga är något som uppfattas som en viktig förmåga av alla förskollärarna som deltog i studien. Empati är dock ett begrepp som upplevs som tolkningsbart och uppfattas väldigt individuellt från person till person. Trots attbegreppet anses som viktigt svarade två av fem förskollärare att de inte använder sig av begreppet empati i förskolan. Dock anser alla att de arbetar med det förmågan står för i sin verksamhet genom stöttning av barnens sociala samspel. Förskollärarna beskriver flera olika sätt man kan stötta barn i utvecklingen av förmågan att kunna visa omsorg, något som förskollärarna anser är viktigt även ur ett samhällsperspektiv. Svaren är samstämmiga i att undervisning av empatisk förmåga är något som gynnar alla barn, speciellt barn som upplevs i extra behov av stöttning i utvecklingen.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Most people tend to associate the concepts of bullying and abuse between children with something that occurs mainly in school. Research shows the prevalence of abuse and bullying among children already in preschool age with the risk of serious consequences later on. According to the National Agency for Education (Skolverket 2018), the preschool has assignments regarding values-related issues and to establish measures to prevent violations. Our study shows preschool teachers' experience of the phenomenon of abusive treatment and bullying among preschool children.  Research shows that children who experience bullying are in need of the support of both guardians and professionals so that the difficulties they experience will not follow them later in school age and perhaps even later in life. On the other hand, both previous research and our own study, indicate that guardians often do not know about the preschool's work to counteract abusive treatment.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur pedagoger beskriver möjligheter och hinder med användningen av interaktionsfärdighetsprogrammet Play Time Social Time (PTST) i svensk förskoleverksamhet samt att undersöka hur de upplever att programmet kan främja en inkluderande verksamhet genom arrangerade lekstunder. Fem intervjusamtal har genomförts med två pedagoger som är verksamma på en förskola i Stor-Stockholm. På förskolan genomfördes även en observation under en arrangerad lekstund. Datainsamlingen analyserades kvalitativt och förslag på hur programmet kan anpassas till svensk förskoleverksamhet synliggjordes. Det framkom att de arrangerade lekstunderna bidrog till att samspel uppstod mellan barn som i vanliga fall inte interagerar med varandra samt lockade till lek hos alla barn, men framförallt hos barn som var i behov av särskilt stöd. Studien visar även att arrangerade lekstunder upplevs underlätta för pedagoger i skapandet av en inkluderande verksamhet. Avslutningsvis diskuteras hur pedagoger kan förhålla sig till barnet och lärmiljön och hur PTST kan anpassas till svensk förskoleverksamhet utifrån ett barnperspektiv. Vidare diskuteras vilka förutsättningar pedagogerna behöver för att skapa meningsfulla situationer där barnen kan interagera och inkluderas, samt hur specialpedagogen kan bidra med sin kompetens i detta arbete. / The aim of this study was to investigate how two preschool teachers describes possible applications and difficulties that might arise when using the interaction program Play Time Social Time (PTST) in a Swedish preschool. The aim was also to investigate how the playtime activities suggested by PTST that the teachers arranged in their preschool were evaluated by the teachers and if they were viewed as beneficial in promoting inclusion and participation in interactions among the children.   Five interviewa with two preschool teachers were conducted who are operating in a preschool in Stockholm, and one observation has been conducted during one arranged playtime. The data collection was analysed qualitatively and gave indications about how PTST can be adapted into Swedish preschool.   According to the teachers the arranged playtimes facilitated interaction between children that usually did not interact, as well as they attracted to play for every child, but mostly those children who were in need of special support. The teachers experienced that arranging playtimes contributed to the pursuit of inclusive education. The preschool teachers beliefs about children's learning and the role of the environment in preschool are also discussed and how PTST could be adapted and used into Swedish preschools.   The paper discusses how the preschool teachers may create situations so that children interact and participate in an inclusive learning environment and also how special pedagogues  may support these processes. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med att skapa och upprätthålla sociala färdigheter och vänskap för barn i behov av särskilt stöd. Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd ingår i färre vänskapsrelationer än andra barn. Studien har undersökt hur 28 förskollärare skattat barns lekfärdigheter utifrån observationsschemat Teacher Impression Scale - Swedish version (TIS-S). Sex förskollärare har intervjuats och beskrivit sin funktion i arbetet med att främja vänskapsrelationer mellan barn i behov av särskilt stöd och andra barn. De metoder som används var observationsschemat TIS-S, enkät samt intervjuer. Således har studien använt sig av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Det framkom att barn som väckte frågor hos förskollärarna sällan valdes som vänner samt behövde stöd i sitt sociala beteende. De arbetssätt som beskrevs var bland annat medveten indelning av barn i smågrupper samt ett statushöjande förhållningssätt där ett undvikande och ett tillförande arbetssätt trädde fram. En slutsats som drogs var att förskolorna i studien inte aktivt arbetade med konkreta interventioner för att främja vänskap. En annan slutsats blev att en samsyn kring begreppet barn i behov av särskilt stöd saknades. Avslutningsvis diskuteras de organisatoriska förutsättningar förskollärarna arbetade under som hinder för arbetet med vänskap för barn i behov av särskilt stöd. / The purpose of this study was to investigate how preschool teachers work to create and maintain social skills and friendship for children with special needs. Research shows that children with special needs are included in fewer friendship relations compared to other children. The study has examined how 28 preschool teachers estimated children's playing skills based on the observation sheet Teacher Impression Scale - Swedish version (TIS-S). Six preschool teachers have been interviewed and described their function in the work of promoting friendship relationships between children with special needs and other children. The methods used were the TIS-S observation sheet, survey and interviews. The study has used both qualitative and quantitative research methods. It was found that children, who the preschool teachers had concerns about, were rarely chosen as friends and needed support in their social behavior. The strategies described were, among other things, to divide the children into smaller groups, as well as an approach meant to increase the status of the children with special needs. In this approach two phenomenas were discovered, one which aimed to avoid and one which aimed to contribute. One conclusion was that the preschools in the study did not actively work with concrete interventions to promote friendship. An another conclusion was that a consensus on the concept children with special needs was lacking. In conclusion, the organizational conditions described by the preschoolers were discussed as obstacles that aggravated friendship interventions for children with special needs.

Research suggests that university students are at risk for developing psychiatric symptoms, but there is a lack of research targeting wellbeing amongst students in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between social- and cognitive resilience factors and subjective wellbeing in university students in Sweden. Participants were 396 full-time students. The protective factors, measured by means of the test Scale of Protective Factors (SPF-24), social support, social skills, planning and prioritising behaviour and goal efficacy, were entered into a multiple regression analysis (MRA) with subjective wellbeing, measured by the test Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), as the criterion variable. A significant model emerged with an explanatory power of 41%, indicating that social support, social skills and goal efficacy were significant predictors of subjective wellbeing. Furthermore, employed students rated their goal efficacy higher than unemployed students, and females rated their resilience higher than males. Moreover, results indicate that females and males, as well as students who studied at university to different extents, have similar levels of social support, goal efficacy and wellbeing. Limitations and implementations are discussed. / Forskning visar att universitetsstudenter är en riskgrupp gällande utveckling av psykiatriska symptom, men det saknas studier som undersöker välmående hos svenska studenter. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan sociala- och kognitiva resiliensfaktorer och subjektivt välmående i denna grupp. Deltagarna uppgick till 396 heltidsstuderande. Resiliensfaktorerna socialt stöd, sociala färdigheter, planerings- och prioriteringsbeteende samt tilltro till att uppnå mål, uppmätta med hjälp av Scale of Protective Factors (SPF-24), lades in i en multipel regressionsanalys (MRA) med subjektivt välmående, uppmätt med Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), som kriterievariabel. En signifikant modell erhölls, med en förklaringskraft på 41 %, vilken antydde att socialt stöd, sociala färdigheter och tilltro till att uppnå mål signifikant predicerar subjektivt välmående. Vidare skattade arbetande studenter tilltro till att uppnå mål högre än icke-arbetande studenter. Dessutom visade resultatet att kvinnliga studenter skattade resiliens högre än manliga studenter. Kvinnliga och manliga studenter hade liknande nivåer av socialt stöd, tilltro till att uppnå mål och subjektivt välmående. Begränsningar och implementeringar diskuteras.

The purpose of this study is to make visible whether, and in these cases how, the children who do not take up so much space gain speaking space and influence in preschool and kindergarten. The goal is to answer the questions about what thoughts preschool teachers have about influence, the children I call the quiet children and what strategies preschool teachers have for including these children. The qualitative survey was conducted with the help of semi-structured interviews where six preschool teachers were interviewed to make visible how they work. The interviews were transcribed, and the results were categorized according to the research questions. The results have been analyzed and interpreted with the help of Vygotsky's sociocultural theory and with a phenomenographic approach, and in the discussion, I have commented on previous research. It appears that the preschool teachers have a greater awareness of including the quiet children than I before the survey had feared in my hypotheses. Preschool teachers do see the problems that exist, and with different strategies they do what they can to see, hear and support these children. Something that also emerges is the strengths that preschool teachers see in the quiet children. Further research could be done by visiting the teaching activities to make observations of what it looks like in reality. / Denna undersökning har som syfte att synliggöra om, och i sådana fall hur, de barn som inte tar så mycket plats får talutrymme och inflytande i förskolan. Målet är att besvara frågorna om vad förskollärarna har för tankar kring inflytande, de barn jag kallar de tysta barnen samt vad förskollärarna har för strategier för att inkludera dessa barn. Den kvalitativa undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har intervjuats för att synliggöra hur de arbetar. Intervjuerna transkriberades och resultatet kategoriserades utefter frågeställningen. Resultaten har analyserats och tolkats med hjälp av Vygotskys sociokulturella teori samt med fenomenografisk ansats, och i diskussionen har jag jämfört med tidigare forskning.Det framkommer att förskollärarna har en större medvetenhet kring att inkludera de tysta barnen än jag innan undersökningen hade befarat i min hypotes. Förskollärarna ser problematiken som finns, och med olika strategier gör de vad de kan för att se, höra och stötta dessa barn. Något som också framkommer är vilka styrkor som förskollärarna ser hos de tysta barnen. Vidare forskning skulle kunna göras genom att besöka verksamheterna för att göra observationer av hur det ser ut i realiteten.