• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 334
  • 1
  • Tagged with
  • 335
  • 335
  • 95
  • 86
  • 69
  • 64
  • 57
  • 55
  • 49
  • 43
  • 42
  • 40
  • 40
  • 39
  • 39
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
201

Pedagogers stöttning av barns språkutveckling : En kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv

Licenji, Sonila, Yeser, Ebru January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till undervisning somstimulerar alla barns språkutveckling. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer där verksammapedagoger svarat utifrån en ostrukturerad intervjuguide. Den insamlade data har analyserats genom attta avstamp i det sociokulturella perspektivet, vilket lägger tonvikten på att barn och pedagoger lär sig isociala sammanhang. Resultaten visar att utifrån pedagogernas beskrivningar i studien så lär sigbarnen språk i samspel med andra barn och vuxna. Därför behöver pedagogen vägleda barnen i deraslärprocesser och fånga barnens uppmärksamhet för att kunna undervisa utifrån barnens olikaförutsättningar. Pedagogerna i studien beskriver också att barn lär sig bättre med hjälp av konkretmaterial såsom bilder, knippor, TAKK etc. då fantasi utvecklas och lärandet blir mer begripligt. Denämner att genom att använda verktyg som stöd kan barnen agera och kommunicera i de olika socialamötena. Samtidigt finns en övertygelse i pedagogernas utsagor om barngruppens storleks betydelse,vilket är en viktig aspekt för pedagoger att driva språkundervisning. Pedagogerna beskriver att småbarngrupper gynnar barns språkliga färdigheter. För att kunna vara en närvarande pedagog och stöttabarnen i sin språkutveckling, anser pedagogerna att de bör tänka på barngruppens sammansättning.
202

Den talande tystnaden : Specialpedagogerna och de inåtvända barnen / The Meaningful Silence : Special Education Teachers and the Withdrawn Child

Larsson, Anna January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers erfarenhet av inåtvända barn, även uppfattningar om faktorer som kan bidra till inåtvändhet, samt vilka strategier specialpedagoger förespråkar för att inkludera dessa barn i förskolan. Specialpedagogers upplevelser av normer och förväntningar berörs även. Detta undersöks genom att intervjua specialpedagoger verksamma mot förskolan kring deras uppfattning och erfarenhet gällande barn som påvisar inåtvända tendenser. Studien grundar sig i sociokulturellt perspektiv som i sin tur grundar sig i att barn lär i sociala sammanhang, där språk och miljö är två viktiga redskap. Begreppet inåtvänd används som ett samlingsbegrepp. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger verksamma mot förskolan, från fyra olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades via tematisk analys, där resultatet presenteras i de övergripande teman som framkommer från samtliga intervjuer. Resultatet visar att inåtvändhet, och dess orsaksgrunder, är en komplex och mångfacetterad företeelse som kräver stor förståelse och varsamhet från pedagoger. De strategier som kan användas i arbetet kring dessa barn är bl.a. en tydlig verksamhetsstruktur, mindre grupper där lek kan uppmuntras, pedagoger som är lyhörda och varsamma, samt implementering av alternativa kommunikationsmetoder. / The aim of this study is to examine how special education teachers percieve and experience the needs of withdrawn children in a preschool context. The study also focuses on which useful inclusive strategies can be used to include withdrawn children in a preschool setting, and how special education teachers percieve expecations and norms considering preschool children. The theoretical foundation of the study focuses on a sociocultural perspective, where children are thought to learn in all social contexts with language and invironment as important implements. The research is based on interviews with six special education teachers, active and teaching in four different swedish municipalities. Using thematic analysis, the interviews has been categorized by main themes presented in the result section. The main results show that withdrawal, and the causes of it, is a complex and multifaceted issue which requires understanding and precaution from teachers. The result shows that the main findings concerning inlcusive strategies are to use a distinct structural setting, the usage of smaller groups where play can be encouraged, teachers who are gentle and responsive to the childs needs, and to use alternative ways of communication.
203

Övningsmotivation : En studie i elevers övningsvanor

Hillerud, Viktoria January 2019 (has links)
I studien utforskades begreppet ”motivation” för att beskriva barn och ungas vilja att öva ett instrument. Med motivation menas det som får en person att känna lust till att göra något, ifrån vilket man ofta talar om inre och yttre motivation. I kapitel ett presenterades två viktiga vetenskapsmän inom ämnet, Harlow och Deci, som bidrog till den viktiga forskningen om ett av det viktigaste drivet av alla hos en människa, det så kallade inre drivet. Syftet med studien var att ta reda på vad elever på kulturskolan anser motiverar dem mer och vad som motiverar dem mindre till att öva sina instrument. För att kunna genomföra studien valdes att analysera resultaten genom ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Enkäter användes kvantitativt metodologiskt för att samla in svar från barn och unga i kulturskolan med frågor om deras musikaliska hemmiljö samt vad de anser motiverar dem mer och mindre. Studiens resultat ger en indikation om vad barn och unga blir mest motiverade av, nämligen att dessa barn och unga som svarade på enkäten till största del blir motiverade av sig själva, för att de finner det lustfyllt och roligt att spela sina instrument. I diskussionsdelen sammanfattades tankar kring resultatet samt idéer till eventuell fortsatt forskning.
204

Tecken som stöd – ett stöd för livet? : En intervjustudie med förskolepedagoger om tecken som stöd för barns språkutveckling

Johansson, Emma January 2019 (has links)
Syftet med den här studien har varit att utveckla kunskap om hur tecken som stöd kan användas i förskolan för att stödja barns språkutveckling. Frågeställningarna har innefattat pedagogers beskrivning av arbetet med tecken som stöd samt pedagogernas uppfattning om betydelsen av tecken som stöd för barns språkutveckling. Urvalet var kriteriebaserat och data samlades in genom kvalitativa forskningsintervjuer där tre verksamma förskolepedagoger deltog. I resultatet framkom det att pedagogerna framför allt använder tecken som stöd i samlingar, sånger, rutinsituationer samt i situationer där barn är i behov av tecken för att förstå det som verbalt kommuniceras. Den vardagliga kommunikationen framkom som betydelsefull för barns språkutveckling, även sånger och böcker var en del av det språkutvecklande arbetet, enligt pedagogerna. Ytterligare ett resultat var att tecken som stöd användes för att hjälpa barnen att förstå samt att ge barnen en möjlighet att göra sig förstådda.
205

“Det spelar ingen roll om jag sjunger braeller inte, det är inte det som är det viktiga utan det viktiga är att barnen får ut något av det, att det blir ett lustfyllt lärande för dem.” : - Pedagogers uppfattningar om musik som ettverktyg för barns lärande.

Henriksson, Andrea, Lundgren, Julia January 2021 (has links)
Denna studie gjordes i syfte att undersöka pedagogers uppfattningar om musik som ett verktyg för barns lärande samt vilka faktorer som påverkar detta arbete. Tidigare forskning visar att musik blir nedprioriterat i undervisningen, på grund av att bland annat pedagoger känner en osäkerhet kring arbetet med musik, samt att andra ämnen såsom språk och matematik prioriteras. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där vi senare transkriberade och analyserade materialet. Analysen gjordes tematiskt med de sociokulturella begreppen appropriering, scaffoldingstöttande undervisning och scaffoldingstöttande verktyg tillsammans med Lindströms modell (2012) för estetiskt lärande. Resultatet har därefter, utifrån pedagogernas uppfattningar, delats in i olika teman där pedagogernas förhållningssätt, tillvägagångssätt samt musikundervisning för barns olika lärande lyfts som betydelsefulla aspekter i arbetet med musik. I samtliga teman framkommer faktorer som påverkar arbetet med musik för barns lärande. I jämförelse med den tidigare forskningen och vårt resultat, fanns det likheter i att pedagoger är osäkra i arbetet med musik, men pedagogerna i vår studie tolkas vara mer osäkra i att arbeta med musik för att nå olika musiska mål. Slutsatsen som därmed kunde dras var att pedagoger främst arbetar med musiken som ett komplement för att lära barn andra färdigheter än de musiska. Detta tolkas bero på den osäkerhet och okunskap de känner inom ämnet att arbeta med musik som innehåll och därmed som ett lärobjekt. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>
206

"De behöver röra på sig och vara fria" : En kvalitativ studie om förskolegårdens potential för barns utveckling och lärande / ”They need to move and be free” : A qualitative study of the preschool-yards potential for childrens development and learning

Landelius, Emma, Öberg, Sandra January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vad för potential förskolegården har för barns utveckling och lärande. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär i samspelet med andra och miljön. Studien har en kvalitativ ansats där sju förskollärare och en sakkunnig person intervjuades. Resultatet visade bland annat att förskollärarnas positiva erfarenheter, engagemang och viljan att använda förskolegården bidrog till barns utveckling och lärande. Resultatet visade däremot även att förskolors olika förutsättningar, tid för planering och ekonomiska resurser blir avgörande för hur förskolegården används och utvecklas. Studiens slutsats blir att det därför behöver finnas förutsättningar för förskollärare att använda förskolegården för barns utveckling och lärande, men också för att utveckla förskolegården.
207

Motivation i relation till elevers läsutveckling i ämnet svenska : En kvalitativ intervjustudie om hur svensklärare i årskurs F–3 uppger att de stöttar omotiverade elever i deras läsutveckling

Kizil, Stina January 2021 (has links)
Motivation anses vara av stor betydelse för elevers läsutveckling, vilket därmed utgör ett intressant område att undersöka. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning enligt sex svensklärare i årskurs F–3, samt att undersöka hur dessa lärare uppger att de stöttar omotiverade elever för att höja deras motivation i relation till deras läsutveckling. Studien präglas av den sociokulturella teorin där språket och det sociala sammanhanget är av stor betydelse. För att ge svar på studiens tre frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod, där sex svensklärare som arbetar i årskurs F–3 intervjuats.Enligt studiens resultat framgår det bland annat att läraren, hemmen och omgivningen anses vara av stor betydelse för elevers läsmotivation. Däremot uppges faktorer, såsom brist på läsande förebilder, ha en negativ inverkan på läsmotivationen. För att stötta omotiverade elever i deras läsutveckling framhålls bland annat vikten av en anpassad undervisning med elevnära innehåll. En slutsats baserad på studiens resultat är att det finns utvecklingspotential hos samtliga lärare gällande elevers läsmotivation. Denna slutsats grundar sig i det faktum att ingen av respondenterna nämner samtliga faktorer som aktuell forskning uppger höjer elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>
208

”Ingen miljö är språkligt främjande, om det inte finns vuxna eller andra barn” : - En kvalitativ studie om förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet

Fredlund, Amelia, Izat, Kashma January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet. Genom semi-strukturerade intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi fått en inblick i hur åtta förskollärare på sju olika förskolor i Mellansverige upplever att de arbetar för att stödja barn med språklig sårbarhet. I den hämtade video-observationen ges exempel på strategier för hur förskollärare kan arbeta i praktiken för att stimulera språkutvecklingen hos språkligt sårbara barn. Den insamlade datan i första delstudien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra och beskriva hur förskollärare upplever att de arbetar med språklig sårbarhet i spontana respektive planerade undervisningssituationer. Den andra delstudien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt och samtalsanalytiskt perspektiv för att besvara hur arbetet kan ta sig uttryck i praktiken. Studiens resultat pekar på att förskollärarna arbetar med att stödja barn med språklig sårbarhet i spontana undervisningssituationer genom att använda planerade undervisningsmaterial. Vi tolkar också att det finns en medvetenhet hos förskollärarna när det gäller betydelsen av deras roll i den sociala interaktionen för att främja språkligt sårbara barns språkutveckling. I analysen av resultatet från de olika delstudierna tolkar vi att förskollärarna använder olika strategier i arbetet för att stödja barn med språklig sårbarhet. Vidare förekommer det ringa variation i hur förskollärarna upplever att de arbetar för att realisera läroplansmålen i Lpfö18.
209

Språkinriktad undervisning : En kvalitativ klassrumsstudie om språkinriktad undervisning i SO för alla elever.

Svensson, Anna-Maja, Holmström, Maria January 2023 (has links)
Detta är en kvalitativ observationsstudie vars syfte har varit att bidra med kunskap om hur lärare från förskoleklass till och med årskurs 6 arbetar med språket i undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena (SO).  Studien utgår från antagandet att språkinriktad undervisning gynnar alla elever. Forskningsfrågorna som ställdes handlade om att få syn på vilka språkliga aktiviteter som pågick under en So-lektion, hur lärare synliggjorde och bearbetade ämnesbegreppen i SO, vilken möjlighet elever gavs att vara språkligt aktiva och stöttningsgraden i undervisningen. För att behandla studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ forskningsmetod som bestod av strukturerade och ostrukturerade observationer, där tio lärare i årskurs F-3 och 4–6 observerades. Den insamlade datan har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska relationella perspektivet. Analysen genererade i tre teman med utgångspunkt från SIOP-modellen (Sheltered Instruktion Observation Protocol) och handlade i stora drag om vilka språkliga aktiviteter som förekom i So-undervisningen, hur ämnesbegrepp behandlades och vilken typ av stöttning som förekom.  Studiens resultat visar på att det förekom en mängd olika språkliga aktiviteter i undervisningen men att kvaliteten på de språkliga aktiviteterna i undervisningen varierade. Dialogisk undervisning var vanligt förekommande liksom exempel på kamratlärande eller samarbetslärande. Studien synliggör dialogens betydelse i språkinriktad undervisning, lärarens roll i genomförandet av språkliga aktiviteter och olika typer av stöttning i undervisningen.  Studiens resultat skulle kunna tyda på att språkinriktad undervisning skapar bättre förutsättningar för lärande och utveckling i So-undervisningen.
210

Förskolans fysiska miljö som främjar samspelet : Förskollärarnas förhållningssätt i relation till utformning av den fysiska miljön som främjar barns samspel

Nazaryan, Aida, Gidlund, Lena January 2022 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare på förskolor arbetar med den fysiska miljön för att främja barns samspel. Syftet med undersökningen är att få en inblick i förskollärarens uppfattning kring hur en pedagogisk miljö utformas så att det främjar det sociala samspelet. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att de förskollärarna som blev intervjuade tar stort ansvar för utformning av olika fysiska miljöer för att skapa olika stationer som främjar barnens samspel. Undersökningen visar att samtliga förskollärare har som förutsättning att arbeta för barnens delaktighet och inflytande vad gäller den fysiska miljön där barnens intresse och behov är grunden.

Page generated in 0.051 seconds