I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Resultatet visar hur en brist på utbildning och kunskap, sänkt självkänsla, samt organisatoriska och övriga faktorer som exempelvis trivsel på arbete påverkar omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Bristfällig psykiatrisk utbildning, i grundutbildningen, för allmänsjuksköterskor kan leda till svårigheter att utöva professionell omvårdnad till psykisk sjuka patienter. Främst behövs kunskap hur man kommunicerar med och bemöter patienter med olika psykiatriska diagnoser. / Mental illness is one of the main national diseases that more than 450 million people suffer from. Approximately 20-40% of the Swedish population suffers from a mental illness, which means that the general nurse can be responsible for caring for these patients. The aim of this study was to identify factors that affect general nurses' ability to provide care for mentally ill patients, in the somatic departments. The method was a literature review, which consists of ten scientific articles. The articles were searched for in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and quality reviewed. Six qualitative and four quantitative articles were used. The results show how a lack of education and knowledge, lowered self-esteem, organizational and other factors such as job satisfaction affects the care for mentally ill patients. Insufficient undergraduate education for general nurses can lead to difficulties in practicing professional care to mentally ill patients. Mainly knowledge is needed in how to communicate and treat patients with various psychiatric diagnoses.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en utbredd folksjukdom vilken förekommer hos samtliga generationer och kön. Det finns en överrepresentation av patienter med psykisk ohälsa inom psykiatriska- och somatiska verksamheter. Att arbeta inom hälso- och sjukvården och ta emot personer med psykisk ohälsa kan upplevas tids- och resurskrävande. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva individer med psykisk ohälsas upplevelser av att söka vård inom somatiska vårdinrättningar. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier samt en studie med mixad metod. Artiklarna hämtades via databassökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: En majoritet av patienterna upplevde stigmatiserande attityder från personalen, ett bristande förtroende kopplat till dess symtombeskrivning samt kunskapsbrist. Patienterna uppfattade att reell kompetens saknades relaterat till att frångå patientens tidigare hälsohistoria och behandla patienten enligt nuvarande hälsoproblematik. Noterade arroganta attityder gentemot patienterna framhävs, vilka saknade korrelation till patienternas uppförande. Positiva vårdupplevelser framhävs i de fall vårdpersonal skapade en god relation med patienten samt erhöll en genuin känsla av omsorg. Slutsats: Patienterna beskrev att stigmatiserande attityder från personal bidrog till en känsla av utanförskap inom de somatiska vårdinrättningarna. Utanförskapet genererade ett hinder gällande vårdsökande, vilket ansågs begränsa individens livskvalitet. Enligt författarna beräknas studien generera en ökad sjukdomsförståelse hos vård- och omsorgspersonal, vilket kan bromsa samhällsutvecklingen av psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a widespread public illness which occurs in all generations and genders. There is an over-representation of patients with mental illness in psychiatric- and somatic functions. Working in health care and receiving people with mental illness can be experienced as time- and resource-consuming. Aim: The purpose of the studies was to compile and describe the experience of individuals with mental illness seeking care in somatic care facilities. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative studies and one study with a mixed method. The articles are retrieved via database searches in the databases PubMed and Cinahl. Main results: A majority of patients experienced stigmatizing attitudes from professionals, a lack of trust linked to its symptom description and a lack of knowledge. The patients perceived that real competence was lacking in relation to departing from the patient's previous health history and treating the patient according to current health problems. Noted arrogant attitudes towards the patients are highlighted, which lacked correlation to the patients' behavior. Positive care experiences are highlighted in cases where care staff created a good relationship with the patient and received a genuine feeling of care. Conclusion: The patients described that stigmatizing attitudes from professionals contributed to a feeling of exclusion within the somatic care facilities. Being outside generated an obstacle regarding seeking care, which was considered to limit the individual's quality of life. According to the authors, the study is expected to generate and increase understanding of the disease among health and social care personnel, which can slow down the social development of mental illness.

Ballet and somatic practice are two different fields with separate approaches regarding the body and its movement. Ballet in general is structured by a specific frame emerging from traditions and conventions which have effect on the dancer’s movement patterns and body. On the other hand, a somatic approach initiates movement from within which depends on the individual daily condition. The practitioners are encouraged to work from their own terms, therefore all bodies can be included in somatic practices. The aim of this study was to find out which somatic principles and perspectives ballet teachers use in their ballet teaching and how they relate it to their teaching methods. Our empirical material consist of observations and interviews with three different ballet teachers that took place in Stockholm, which later are processed with content analysis. The content analysis resulted in five main categories. Based on the data collection the result showed that the ballet teachers use somatic approach in their teaching. It also revealed three basic components in their teaching which are: anatomy, the use of language and the use of touch. These three components complement each other and provide the dancer tools to support their dancing as well as becoming more aware of their body’s function. A fundamental element in somatic is the dancer’s negotiation about their bodily needs. Through their choices the dancer can develop a deeper awareness that can maintain a physical balance which leads to a sustainable body.

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området. / Background: Many patients are in need of palliative care before they die. In Sweden there are several different options for specialized palliative care today. However, the specialized palliative care units are not sufficient to care for all patients in need of palliative care which leads to that nurses working at somatic wards in hospitals frequently encounter these patients. Aim: To describe nurses experiences of giving palliative care to patients in somatic hospital wards. Method: The study was conducted as a review. Data-collection was performed using the databases Cinahl, PubMed and Web of Science, resulting in the inclusion of 15 articles. Results: When caring for palliative patients, the nurses experienced communication to be difficult in many respects. Experienced difficulties for the nurses were fear to meet existential issues, lack of time and dysfunctional communication between professionals. Nurses experienced a major need for education and updating of skills. Conclusion: As palliative care implies a lot of challenges and difficulties, there is a need of specialized training. In order to develop care in somatic wards more education and research is required in this area.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer. Balanserade styrkort (BSC), Lean healthcare och Sex Sigma modellen är exempel på styrmodeller. Hinder vid processarbete är personal samt komplexitet. För att minimera långa väntetider och/eller i värsta fall felbehandlingar är det viktigt att olika processtyrningsflöden fungerar väl. Författarna vill därför klargöra gällande processtyrning och flöden inom den somatiska slutenvården, ur ett vårdutvecklande ledningsperspektiv.I lämpliga databaser gjorde författarna sökningar och skapade en litteraturöversikt för att få överblick över området processtyrning och flöden inom den somatiska slutenvården. Först söktes och lästes litteratur för bakgrunden in. En översikt över valt område skapades. Databassökningarna avgränsades, vilket gav sju relevanta kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna studerades med avseende på styrkor och svagheter, därefter plockades fyra kategorier samt sex underkategorier ut. Underkategorierna jämfördes med avseende på likheter. Tre underkategorier betonades mer frekvent i studiens resultat; innovation, bemyndigande och team prestation.Vårdadministrativa ledningar inom somatisk slutenvård bör av den anledningen ta fasta på och utveckla innovativiteten, bemyndiga personalen samt skapa och uppmuntra till team prestationer, för att lyckas med olika typer av processarbeten. / Program: Fristående kurs

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur yogautövare, motionsutövare och kombinationsutövare skiljer sig åt i psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering. Vidare undersökte studien antal yoga tillfällen i veckan och dess samspel till de fyra variablerna (psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering). En kvantitativ design användes för att studera syftet och datainsamlingen genomfördes via webbenkät. Webbenkäten innehöll fyra olika frågeformulär: PSS-14, DERS, RPWB och SCL-90. Studien rekryterade totalt 152 deltagare, varav 98 kvinnor och 54 män. Av dem 152 deltagarna var 45 yogautövare, 56 motionsutövare och 51 kombinationsutövare. Studiens resultat visar att deltagare som utövar yoga tenderar att skatta sig lägre i upplevd stress, svårigheter av emotionsreglering och somatiska symtom samt högre i psykologiskt välbefinnande, i jämförelse med deltagare som endast utövar motion. Antal yoga tillfällen i veckan indikerade enbart ha ett positiv samband till psykologiskt välbefinnande, inget signifikant samband visades till resterande variabler stress, emotionsreglering och somatiska symtom. / The purpose of the present study was to investigate how yoga practitioners, exercisers andcombination practitioners differ in psychological well-being, stress, somatic symptoms andemotions regulation. Furthermore, the study examined the number of yoga sessions per weekand its interaction with the four variables (psychological well-being, stress, somaticsymptoms and emotions regulation). A quantitative design was used to study the purpose andthe data collection was carried out via a web survey. The web survey contained four differentquestionnaires: PSS-14, DERS, RPWB and SCL-90. The study recruited a total of 152participants, of which 98 were women and 54 men. Of these, 152 participants were 45 yogapractitioners, 56 exercisers and 51 combination practitioners. The results of the study showthat participants who practice yoga tend to rate themselves lower in perceived stress,difficulties of emotions regulation and somatic symptoms and higher in psychological wellbeing, in comparison with participants who only practice exercise. The number of yogasessions per week indicated only a positive association with psychological well-being, nosignificant association was shown with the remaining variables stress, emotions regulationand somatic symptoms.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela världen, även i Sverige, främst hos den unga, kvinnliga befolkningen. Psykiska problem är ofta kopplade till somatisk ohälsa. Kvaliteten på den somatiska vården blir ofta sämre, mycket på grund av att många sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom psykiatriska omvårdnaden. Syfte: Föreliggande arbete avser att undersöka sjuksköterskors attityder och erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Litteratursökning i databaser med hjälp av lämpliga sökord. Artiklarnas kvalitet granskas sedan med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Sammanlagt granskades 15 artiklar, varav 8 kvalitativa och 7 kvantitativa. Undersökningen visar att sjuksköterskor ofta har negativa erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa. En förklaring kan vara bristande kunskap och färdigheter, vilket leder till rädsla, frustration och stress i mötet med dessa patienter. Även miljön nämns som som en stress- och orsaksfaktor till detta. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskor till övervägande del har negativa attityder mot denna patientgrupp. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen visar att de identifierade bristerna när det gäller kunskap och färdigheter bland annat leder till otrygghet vid vård av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Förbättring av detta tillstånd kan uppnås genom att höja sjuksköterskors kompetens, t.ex. genom att lägga större vikt på den psykiatriska omvårdnaden inom den praktiska utbildningen. / Background: Mental illness is increasing in the whole world and also in Sweden, mainly among the young female population. Mental problems are often linked to somatic illness. The quality of somatic health care for these patients is often worse, mainly because a lot of nurses don’t have enough knowledge and experience of psychiatric nusing. Aim: The aim of this study is to examine nurses’ attitudes against and experiences of patients with mental illness in somatic health care. Method: Literary review of scientific articles. Literary search in data bases with appropriate search terms. The quality of the articles was examined by using grading templates. Results: In total 15 articles, 8 qualitatives and 7 quantitatives, were examined. The examination shows that nurses have predominantly negative experiences of caring for patients with mental illness. One explanation can be lacking knowledge and skills which leads to fear, frustration and stress when meeting this group of patients. The environment of the work place was also named as a causing factor of stress. These factors are contributing to the nurses’ predominantly negative attitudes towards those patients. Conclusion: The conclusion of this study is that the identified lack of knowledge and skills among the nurses leads to insecurity among other negative emotions while taking care of patients with mental illness in somatic health care. Improving this situation can be achieved by raising nurses’ competence, for example by focusing more on psychiatric nursing during practical training.

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld. Det framkom att sjuksköterskor ofta fick emotionella men efter en incident. Det kunde även ge upphov till en osäkerhet gällande yrkesvalet. Det fanns en tveksamhet bland sjuksköterskor att rapportera hot- och våldsincidenter. Många valde att inte prata om det som skett. Det fanns även de sjuksköterskor som hanterade hot- och våldsincidenten genom att förändra sitt beteende. Resultatdiskussion: Utbildning inom hot och våld är en viktig preventiv åtgärd. Genom detta kan sjuksköterskan lära sig hantera utåtagerande patienter och därmed behålla sitt professionella förhållningssätt. Det är även viktigt att sjukvårdsledningen bjuder in till samtal efter incidenten för att öka sjuksköterskans trygghet i yrket. / Background: During the 1990s threat and violence began to be acknowledged, which lead to more reports in the area. But there is still a need to highlight different risk factors that affects the prevalence of threats and violence and the consequences for the nurse. Aim:  The aim of the study was to highlight risk factors regarding threats and violence against nurses in somatic hospital wards for adults, and the handling and eventual consequences of threats and violence against nurses. Method: The result is built up on 17 quantitative scientific articles that have been critically reviewed to get material relevant to this study. Results: The result shows that there are organizational, patient and nurse related threats and violence risk factors. It was shown that nurses often got emotional harms after an incident. This could also cause an insecurity regarding the career-choice. There was hesitation among nurses to report threat- and violence incidents and many chose not to talk about what had happened. There were also nurses that handled the threats and violence incidents by changing their behavior. Discussion of results: Education in threats and violence is an important preventive measure. By this the nurse can learn to handle outward behavioral patients and thereby remain a professional approach. It is also important that healthcare management invites to a dialog after the incidents to increase the nurses safety in their profession.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls