Sammanfattning/Abstract Ericson, Louise (2024). Det kooperativa lärandets möjligheter och utmaningar för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om hur kooperativt lärande utifrån betydelsefulla och utmanande aspekter påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att delta i undervisningen. Genom detta kan förståelse ges för hur en tillgänglig lärmiljö kan utformas.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare och elever upplever som betydelsefullt samt utmanade i relation till kooperativt lärande i undervisningen för elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor:   Vad upplever lärarna och eleverna som betydelsefulla aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vad upplever lärarna och eleverna som utmanande aspekter i relation till KL avseende organisation och utformning? Vilka stödjande insatser beskriver lärarna och eleverna som betydelsefulla och kompletterande av KL för elever i behov av stöd?   Teori Studien har analyserats utifrån sociokulturell teori som kompletterats med det specialpedagogiska perspektivet, KoRP. Studien utgår även från forskning som är inriktad på språkstörning och kooperativt lärande där både betydelsefulla och utmanande aspekter belyses.   Metod Examensarbetet bygger på en empirisk studie där en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Empirin i studien grundar sig på sex lärares och sex elevers utsagor. Empiriinsamlingen från intervjuerna har analyserats och bearbetats utifrån teoretiska begrepp och tidigare forskning. Resultat Resultatet visar att det finns olika betydelsefulla och utmanande aspekter som påverkar förutsättningarna för elever med språkstörning att lära i kooperativa sammanhang. Lärare och elever anser att KL är en betydelsefull samarbetsform där man stöttar varandra i lärandet. KL:s stödstrukturer och grundprinciper beskrivs stödja elevernas utveckling såväl språkligt och kunskapsmässigt som socialt. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende lyfts fram som centralt i samarbetet. Dock framkommer att KL inte fullt ut kan stödja elever med språkstörning och att det finns behov av ytterligare stödjande insatser. Resultatet visar även att KL inte genomsyrar hela skoldagen exempelvis under raster och genom kamratstöd på lektionerna. Det framgår att skolors organisationsförmåga har en avgörande betydelse när det gäller att hålla utvecklingssatsningar och kollegiala diskussioner levande. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar och handledning samt vid riktade stödinsatser som rör elever med språkstörning. Organiserade diskussioner kring KL och språklig sårbarhet beskrivs föras parallellt, dock inte i relation till varandra. Pararbete är den arbetsform som både elever och lärare lyfter fram som mest betydelsefull där lärkamraten är ett viktigt stöd i lärandet. Vid gruppindelning visar sig en medvetenhet hos lärarna om hur de tar hänsyn till språkliga, kunskapsmässiga, sociala och emotionella aspekter. Trygghetsaspekten lyfts fram som central för ett välfungerande samarbete. Trots fördelarna gällande KL:s stödstrukturer framträder ett resultat om att elever med språkstörning även är i behov av mer stödjande insatser i form av explicit språkträning. Dessutom visar sig visuellt stöd, modellering, repetition, förberedelser och anpassad kommunikation stödja lärandet.   Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att skolorna för organiserade diskussioner kring KL och språkstörning men inte i relation till varandra. Specialpedagogisk kompetens lyfts fram som betydelsefull gällande utvecklingssatsningar, handledning och explicit språkträning. Specialläraren har på så vis en betydelsefull roll att arbeta utifrån organisation-, grupp-, och individnivå för att stödja och främja lärandet för elever med språkstörning. Ett uppdrag som handlar om att sprida kunskap och öka förståelsen för språklig sårbarhet samt i samverkan utforma en språkligt tillgänglig kooperativ lärsituation, som ger förutsättningar att kunna kunskapa och vänskapa.

Abstract This study examines the approaches used by teachers to motivate their pupils to read and investigates what underlying factors they claim may explain why pupils feel no motivation to read. The study was conducted from the perspective of five active teachers, with data collection by interview. The study found that the interviewed teachers use psychological support as well as structured teaching such as reading aloud and book talks, along with a varied range of methods, to motivate their pupils to read. The interviewed teachers state that there must be motivation if a pupil is to become a good reader, and it is very important that pupils receive support from adults, both at home and in school. According to the teachers, pupils lose motivation if they are given texts that are too difficult for them to understand, or if other stimuli motivate them more than reading does. The attitude of parents or guardians to reading is also emphasized as significant for motivation, and hence for pupils’ reading development.

No description available.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem lärare på fem olika skolor, vilka har ett relativt högt invandrarantal. Vårt sammanställda resultat kommer sedan att diskuteras och jämföras i relation till litteraturen. Resultatet av vår studie är att lärarna har en positiv inställning till elevernas modersmål, och att de använder olika metoder för att integrera de olika modersmålen i undervisningen.

Den här studien studerar hur lärare i årskurs 1–3 säger att de förbereder och stöttar sina elever inför och under muntliga framställningar. Fem lärare har intervjuats om vilka stödstrukturer de använder sig av under lektioner med fokus på muntlig framställning. Som en teoretisk bakgrund och analysverktyg kommer studien använda sig av ett sociokulturellt perspektiv, och särskilt begreppet scaffolding (stödstrukturer). Resultatet kategoriseras som antingen yttre eller inre stödstrukturer. Inre stödstrukturer behandlar det läraren gör för att stärka elevens självkänsla och bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, medan de yttre stödstrukturerna innebär att läraren använder sig av mer konkreta hjälpmedel för att stötta eleverna att bli bättre och tryggare talare. De tydligaste stödstrukturerna lärarna i studien använder är: att förhålla sig till elevens proximala utvecklingszon, att modellera och ge eleverna strategier samt att ge återkoppling på elevernas muntliga framställningar, lärarna använder även stödstrukturer som syftar till att skapa ett gott klassrumsklimat.

I denna studie undersöks hur lärare i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år arbetar med läsning och lässtrategier i undervisningen. Det ingår dessutom ett elevperspektiv i studien. Avgränsningen till NO och SO beror främst på att de är texttunga ämnen och därmed kräver läsförståelseförmåga hos eleverna. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i NO- och SO-ämnena, vilka analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att texter i NO snarare ses som ett hjälpmedel och som något som tar upp lektionstid. Framför allt är tyst läsning utan uppföljning vanligt i NO-undervisningen. En förklaring till detta är att lärare har inställningen att det är kunskaperna och förmågorna som ska bedömas och därmed har det ingen betydelse hur eleverna tillägnar sig innehållet. Läsning av NO-texter ges mindre lektionstid och mindre tid läggs på att arbeta med textinnehållet. I SO-undervisningen får texten en större betydelse på så vis att lärare och elever gemensamt arbetar med textinnehållet som därmed tillåts ta upp större del av lektionstiden. Flera av de intervjuade eleverna säger i undersökningen att syftet med läsningen inte nämns i något av ämnena, förutom när det handlar om att söka svar på frågor. Dessutom anger eleverna att de lär sig mer vid gruppdiskussioner, istället för exempelvis enskild läsning utan någon uppföljning.

Föreliggande studie syftar till att undersöka svensklärares inställning till muntlig framställning i undervisningen på gymnasiet, samt vilka arbetssätt de använder sig av. Dessutom undersöks hur svensklärare beskriver att de med hjälp av olika stödstrukturer arbetar för att utveckla elevernas muntliga kompetens. Studien bottnar i sociokulturell teori där grundtanken är att lärandet sker via relationer och samspel mellan individer.  Undersökningen har en kvalitativ ansats där materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare, verksamma på gymnasiet. Materialet analyserades därefter genom en innehållsanalys, där informanternas svar kodades och delades in i underkategorier och övergripande kategorier. Resultatet visar att lärarna har en likvärdig inställning till muntlig framställning i undervisningen. De framhåller att muntlig kompetens är av särskilt betydande för elevernas delaktighet i samhället, eftersom det är en färdighet som är viktig både för vidare studier, men också i yrkes- och privatlivet. Resultatet visar även att sociokulturell teori genomsyrar lärarnas beskrivning av deras undervisning, vilken ofta består av sociala aktiviteter där eleverna får möjlighet att lära sig av varandra. Slutligen förevisar studien att det är lärarna som bär det yttersta ansvaret för att elever ska kunna utveckla sin muntliga kompetens, eftersom det krävs ett tryggt klassrumsklimat, mycket förberedelser och gott om tid.

Samhällets digitalisering och utveckling av nya digitala teknologier har gett möjligheten att arbeta vart du än befinner dig och tillsammans med kollegor i olika delar av världen. Virtuella team är ett sådant exempel på ny arbetsform där människor är utspridda på olika geografiska platser samtidigt som de samarbetar med hjälp av kommunikations- och informationsteknologi (IKT). Utöver välfungerande teknik finns det även andra aspekter som behöver tas i beaktande för att teamen ska kunna arbeta effektivt och känna sig motiverade att utföra arbetet. Gemenskap och tillit som tillsammans bildar en gruppkultur, är exempel på sådana aspekter. Dessa har dock visat sig vara en utmaning att skapa i virtuella miljöer. Syftet med denna studie har därför varit att med hjälp kvalitativa intervjuer undersöka hur organisationer skapar förutsättningar för en välfungerande gruppkultur inom virtuella team. Frågeställningarna som undersökningen ämnande att besvara var hur gemenskap och tillit upplevs och skapas samt vilka organisatoriska stödstrukturer som finns för detta. Studien visade att känslan av gemenskap upplevdes som lägre än känslan av tillit i virtuella team. Det fanns inget aktivt agerande för att skapa gemenskap inom de team som intervjuades. Gemenskap uppstod istället omedvetet under arbetets gång genom bland annat informella samtal. Tilliten upplevdes som viktigare för arbetet och skapades genom aktivt agerande som delning av professionell information om teammedlemmarna, gemensamma mål och tydlig kommunikation. Studiens resultat visade även på saknad av tydliga organisatoriska stödstrukturer för att stötta i skapandet av gemenskap och tillit. Den stödstruktur som identifierades var användandet av teamledare, vars funktion initialt främjade tilliten. Slutligen upptäcktes förbättringspotential kring användandet av teamledare som stöd inom virtuella team för att skapa både gemenskap och tillit.