En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning. / A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

No description available.

Med en växande stadspopulation världen över har förtätning av urbana områden ökat markant de senaste åren och Malmö är inget undantag. I takt med denna utveckling blir även frågan om den gröna infrastrukturens funktion och plats i den täta staden mer och mer aktuell. Detta examensarbetet syftar till att öka medvetenheten kring grön infrastruktur och ekosystemtjänster i den förtätade staden samt visa på vikten av att inkludera dessa i stadsplaneringen.Uppsatsen grundar sig i litteraturstudier och intervjuer med en en grupp av varierande kompetens inom forskningsområdet. Genom att sammanställa vilka kvaliteter och förutsättningar som finns i staden tar vi fram olika lösningar på hur man kan implementera grönska i en tät miljö. Detta resulterar i olika gestaltningsförslag med lösningar som riktar sig dels till kommunen och erbjuder en möjlighet till uppskalning som då ger en applicerbarhet på både lokal och regional nivå. Förslagen vänder sig även mot Malmös medborgare med exempel om hur man kan bidra till att skapa egna social-ekologiska system och bidra till gröna korridorer genom staden.Resultatet visar problematiken i att kombinera en tät stad med ett grönt nätverk. Det finns en vilja och ett intresse hos aktörer, ett relativt välfungerande samarbete mellan instanser samt ett fåtal handfasta verktyg som finns att tillgå för att mäta effekterna av ekosystemtjänster. I Malmö har kommunen kontroll över en liten del av stadsytan då mycket av den är privatägd, utvecklingen av den gröna infrastrukturen lämnas därför ofta till aktörer som tenderar att ha vinstdrivande intressen. Ytterligare faktorer som försvårar arbetet är att kunskapen om den gröna infrastrukturen är bristfällig, kommunikationen mellan olika parter undermålig och att förvaltningen blir lidande därefter. Det framkommer att konkurrensen om yta blir avgörande i planeringen och att det ställs höga krav på den grönska som finns i staden. Det är därför av yttersta vikt att starka samarbeten upprätthålls och att aktörer på området kontinuerligt utbildas i ämnet om grön infrastruktur och ekosystemtjänster. / The densification of urban areas have increased significantly in the last years due to the growing population in cities worldwide and Malmö is no exception. Along with this development, the question of function and place of the green infrastructure in the city is also becoming more and more relevant.This thesis aims to increase awareness of green infrastructure and ecosystem services in a dense city and show the importance of including these in urban planning.The thesis is based on a literature review and interviews with a group of varying expertise within the research area. By compiling the qualities and conditions of the city, we develop different solutions on how to implement greenery in a dense environment. This results in various design proposals where two of them entail solutions aimed at the municipality that offer an opportunity for upscaling, making them applicable at both a local and a regional level. The proposals are also aimed at the citizens of Malmö providing them with examples on how to create their own social-ecological systems and thereby contribute to green corridors throughout the city.The results display the issues of combining a dense city with a green network. There is a will and an interest among actors, a relatively well-functioning collaboration between agencies and a few tangible tools that are available to measure the effects of ecosystem services. In Malmö, the municipality has control over a small portion of the city space as much is privately owned. The development of the green infrastructure is therefore often left to actors who tend to have interests related to profit. Additional factors that further complicate the work is that there is a lack of knowledge of green infrastructure, communication between different actors is substandard and that maintenance suffers thereafter. It is made clear that the competition for space is one of the deciding factors in planning and that it puts high demands on the quality of greenery that exist in the city. It is therefore of utmost importance that strong collaborations are upheld and that stakeholders within the field are continuously educated on the subject of green infrastructure and ecosystem services.

With population growth and climate change issues, cities will face social, economic and environmental challenges. They are accountable for most of the energy consumption and GHG emissions, and the building sector represents roughly 40% of the final energy consumption worldwide. Still, cities transform by renewing or creating districts, which design comes with specific engineering and management methods. Simulations tools at district scale might lead to more sustainable urban development by considering phenomena at such scale. Energy, microclimate and aeraulic simulations are performed on two study cases from real estate projects in France. This thesis investigates whether the tools allow to unlock new development strategies, and which engineering and management frameworks they require. The benefits for urban planners and architects are discussed, and the replicability of the tools is assessed. The studies also provide academic knowledge, beneficial to the actors for qualitative analyses. The energy needs and potential of energy sharing are assessed. Sensitivity analyses on design characteristics such as windows or insulation provide insight on their respective impacts on energy needs and sharing. The microclimate and heat island effects in the district are investigated, thanks to the evolution of air temperature and comfort index PET, bringing knowledge on the effects of trees and buildings. The winds within several urban plans are also simulated, providing insight on comfort in the district as well as academic experience on the relations between architecture and winds. Those studies therefore provide assessment and recommendations for the district, as well as knowledge for future qualitative and quantitative analyses. Plus, modeling and management issues and their resolutions help to construct a framework to improve the efficiency of such studies in terms of time, and therefore cost. Eventually, a simplified aeraulic study tests the engineering and management frameworks. Finally, conclusions present the design strategies and the management requirements to replicate such studies. / Med befolkningstillväxt och klimatfrågor kommer städerna att möta sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. De är ansvariga för de flesta av energiförbrukningen och växthusgasutsläppen, och byggsektorn utgör ungefär 40% av den slutliga energiförbrukningen. Ändå, transformerar städerna genom att förnya eller skapa distrikt, vilken design kommer med specifika ingenjörsmetoder och hanteringsmetoder. Simuleringsverktyg i distriktskalan kan leda till en mer hållbar stadsutveckling genom att överväga fenomen i sådan skala. Energi, mikroklimat och aerauliska simuleringar utförs på två studiefall från fastighetsprojekt i Frankrike. Denna maggisteruppsats undersöker om verktygen tillåter att låsa upp nya utvecklingsstrategier, och vilka tekniska och ledande ramar de behöver. Fördelarna för stadsplanerare och arkitekter diskuteras, och verktygets replikerbarhet bedöms. Studierna ger också akademisk kunskap som är till nytta för aktörerna för kvalitativa analyser. Energianvändningen och potentialen för energidelning utvärderas. Känslighetsanalyser på designegenskaper som fönster eller isolering ger insikt om deras respektive inverkan på energibehov och delning. Mikroklimat och ”värme ö effekter” i distriktet undersöks tack vare utvecklingen av lufttemperaturen och komfortindex PET, vilket ger kunskap om effekterna av träd och byggnader. Vindarna inom flera stadsplaner simuleras också, vilket ger insikt om komfort i distriktet samt akademisk erfarenhet av relationerna mellan arkitektur och vindar. Dessa studier ger därför bedömning och rekommendationer för distriktet, samt kunskaper om framtida kvalitativa och kvantitativa analyser. Dessutom, modellerings- och hanteringsfrågor och deras resolutioner bidrar till att konstruera en ram för att förbättra effektiviteten av sådana studier i form av tid och därmed kosta. Så småningom tester en förenklad aeraulisk studie av konstruktions- och förvaltningsramarna. Slutligen presenterar slutsatserna designstrategierna och förvaltningskraven för att replikera sådana studier.

Bostadsbristen är ett växande problem i Sveriges storstadsregioner, och har pekats ut som en av Stockholms största utmaningar. Befolkningsmängden ökar snabbt i huvudstaden och den nybyggnation som sker motsvarar inte efterfrågan, vilket orsakat en utveckling med bostadsbrist, höga boendekostnader, längre bostadsköer och ökad trångboddhet som följd. När vi nu går in i en ekonomisk lågkonjunktur som befaras förvärra denna situation är det än mer betydelsefullt att undersöka vilka faktorer som potentiellt hindrar nybyggnation av bostäder för att förstå hur dessa hinder kan överbryggas.Detta arbete syftar till att utforska en av dessa försvårande faktorer: relationen mellan parkeringskrav och nybyggnation av bostäder. Detta utreds i en intervjustudie med byggaktörer och nyckelpersoner från Stockholms tekniska förvaltningar, samt via studier av tre projekt där parkeringsfrågan varit av central betydelse för projektets genomförbarhet. Resultatet kompareras och kontrasteras gentemot tidigare forskning och Stockholms stads egna målsättningar om att öka byggtakten och bygga för alla stadens demografiska grupper, samt stadens vision av vad en hållbar stadsutveckling innebär. Studien föreslår slutligen möjliga förändringar av Stockholms parkeringsreglering som ökar möjligheterna för nybyggnation av bostäder och förtätning i enlighet med den utveckling som efterlyses i Stockholms översiktsplan.Studien indikerar att det finns regelverk och arbetssätt gällande parkeringsfrågan som försvårar den bostadsutveckling som staden efterfrågar. Parkeringskravet är en knäckfråga för bostadsprojekt i Stockholm, vilket grundar sig i att de parkeringslösningar som förespråkas av staden medför stora kostnader för byggaktören, kostnader som inte motsvarar köpviljan hos de boende. Detta är speciellt betydelsefullt då hyresrätter uppförs. Det finns också målkonflikter mellan Stockholms parkeringsreglering och flera av stadens visioner och mål. Stadens tjänstemän uppger att de inte får tillräckligt stöd att hantera dessa konflikter. Studien föreslår att parkeringsregleringen revideras för att bättre hantera dessa konflikter, och för att fylla de kunskapsluckor som finns idag. Ett hinder är att parkeringsfrågan är politiskt känslig, vilket försvårar flera av de förändringar som behöver ske för att lösa dessa målkonflikter. / The housing shortage is a growing problem in Sweden's metropolitan regions, and has been identified as one of Stockholm's biggest challenges. The population is increasing rapidly in the capital, and the rate of which new construction is taking place does not correspond to the existing demand. This has caused a development with housing shortages, high living costs, longer housing queues and increased overcrowding as a result. Now, we are entering an economic recession which is feared to exacerbate this situation. Thus, it is even more important to examine the factors that potentially hinder the construction of new housing in order to understand how these obstacles can be overcome.This work aims to explore one of these aggravating factors: the relationship between parking requirements and residential construction. This is explored in an interview study with the city's technical administrations and building operators and via a case study. The results are contrasted with previous research and the City of Stockholm's own objectives in regard to increase the rate of construction for all demographic groups, as well as the Stockholm’s vision of what a sustainable urban development implies. Lastly, possible changes to the parking requirement are proposed that increase the opportunities for new construction of housing and densification in accordance with the development called for in the Stockholm Comprehensive Plan.The study indicates that there are regulations and working methods regarding the parking issue that impede the housing development that the city requires. The parking requirement is a key issue for housing projects in Stockholm, which is based on the fact that the parking solutions advocated by the city entail large costs for the developer: costs that do not correspond to the willingness of the residents to buy. This is particularly important when rental apartments are built. Furthermore, there are goal conflicts between Stockholm's parking regulations and several of the city's visions and goals. City officials state that they do not receive sufficient support to manage these conflicts. The study suggests that parking regulations should be revised to better manage these conflicts, and to fill the knowledge gaps that exist today. One obstacle is that the parking issue is politically sensitive, which complicates many of the changes that need to be made to resolve these conflicting objectives.

Malmskillnadsgatan i Stockholm har trots sitt centrala läge mitt i Stockholm där mycket folk är i rörelse runtom, blivit synonymt med kriminella aktiviteter och blivit en gata som folk anser vara dyster och oattraktiv. Syftet med detta arbete är att undersöka hur aspekter inom den bebyggda miljön påverkar aktivitet och trygghet i gatumiljöer samt hur de påverkar människors upplevelse av gatumiljön. Fokus kommer att ligga på Malmskillnadsgatan och det upprustningsprojekt som Vasakronan, tillsammans med Stockholms stad, har utfört. För att uppfylla syftet har en fallstudie av Malmskillnadsgatan gjorts i form av dokumentanalys, platsbesök och intervjuer med brukare samt en anställd på Vasakronan. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk där kopplingen mellan bebyggd miljö, attraktivitet och aktivitet samt bebyggd miljö och trygghet har analyserats. De teorier som använts är Gehls perspektiv på attraktiva gatumiljöer. Ewing och Handys fem kvaliteter för ett aktivt gatuliv, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Broken window theory samt Routine activity theory.  Dokumentanalysen visade att en kombination av brist på utbud av aktivitet, oattraktiv och stängd arkitektur och gatans läge jämfört med omkringliggande gator bidrog till att skapa låg naturlig genomströmning och lågt flöde på gatan. Platsbesöket visade att gatan har förbättrats utifrån flera av de teorier som nämnts i det teoretiska ramverket. De tidigare stängda fasaderna har öppnats upp och införandet av aktivitet i bottenvåning, främst i form av restaurangverksamhet, har bidragit till ett större flöde. Brukarintervjuerna visade att en klar majoritet tyckte att Malmskillnadsgatan blivit mer attraktiv och trygg efter ombyggnationen, dock främst enbart vid fastigheten Hästskon 12. Flera respondenter tycker att övriga delar av gatan fortfarande är oattraktiva och otrygga och bilden av att gatan dör ut på kvällar och helger finns fortfarande kvar. Arkitekturen och införandet av restaurangverksamhet nämndes främst som faktorer som fått gatan att bli mer attraktiv. Flödet av människor som dessa skapat var den främsta orsaken till att flera av respondenterna kände sig trygga. Förslag på ytterligare förbättringar var större variation i aktivitetsutbudet, mer aktiva bottenvåningar på övriga delar av gatan samt bättre belysning. / Malmskillnadsgatan in Stockholm, despite its central location in the heart of Stockholm with a lot of people moving around, has become synonymous with criminal activities and has been perceived as a gloomy and unattractive street. This study aims to investigate how aspects of the built environment affect activity and safety in urban environments, as well as how they influence people's perception of the street environment. The focus will be on Malmskillnadsgatan and the redevelopment project carried out by Vasakronan, in collaboration with the City of Stockholm. To fulfill the purpose, a case study of Malmskillnadsgatan has been conducted through document analysis, site visits, and interviews with users and an employee of Vasakronan. The study is based on a theoretical framework that analyzes the connection between the built environment, attractiveness, and activity and between the built environment and safety. The theories used include Gehl's perspective on attractive street environments, Ewing and Handy's five qualities for vibrant street life, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), the Broken Window theory, and the Routine Activity Theory. The document analysis revealed that a combination of a lack of activity offerings, unattractive and closed architecture, and the street's location compared to surrounding streets contributed to the low natural flow and low activity on the street. The site visit showed that the street has improved according to several of the theories mentioned in the theoretical framework. The previously closed facades have opened up, and the introduction of activities on the ground floor, mainly in the form of restaurants, has contributed to increased flow. User interviews indicated that a clear majority felt that Malmskillnadsgatan had become more attractive and safer after the redevelopment, primarily in the vicinity of Hästskon 12. However, several respondents still found other parts of the street unattractive and unsafe, and the perception that the street dies out in the evenings and on weekends persists. The architecture and the introduction of restaurant activities were primarily mentioned as factors that made the street more attractive. The flow of people they created was the main reason several respondents felt safe. Suggestions for further improvements included greater variety in the range of activities, more active ground floors in other parts of the street, and better lighting.

I planerings - och stadbyggnadssammanhang har social hållbarhet i dagsläget med en samhällsutveckling som karaktäriseras av tilltagande värdepluralism och polarisering allt mer kommit att betraktas som en viktig faktor för samhällets förmåga att hantera intressekonflikter mellan olika grupper och intressen. Forskningen avseende social hållbarhet visar dock genomgående att det saknas en allmänt erkänd definition av vad social hållbarhet är vilket hämmar det praktiska arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i stadsplaneringen. Syftet med detta arbete är att studera hur social hållbar stadsutveckling tolkas i ett svenskt kommunalt planeringssammanhang samt hur detta gestaltar sig i strategier för att stärka den sociala hållbarheten på lokal stadsdelsnivå. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie av hur kommunerna Botkyrka och Nacka i Stockholmsregionen dels tolkar begreppet social hållbarhet och dels bedriver sitt stadsutvecklingsarbete i stadsdelarna Alby och Fisksätra genomförts. Förhållanden och förutsättningarna i de båda stadsdelarna som uppfördes under miljonprogrammet är likartade, det förekommer en högre grad av socioekonomiskt utanförskap här jämfört med övriga stadsdelar i respektive kommun. Däremot är kommunernas förutsättningar markant olika, beträffande såväl demografi, ekonomi, attraktivitet och politiskt styre. Arbetet bygger på en dokumentanalys av utvalda delar av Botkyrkas och Nackas planmaterial samt intervjuer med aktörer på olika nivåer i kommunerna som har varit involverade i stadsutvecklingen. Analysen utgår från fyra centrala teman som identifierats i litteraturgenomgången av det aktuella forskningsläget om hur social hållbarhet tolkas i stadsutveckling, nämligen: social sammanhållning, rättvisa och fördelning, den fysiska miljöns betydelse samt delaktighet och genomförande. Det visar sig att trots social hållbarhet är ett mycket omfattande begrepp som är öppet för olika tolkningar beroende på den lokala förförståelsen, så är de konkreta stadsutvecklingsstrategierna för den fysiska miljön påfallande lika i båda kommunerna. Skillnaderna som förekommer mellan kommunernas planeringspraktiker handlar i stället huvudsakligen om hur deras tolkning av social hållbarhet påverkat den organisatoriska uppbyggnaden samt hur de verksamma uppfattar sin yrkesroll och kommunens ställning i regionen. Förhållanden som i sin tur påverkar hur kommunerna bedriver sitt arbete med dessa frågor i relation till civilsamhälle och privata aktörer. / In the context of urban- planning and development, social sustainability, with a current societal development characterized by increasing value pluralism and polarization, has increasingly come to be regarded as an important factor in society's ability to deal with conflicts of interest between different groups and interests. However, research on social sustainability consistently shows that there is a generally recognized shortfall of the definition of what social sustainability is, which hampers the practical work of strengthening social sustainability in urban planning. The purpose of this work is to study how socially sustainable urban development is interpreted in a Swedish municipal planning context and how this is reflected in strategies for strengthening social sustainability at the local district level. To investigate this, a qualitative case study of how the municipalities of Botkyrka and Nacka in the Stockholm region partly interpret the concept of social sustainability and partly conduct their urban development work in the districts of Alby and Fisksätra has been carried out. Conditions and preconditions in the two districts that were built during the Million Program are similar, there is a higher degree of socio-economic exclusion here compared to other districts in each municipality. On the other hand, the municipalities' conditions are markedly different, in terms of demography, economy, attractiveness, and political governance. The work is based on a document analysis of selected parts of Botkyrka's and Nacka's planning material as well as interviews with actors at different levels in the municipalities who have been involved in urban development. The analysis is based on four central themes identified in the literature review of the current state of research on how social sustainability is interpreted in urban development, namely: social cohesion, justice, and distribution, the importance of the physical environment, and participation and implementation. It turns out that despite social sustainability is a very comprehensive concept that is open to different interpretations depending on the local preconception, the concrete urban development strategies for the physical environment are strikingly similar in both municipalities. The differences that occur between the municipalities' planning practices are instead mainly about how their interpretation of social sustainability has affected the organizational structure and how the operatives perceive their professional role and the municipality's position in the region. Conditions that in turn affect how the municipalities conduct their work on these issues with civil society and private actors.

Vi har sett ett behov av att lyfta fram tillvaratagandet av människors potential som en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Med bakgrund i en doxologisk kunskapssyn har vi intagit rollen som bricoleurer, där vi utifrån ett heuristiskt angreppssätt och ett pragmatiskt användande av teori-U, eklektiskt hanterat teorier från olika forskningsfält. Först har vi undersökt hur människors uppfattning om staden kanaliseras genom metaforer och hur det påverkar våra städer och våra liv. Därefter har vi med stöd av komplexitetsteori, kaosteori och systemteori undersökt staden som en helhetsmetafor. Tillsist, med hjälp av i huvudsak Ken Wilbers integralfilosofi och Gilles Deleuze eklektiska filosofi når vi vår syntes om det vi kallar Stadens interna och externa samutveckling som på sätt och vis sätter stadens metaforer i ett sammanhang. / We have seen a need to embrace human potential as a key factor for sustainable development. With a background in a doxological epistemology we have taken the role of the bricoleur, and based on a heuristic approach and a pragmatic use of Theory U we have dealt with different research fields in an eclectic fashion. First, we have investigated how people´s perceptions of the city are channeled through metaphors and how it affects our cities and our lives. Drawn on complexity theory, chaos theory and systems theory, we examined the city as a whole. Finally, using Ken Wiber´s Integral Philosophy and the philosophy of Gilles Deleuze we reach our synthesis called The City´s Internal and External Co-evolution, which puts metaphors of the city in a context.

Denna uppsats fokuserar på förortstorgens potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden. I uppsatsen problematiseras ett särskilt torg, Hermodsdalstorget i stadsdelen Fosie i sydöstra Malmö.I Malmö Stads senaste översiktsplan betonas att den sociala utvecklingen av Malmö, inte varit positiv på senare år och att en viktig utmaning ligger i att integrera de marginaliserade områden med innerstaden.Av dessa anledningar satsas det bland annat på länkande gång- och cykelstråk som binder samman stadsdelar och utgörs av väldefinierade gaturum och attraktiva mötesplatser. Hermodsdalstorget väntas utgöra en sådan mötesplats i ett framtida Fosiestråksom kommer att länka Malmös sydöstra förorter med innerstaden.Torget är idag en bortglömd plats som varken erbjuder egenskaper för att upplevas som attraktivt eller innehar förutsättningar för social interaktion och integration. Tillståndet är så dåligt att torget, i en tidningsartikel från 2002, till och med kommit att kallas för ”Malmös tristaste torg”. På grund av torgets dåliga skick har det funnits mer än tio år gamla omvandlingsplaner för utvecklingen av platsen. Trots detta har en omvandling uteblivit, framförallt på grund av bristen på samverkan och en delad vision mellan privata fastighetsägare kring torget och kommunen.Avslutningsvis, i denna uppsats, presenteras ett praktiskt genomförbart projektförslag, som fokuserar på ett första steg, i ett större omvandlingsprojekt av Hermodsdalstorget, och som har som syfte att göra ett nytt försök till samverkan och dialog mellan de aktörer som i dagsläget har mandat över torget.Förhoppningen är att projektförslaget banar väg för en omvandling av detta torg och att torget i framtiden fungerar som en attraktiv mötesplats längst med Fosiestråket; i ett mindre segregerat Malmö. / This thesis focuses on the potential of suburban squares to contribute to sustainable urban development in post-industrial cities. In the thesis a particular square is in focus: Hermodsdal’s square in the Fosie-district in southeastern Malmoe(Malmö).In the last general development plan for Malmoe it is emphasized that the social development of Malmoe has not been positive in recent years, and that an important challenge lies in integrating the marginalized suburban areas with the inner city. One solution, for integrating the city, is the creation of linking pedestrian and bicycle paths that connect neighborhoods; paths that consist of well-defined street-areas and attractive meeting places. Hermodsdal’s Square is expected to form such a meeting place in a future Fosie Path, which will link Malmoe’s southeastern suburbs with the inner city. Hermodsdal’s square is today a forgotten place that does not offer features to be perceived as attractive nor meets the conditions needed for social interaction and integration. The actual condition of the square is so bad that Hermodsdal’s Square has, in a newspaper article from 2002, even been called ”Malmoe’s dullest Square”. Because of the square’s poor condition, there have been more than ten years old conversion plans for the development of the site. Despite this, the conversion has not become reality, mainly because of lack of synergy and a shared vision between private property owners around the square and the municipality. Finally, a central purpose of this thesis is presenting a practical project proposal, which focus on the first step in a major transformation project of Hermodsdal’s Square; a project which aims to make another attempt to collaboration and dialogue between the private actors around the square and the municipality. The expectation is that the project proposal paves the way for a transformation of this square; a square which in the future will act as an attractive meeting lace along the Fosie Path, in a less segregated Malmoe.

Sustainable development is today a matter of course in national and municipal strategic management and is based on three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. In recent years, the concept has developed and there is now more focus on all dimensions of sustainability. Where previously the focus was mainly on the development of environmental technology to meet environmental targets, government authorities are now increasingly focusing on social and cultural perspectives. However, social sustainability is difficult to measure in parallel to new measuring methods being in demand as well as a need for national governance and regulation. According to the Swedish Plan- och Bygglagen (PBL), municipalities are obliged to carry out environmental impact assessments where an assessment is made of the impact an urban development project will have. However, there is no legal requirement for corresponding social impact analysis or to analyze sustainability from a more holistic perspective. It is up to each individual municipality to work for sustainable urban and community planning and development using local targets, goals and guidelines.     In traditional urban planning processes it is during the consultation phase that the voice of the citizen is captured, where the focus is on creating input for decisions and enabling transparency and allowing for their influence. Despite this, many citizens are not aware of their influential possibilities, and where the value and result of citizen participation will depend on the availability and competence of resources engaged in the excercise. Critics argue that the voice of the citizen is often captured too late in the process, making it difficult to integrate new insights and manage different opinions. A change to the process is called for to challenge existing power structures and create a more inclusive and fair urban planning, but its feasibility is in question.      Placemaking is a method used in urban planning that claims to promote social sustainability in urban planning. The method focuses, among other things, on improving and maximizing values in public places through early activation of the place, temporary design, iterative citizen participation and collaboration between stakeholders.     The purpose of this study is to investigate whether, through the method of placemaking with early activation, temporary design and iterative citizen participation in the design of new city districts, sustainability can be increased from a holistic perspective while affirming the residents’ right to the city. The study also aims to map key factors that the design process should include when designing new city districts.      The study takes a qualitative approach and is based on the method of triangulation where analysis of objects and questions are studied from more than one perspective. The study is based on case studies consisting of document research, interviews and observations. The research and analysis of documents has been used to summarize Malmö municipality’s standard procedure for urban design processes, researching theory and to gauge the current level of knowledge on the subject of sustainability. These are supplemented with qualitative interviews and observations providing empirical data from the field and serves to examine the subject from a different point of view, creating a more comprehensive picture of the subject. The study’s results argue that when designing new city districts there can be great benefits from using the placemaking method to increase all three dimensions of sustainability. The results from interviews, case study subjects and own observations also show that placemaking is used to an ever greater extent in the design of urban environments and that there are currently good examples of successful urban development projects that have adopted the method and that can pave the way for the method’s use in more courageous municipalities and among private actors. The aim of the study is to highlight the advantages of the placemaking method when designing new city districts. The study’s discussion therefore presents an example of a project and communication plan that can be used when applying placemaking with its various components as a method in an urban development project. A finding while working on the study is that more research is still needed on the subject to give the method more impact at both local and national level, as measurable goals for how to achieve social sustainability have not yet been agreed upon while the method’s tools can be further developed, but the study aims to urge that more dare to be brave and invest in a holistic approach to sustainability and attack all three dimensions in future urban development projects already now. / Hållbar utveckling är idag en självklarhet i nationell och kommunal strategisk styrning och bygger på tre dimensioner; social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De senaste åren har begreppet utvecklats och det fokuseras nu mer på alla dimensioner av hållbarhet. Där man förut fokuserat främst på utveckling av miljöteknik fokuserar man nu på regeringsnivå allt mer på sociala och kulturella perspektiv. Den sociala hållbarheten är dock svår att mäta och samtidigt som nya mätmetoder efterfrågas uttalas också ett behov av nationell styrning och reglering. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är kommuner skyldiga att utföra miljökonsekvensbeskrivningar där en bedömning görs av vilken påverkan på miljön som en plans genomförande kan få. Däremot finns inget lagligt krav på motsvarande sociala konsekvensanalyser eller att analysera hållbarhet i ett mer holistiskt perspektiv. Där är det upp till varje enskild kommun att arbeta för hållbar stads- och samhällsplanering genom lokala mål och riktlinjer.  Samrådsfasen i traditionella planprocesser är den vanliga formen av medborgarinflytande, där fokus ligger på att skapa beslutsunderlag och möjliggöra insyn och påverkan. Trots detta är många medborgare inte medvetna om sina påverkningsmöjligheter, och ökat medborgarinflytande kan vara beroende av tillgängliga resurser. Kritiker hävdar att medborgarinflytande ofta kommer för sent i processen, vilket försvårar integrering av nya insikter och hantering av åsikter. En förändring av processen efterfrågas för att utmana befintliga maktstrukturer och skapa en mer inkluderande och rättvis stadsplanering, men dess genomförbarhet är ifrågasatt.  Placemaking är en metod inom stadsplanering som påstås främja social hållbarhet inom stadsplanering. Metoden fokuserar bland annat på att förbättra och maximera värden på offentliga platser genom tidig aktivering av platsen, temporär gestaltning, iterativt medborgardeltagande och samarbete mellan intressenter.  Syftet med denna studie är att undersöka om man genom metoden placemaking med tidig platsaktivering, temporär gestaltning och iterativt medborgardeltagande vid gestaltning av nya stadsdelar kan öka hållbarheten samtidigt som invånarnas rätt till staden bejakas. Studien syftar också till att kartlägga nyckelfaktorer som gestaltningsprocessen bör innehålla vid gestaltning av nya stadsdelar.  Studien är av kvalitativ ansats och utgår från metoden triangulering där analysobjekt och frågeställningar studeras från mer än en synvinkel. Studien utgår från fallstudier bestående av dokumentstudier, intervjuer och observationer. Dokumentstudier har använts för att sammanställa Malmö stads standardförfarande vid gestaltningsprocesser, teoridelen samt kunskapsläget kring hållbarhet. Dessa kompletteras med kvalitativa intervjuer och observationer för sammanställning av mer praktisk information inom området och analys av våra fallstudieobjekt för att undersöka ämnet från olika synvinklar och att skapa en bättre helhet.  Studien visar resultat som argumenterar för att man vid gestaltning av nya stadsdelar kan ha stora fördelar av att använda sig av metoden placemaking för att öka alla tre dimensioner av hållbarheten. Resultaten från intervjuer, fallstudieobjekt och egna observationer visar också på att placemaking används i allt större utsträckning vid gestaltning av urbana miljöer och att det i dagsläget nu finns bra exempel av lyckade stadsutvecklingsprojekt som anammat metoden och som kan bana väg för metodens användning i fler modiga kommuner och bland privata aktörer. Studien har som avsikt att lyfta metoden placemaking vid just gestaltning av nya stadsdelar. I studiens diskussion presenteras därför ett exempel på en projekt- och kommunikationsplan som kan användas vid tillämpning av placemaking med dess olika beståndsdelar som metod i ett stadsutvecklingsprojekt.  Det framgår i studien att det fortfarande behövs mer forskning i ämnet för att ge metoden mer genomslagskraft på både lokal- och nationell nivå bland annat då man ännu inte landat i mätbara mål för hur man uppnår social hållbarhet och metodens verktyg kan utvecklas, men studien vill ändå uppmana att fler vågar vara modiga och satsa på ett holistiskt förhållningssätt till hållbarhet och angripa alla tre dimensioner i framtida stadsutvecklingsprojekt redan nu.