För att nå en hållbar stadsutveckling behöver nya tekniker och lösningar inte bara testas, de måste också spridas och skalas upp. Den här uppsatsen undersöker uppskalningen av det källsorterande avloppssystemet i stadsdelen Oceanhamnen till Östra Ramlösa, båda i Helsingborg. Huvudaktörerna i uppskalningsprocessen är Helsingborgs stad och NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp). Utifrån teorier om uppskalning och offentlig organisation undersöker uppsatsen vilka utmaningar som uppstår samt vilka hinder och framgångsfaktorer som går att identifiera i uppskalningsprocessen. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för, och ny kunskap om, processen när offentlig sektor skalar upp socio-tekniska infrastrukturlösningar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod, och är gjord som en fallstudie, baserad på intervjuer med nyckelpersoner samt analys av dokument och webbsidor. Att skala upp lösningar och samtidigt behålla kontakten med den fortsatta utvecklingen och utvärderingen av ursprungslösningen framstår i det här fallet som den största utmaningen.  De tydligaste hindren är brist på fungerande rutiner för dokumentation och kunskapsöverföring, brist på gemensam vision i de två organisationerna samt brist på kommunikation inom och mellan alla nivåer. Bland framgångsfaktorerna finns den starka innovationsidentiteten i Helsingborgs stad, eldsjälar med starkt driv och hög yrkeskompetens samt tongivande visionärer i uppstarten av projektet. Osäkerhet kring miljötillstånd, långa handläggningstider, politiskt styre och krav på upphandling utgör mindre hinder än förväntat.  Alla identifierade hinder och svårigheter förstärks med två organisationer som huvudaktörer. En roll som har mandat över hela uppskalningsprocessen, oavsett organisation, skulle därför vara till nytta för arbetet. Det skulle öka möjligheten att ha tydliga strukturer, processer och kommunikation kring uppskalning. / To achieve sustainable urban development, new technologies and solutions must not only be tested, they also need to be disseminated and scaled up. This paper examines the scaling up of the source-separated sewage system from the Oceanhamnen district to Östra Ramlösa, both in Helsingborg. The main actors in the scaling process are the City of Helsingborg and NSVA (the municipal water and wastewater company). Drawing on theories of upscaling and public organisation, the paper explores the challenges that arise, as well as the obstacles and success factors identifiable in the scaling process. The aim is to contribute to a better understanding of, and new knowledge about, the process when the public sector scales up socio-technical infrastructure solutions. The paper is based on a qualitative research method and conducted as a case study, involving interviews with key personnel and analysis of documents and websites. Scaling solutions while maintaining engagement with the ongoing development and evaluation of the original solution presents the greatest challenge in this case.  The most significant barriers include a lack of effective routines for documentation and knowledge transfer, a lack of a shared vision within the two organisations, and inadequate communication within and between all levels. Among the success factors are the strong innovation identity of the City of Helsingborg, dedicated individuals with strong drive and high professional competence, and leading visionaries at the start of the project. Uncertainty around environmental permits, long processing times, political governance, and procurement requirements pose less of a hindrance than expected. All identified barriers and difficulties are amplified with two organisations as the main actors. A role with a mandate over the entire scaling process, regardless of organisation, would therefore be beneficial to the work. It would increase the opportunity to have clear structures, processes, and communication around scaling.

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario. / I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.

<p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun

<p><strong>PROBLEM: </strong>Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.</p><p><strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.</p><p><strong>METOD: </strong>Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.</p><p><strong>RESULTAT: </strong>EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten.</p> / <p><strong>PROBLEM:</strong> Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development.</p><p><strong>AIM: </strong>The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. </p><p><strong>METHOD: </strong>The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result.</p><p><strong>RESULTS: </strong>EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.</p>

This thesis examines perceptions of sustainability and sustainable urban development among actors involved in the project of rebuilding Slussen in central Stockholm. Views on the suggested new traffic solution and what would make a sustainable solution, the concepts of sustainability and sustainable urban development and how these concepts are interpreted and applied as policy, are especially investigated. A semi-structured qualitative interview study has been carried out and the respondents include city officials, politicians, representatives of interest groups, consultants and researchers. Stockholm, European Green Capital in 2010, sets high goals for sustainability. As concept, sustainability is also frequently used in much of the city´s planning material such as the budget, environmental programme and urban development documents. However, it has not been included in the goals of the Slussen project. Even though, interviewees representing the city view the project as a sustainability project whereas other respondents clearly question this view. The study suggests that a determining factor for this division is how the sustainability concept is defined (or not), also how car traffic is viewed in urban sustainable development. The thesis shows that instead of planning for sustainable transportation, traditional business-as-usual traffic planning has dominated the Slussen project. The main reasons are that the new traffic solution, although including new walking and cycling bridges as well as a new bus terminal, includes planning for increased car traffic, an eight lane bridge to provide for it and a high degree of separation instead of integration of transport modes. Many of the interviewees also perceive of the suggested new main bridge as a motorway and the walking bridge as being both socially and culturally unsustainable in its long and narrow design. The new traffic solution in itself is viewed as unsustainable since it would bring about the abandonment of a more than 300 year old tradition of double and equal bridges at Slussen. Finally, the study suggests that the planned new traffic solution would have both looked different and been perceived of as more sustainable if sustainability had been included in the project goals. However, this would only have been the case if the concept was properly defined and implemented.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures. Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. / PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach.  METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

Syfte: Bostadsbristen drabbar alla, i framtiden måste vi utforma bostäder och stadsdelar som främjar social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Flytande bostäder har dessa egenskaper men har svårt att etablera sig i Sverige. Studien syftar till att utreda möjligheter och problem som finns för flytande bostäder i Sverige. Metod: Studien har en genomgående kvalitativ karaktär. Metoderna är semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Respondenter är myndigheter, fastighetsägare och entreprenörer. Resultat: De återkommande problemområden som hittades var ekonomi, juridik och teknik. Oro för tekniska lösningar nämndes enbart av respondenter som saknade erfarenhet av flytande bostäder. Det som skiljer en flytande bostad från en på mark är att dragningar för el, vatten och avlopp dras i vattnet samt att flytanordning och dess anslutning till fast mark tillkommer. Att bygga på vatten blir inte nödvändigtvis dyrare jämfört med att bygga på land. Det är osäkerhet och oerfarenhet som kan göra att färdigställandet av en flytande bostad dyr. Det område som anses vara det största hindret är juridiken. Bygglovsprocessen är längre på grund av att det finns fler regelverk och myndigheter inblandade. Rent konkret är det den svenska lagstiftningen för strandskydd, vattenverksamhet och detaljplanering försvårar processen för flytande bostäder.   Konsekvenser: Genom att ge kommuner större frihet i exploatering av marken kan genombrottet för flytande bostäder i Sverige underlättas. Detaljplaneringsarbetet behöver inkludera vattenområden för att underlätta bygglovsansökan. Det behövs fler referensobjekt för att den flytande bostaden inte ska ses som främmande och för att ge en större kännedom om flytande hus. Idag förknippas flytande bostäder med lyx och inte som ett bidrag i lösningen på bostadsbristen. Begränsningar: Studien avser Sverige som geografisk region. Respondentsgrupperna som intervjuats är myndigheter, entreprenörer och fastighetsägare och därför är resultatet talande för endast dessa kategorier, likväl som ett fåtal respondenter från dessa grupper talar för dess majoritet. Ett skissförslag, kalkyl eller konkreta lagförslag ingår inte i rapporten och anses därför vara förslag på vidare forskning. Nyckelord: Alternativa boendelösningar, alternativ markanvändning, boende på vatten, bostadsbrist, flytande bostäder, strandskyddet, stadsutveckling / Purpose: The housing shortage affects everyone and in the future, we have to think about social, ecologic and economic sustainability in architecture and urban planning. Floating houses has the potential to satisfy all these requirements but in Sweden they have a hard time to settle as a concept. This study aims to investigate the possibilities and setbacks for floating homes in Sweden. Method: The methods of research in this investigation is qualitative. The collection of empirical data is done through semi-structured interviews, observation and analysis of documents. Findings: The biggest problem areas that we discovered was economy, law and technical solutions. Worry about the possible technical problems was only put forth by respondents who had little or none experience in working with floating homes. The main technical differences between a floating home and one on dry land is that the plumbing goes in the floating device instead of the ground, the connection between the house and the floating device and that a floating property doesn´t need any groundwork done. The cost of a floating house is often similar to one on dry land. The economic issues are uncertainty and inexperience, these factors can make the construction of a floating house more expensive. The area that contains the most problems for floating houses is the juridical. The process of getting a building permit is longer due to the extra number of laws and agencies involved.  Implications: Municipalities needs bigger freedom in deciding land exploitation   to make it easier for floating houses to be an established concept in Sweden. The detailed development plan needs to include water areas. Another thing that will help is more completed projects, more projects for reference means more knowledge about the concept, instead of it being seen as just a luxury. Limitations: The investigation refers to Sweden as the geographic region. We interviewed respondents from agencies, entrepreneurs and property owners and the answers can only be seen as representative for those groups. Sketches of a floating home, a deeper calculation of the economy and precise law changes are not included in the thesis and are therefore suggestions for further research. Keywords: Alternative housing, alternative land use, floating houses, housing shortage, living on water, shoreline protection, urban development.