Sektorsöverskridande samverkan har blivit ett allt viktigare inslag i organiseringen av offentlig service och i kommunalt hållbarhetsarbete. Denna uppsats studerar interaktionen mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer inom fältet socialt hållbarhetsarbete i Malmö stad. Civilsamhällesorganisationer har en unik samhällelig position då de arbetar närmare människor än vad kommunen gör. Metoden baseras på intervjuer med respondenter från kommunalt håll samt från olika civilsamhällesorganisationer. Uppsatsen syftar till att belysa upplevda svårigheter och förbättringsmöjligheter i samverkan och interaktion parterna emellan. Resultaten från intervjuerna visar att de upplevda svårigheterna kretsar kring upplevd distans, attityder, strukturella problem samt upplevd roll av varje part. Bristande tillit, varierande syn på kompetens samt uppfattning om vem som anses vara legitim utförare av socialt hållbarhetsarbete karaktäriserar upplevda hinder för en optimal samverkan. Potentiella förbättringsområden inkluderar en mer kontinuerlig direktdialog med civilsamhällesorganisationer utanför specifika projekt. Det inkluderar också en bättre samordning rörande samverkan med civilsamhällesorganisationer, samt en förändrad syn på civilsamhällesorganisationernas kunskap, kompetens och roll. / Cross-sectoral collaboration has become an increasingly important element in the organization of public services and in municipal sustainability work. This essay studies the interaction between the municipality and civil society organizations in the field of social sustainability work in the city of Malmö. Civil society organizations have a unique social position as they work closer to people than the municipality does. The method is based on interviews with respondents from the municipal level and from various civil society organizations. The essay aims to shed light on perceived difficulties and opportunities for improvement in collaboration and interaction between the parties. The results from the interviews show that the experienced difficulties revolve around perceived distance, attitudes, structural problems and the perceived role of each party. Lack of trust, varying views on competence and perceptions of who is considered a legitimate performer of social sustainability work characterize perceived obstacles for optimal collaboration. Potential areas for improvement include a more continuous direct dialogue with civil society organizations outside specific projects. It also includes better coordination regarding collaboration with civil society organizations, as well as a changed view of the civil society organizations' knowledge, competence and role.

Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.

Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Samhället har under lång tid utformats med bilens framkomlighet i åtanke vilket bidragit till att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Den genomsnittliga bilen står parkerad 97 procent av sin livstid och nyttjar en stor mängd markyta som parkering. Parkeringsyta anses således inte främja en hållbar markanvändning som förespråkas i de globala målen som antagits i Agenda 2030. Genom att minska andelen parkeringsyta kan den frigjorda marken användas till nya bostäder, grönområden och främja en levande stadsmiljö. Växjö är i en expansiv fas. Projektet Crossways är en del av denna expansion och har utformats för exploatering av den nya stadsdelen Bäckaslöv. Crossways ska utgöra ett nav för innovation och utveckling med målet att uppnå hållbar stadsutveckling samt möta de globala målen. Det är därför viktigt att utnyttja den mark som finns tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Syftet med studien är att undersöka möjligheterna till ett reducerat parkeringstal för fastigheten Bäckaslöv 1 genom tillämpning av hållbara parkerings- och mobilitetslösningar. Vidare är syftet att tydliggöra sambandet mellan hållbar mobilitet och stadsutveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Studiens metodval grundas i att skapa en grundläggande och bred förståelse för problemområdet, med en platsspecifik koppling till fastigheten Bäckaslöv 1. Litteraturstudier ansågs vara relevant för att förstå sambandet mellan parkeringsyta och mobilitetslösningar. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras i stor utsträckning på forskning som är peer-reviewed för att säkerställa en hög reliabilitet. För den platsspecifika kopplingen har intervjuer samt en empirisk studie utförts. Intervjuerna gjordes med exploatören för fastigheten samt en representant från Växjö kommuns stadsbyggnadskontor. Den empiriska studien utfördes för att bilda en uppfattning av fastighetens geografiska läge i staden. Resultatet grundar sig i att parkeringstalet är möjligt att påverka eftersom Växjö kommun i sin parkeringsnorm antagit flexibla parkeringstal. De fundamentala delarna för att uppnå en hållbar markanvändning och samhällsutveckling konstateras i studien vara lösningar mellan parkering, mobilitet samt styrmedel för ändrade resvanor. Antalet parkeringsplatser är en fysisk tillgång, eller begränsning, som styr och reglerar såväl bil- som markanvändning. Samnyttjande av parkeringsplatser och fordon ger en minskad efterfrågan av parkeringsyta. På liknande sätt leder en transparent prissättning av parkeringsytan i kombination med ett reglerat utbud av parkering till en minskad bilanvändning och således en ökad användning av mer hållbara färdmedel. Indelningen av stadens parkeringszon påverkar antalet parkeringsplatser och är ett verktyg vid reducering av parkeringstalet. Det är viktigt att parkeringszonen aktualiseras i tidigt projekteringsskede vid exploatering, för att ta hänsyn till den kommande stadsutvecklingens parkeringsbehov. En reduktion av parkeringstalet kan emellertid ge negativa konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet i staden. Mobilitetsplanens funktion är att ge vägledning som bidrar till mer effektivt och miljövänligt resande. Konstaterat i studien är att Växjö kommun bör ställa högre krav på mobilitetsplanen vid exploatering för att på lång sikt främja hållbart resande. Slutligen visar studien att det är möjligt att reducera parkeringstalet för fastigheten Bäckaslöv 1 vid införandet av parkerings- och mobilitetslösningar. / Every car trip starts and ends in a parking lot. For a long time, society has been designed with car accessibility in mind, which has contributed to the fact that there is now more parking space in Sweden than living space. The average car spends 97 percent of its life parked, necessitating extensive parking planning. As a result, parking spaces are not considered to promote sustainable land use, as advocated in Agenda 2030's global goals. By reducing parking space promotion, available land can be used for new housing, green areas, and a vibrant urban environment. Växjö is currently in an expansion phase, with the Project Crossways designed for the development of the new district Bäckaslöv. The Crossways project will serve as a center for innovation and development in order to achieve sustainability and global goals. As a result, it is critical to make the best use of the available land. The study's goal is to look into the possibility of reducing parking numbers for the property Bäckaslöv 1 by implementing sustainable parking and mobility solutions. Furthermore, the goal is to establish a link between sustainable mobility and urban development from a social, ecological, and economic standpoint. The results are based on the fact that the parking number can be influenced because Växjö municipality has adopted flexible parking numbers in its parking policy. The study discovered that the fundamental components for achieving sustainable land use and societal development are solutions between parking, mobility, and tools for changing travel habits. Furthermore, the study demonstrates that by implementing parking and mobility solutions, it is possible to reduce the number of parking spaces for the Bäckaslöv 1 property. To look at the journey perspective, however, high demands must be placed on parking and mobility solutions, which means that it should be easy to get to and from destination points in a sustainable way without using a car.

När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra undersökta typhus visade tre av husen att den nya parkeringsnormen leder till flerantal parkeringar än den äldre och dessa tre typhus innefattade enbart bostäder. Den nya normen kommer således generera ett ökat parkeringsbehov vid byggnation som enbart innefattar bostäder. Resultatet visar dock också att när byggnader uppförs i blandad funktion, där bostäder kombineras med lokal för till exempel handel, kommer färreparkeringar att behöva anläggas jämfört med den äldre normen. Resultatet visar då att i Växjö kommun är det fördelaktigt att kombinera funktioner vid byggnation för att begränsa markanvändningen vid parkering.Undersökningen visade också att en parkeringsnorm baserad på BTA vid träbyggnationer generade i sex av åtta undersökningar ett ökat antal parkeringsplatser än samma byggnad uppförd i betong. Det visar att parkeringsbehovet kan förändras beroende på stommaterialeftersom träbyggnation har generellt tjockare byggelement än betong och generar därmed en högre BTA.Resultatet för kostnader påverkas av antalet parkeringar som behöver anläggas. I sex av åtta undersökningar krävs det extra parkeringsplatser vid val av en KL-trästomme i ställetför betong, vilket leder till ökade kostnader vid byggnation. Den äldre parkeringsnormen, som genererade färre parkeringar, fick en lägre total byggnadskostnad än den nya parkeringsnormen antagen i Växjö kommun / In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased construction costs.

Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer iSkåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessaaktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning – två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling. Uppsatsen innehåller därtill en nulägesanalys av hur samverkan mellan de tre aktörerna ser ut idag, och lägger även fokus på vilken typ avsamverkansproblematik som kan uppstå. Analysen är till stor del baserad på intervjuer med personer som är aktiva inom respektive organisationer, och visar på att det råder en viss problematik kring samverkan dessa aktörer emellan. Två fallstudier av Båstads kommun och Skurups kommun har därigenom inkluderats. Det konstateras att utmaningar och problem skiljer sig från aktör till aktör. Det har däremot identifierats ett antal gemensamma nämnare som inkluderar bland annat motstridiga intressen, att aktörer inte involveras tidigt nog i processer samt bristande delaktighet och äganderätt. Denna problematik kan leda till att helhetsarbetet med hållbar stadsutveckling blir en än mer tidskrävande process. Uppsatsen presenterar även en förstudie till ett projekt, vars syfte är att förbättra samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. Projektplanen föreslår att dessa aktörer tillsammans går ihop och bildar en arena där de i direkt samverkan arbetar fram en samverkansmodell för hållbar stadsutveckling, detta för att lösa en del av den problematik som tidigare har identifierats. / The focus of this thesis is collaboration between three public actors in Scania; Region Skåne,Länsstyrelsen Skåne and the municipalities. It is argued that a well functioning collaboration and partnership between these three actors is crucial for a sustainable urban development to occur in Scania. The theoretical framework used in the thesis creates a picture of how this type of collaboration works in practice; it also helps identify some of the problems and challenges with said collaboration. The framework consists mainly of two theories relevant to both sustainable urban development and the collaboration between actors; governance and collaborative planning. The thesis thereon presents a situation analysis on the subject of how the three actors actually collaborate in the field and what kind of problems and challenges this presents. The analysis is primarily based on interviews with people working within these three organizations, which shows and investigates problems with the process of collaboration between the actors. This includes two case studies of Båstad municipality and Skurup municipality. The identified challenges and problems may differ from actor to actor, but some have been acknowledged as being more general; conflicts of interest, involving actors too late in processes and a lack of participation and ownership. This fact could prove to be problematic and could also ultimately lead to a slower and less efficient sustainable urban development. This thesis will also present a feasibility study proposing a project that aims to enable better collaboration between Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne and the municipalities of Scania. The project proposes that the three actors create an arena where they together will develop a collaborative model for sustainable urban development. The fact that the involved actors themselves will develop this model will hopefully solve some of the initial identified challenges regarding collaboration.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus. / The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den.Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti.Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde. Även den läsare som inte delar den tolkning som jag ger uttryck för genom teorin, kan troligen finna användning för den begreppsutveckling som är en del av teorin.Studien utgör mitt examensarbete på D-nivå inom programmet Urban utveckling och planering vid Malmö högskola och utgör en av fyra delar i ett projekt som behandlar Norra Sorgenfri. / This essay develops a theory for urban development from a developer´s perspective. The particular geographical area under study is Norra Sorgenfri – a rather run-down industrial area in the central part of the city of Malmö in southern Sweden.The theory generation begins with in-depth interviews, which are expanded upon through theoretical sampling of written documents such as annual reports, research reports and articles in the media. The empirical data is analyzed through the use of grounded theory and the computer software Atlas/ti.The theory generated focuses on three core areas required for a vitalization of the area; 1) the delegation of power from the municipality to the developers, businesses and individuals with an immediate interest in the area, 2) the three dimensional definition of real estate and 3) the need for significant infrastructure investment to enhance the value of the area.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering. Att skapa stora städer ökar möjligheterna för att komma till rätta med olika problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar vad gäller energi, vatten och avfall, samt att integrera bebyggelse- och transportplanering. SWECO har högt ställda mål för Caofeidian vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är staden planerad för att bli klimatneutral, med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Planerna är även att staden skall vara flexibel, resurs- och kostnadseffektiv, tillgänglig och inte minst vacker. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Dock finns det idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet som helhet för att SWECO ska kunna lämna garantier till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås.Denna uppsats består av tre delar: teori- och metoddel, förstudie samt avslutning med diskussion och slutsats. I teori och metoddelen redovisas det vetenskapliga förhållningssättet till förstudien. Teorin förklarar påståenden och företeelser vilka beskriver förstudiens problematik. Metoden har använts för att skapa en tillförlitlig kunskapsbas. Den beskriver författarnas tillvägagångssätt i projektet, vilket även är till hjälp för andra intressenter att skapa sin egen indikatorkoordinationsplan (IKP). Förstudien utvecklar ett verktyg för att effektivisera styrningen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. På så sätt kan olika aktörer lämna större garantier för en hållbar slutprodukt till beställaren. Projektets förstudie är fokuserad på indikatorkoordinering i byggprocessens olika skeden. Stadens totala exploatering är på 150 km2. Denna uppsats avgränsas till den första detaljetappen, vilket motsvarar 12 km2. Resultatet av förstudien är en IKP som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt. I studien ingår även en riskanalys där det framgår vilka risker som är av betydelse vid inrättandet av en IKP. I projektets avslutning diskuteras fördelar och nackdelar med att integrera IKP:n i byggprocessen. Resonemangen förs utifrån problemställningar som formuleras i studiens inledning. Avslutningen belyser även förslag på fortsatta studier inom området, för att skapa en bättre förståelse kring värdet av att koordinera indikatorer i en process. / In many places in the world today there is a strong urbanization. In China, an estimated 15 million people leave the countryside each year to work in cities. With the highest carbon discharge in the world, and a strong urbanization, China is now planning to build 50 new eco-towns. One of these cities will be the city of Caofeidian with a capacity for one million citizens. The Swedish technical consultant SWECO has been given the task of analyzing and developing a strategy for sustainable planning. The creation of large cities increases the opportunities to overcome various problems. Cities are a good base from which to create smart solutions in energy, water and waste, and to integrate settlement and transport planning. SWECO has ambitious goals for Caofeidian in terms of ecological, economic and social sustainability. Among other things, the city planned to become climate neutral, with upwards of 95 percent renewable energy. Plans for the city state that it should be flexible, resource-and cost-effective, accessible and beautiful. To achieve these goals, SWECO developed an indicator system, with 140 indicators which will measure different states during the planning period and after completion when the city is in operation. However, there are currently problems with the work as SWECO indicators can’t provide guarantees of other parties in the construction process. It requires that one secures the indicators in the project so that SWECO can provide guarantees to the client. In this way the requirements for achieving a sustainable city can be met. This paper has three parts: theory and method, a feasibility study and then a closing discussion and conclusion. The theory and methodology section presents the scientific basis for the feasibility study. The theory explains the assertions and phenomenon which describe the basic problems the feasibility study seeks to address. The method has been used to create a reliable base of knowledge. The authors describe the approach used in the project, which is also useful for other stakeholders to create their own indicator coordination plan (IKP). This plan is a tool to streamline the governance of the indicators from the customer's first requirement to city management. This will allow stakeholders to provide stronger guarantees for a sustainable final product to the customer. The project's feasibility study is focused on coordination of indicator in the construction process and its various stages. The city's overall development is of 150 km2.This thesis is limited to the first detail phase, which represents 12 km2. The results of the feasibility study is an IKP enabling improved governance towards sustainable end product. The study also includes a risk analysis which shows the risks that are of importance when establishing the IKP. The end of the project discussed the advantages and disadvantages of integrating IKP into a building process. This discussion is based on problems that are formulated at the study's start. The discussion also highlights proposals for further studies in the field, to create a better understanding of the value of coordinating indicators in a process.

Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är för tillfället en av de snabbaste i Europa, vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. En effekt av urbaniseringen är att det finns ett stort behov av nyproducerade bostäder. Kommunen Stockholms stad äger aktiebolaget AB Stockholmshem, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål hållbara städer och samhällen har Stockholms stad infört ett energikrav för nyproducerade bostäder som en del av sitt arbete för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Kravet innebär att energianvändningen för nyproducerade flerbostadshus inte får överstiga 55 kWh/m2 och år. Stockholmshem arbetar för att försöka uppnå stadens energikrav, något som i dagsläget sällan uppnås. Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Stockholmshem och syftar till att identifiera utvecklingsområden för att hjälpa dem att uppnå stadens energikrav. Studien har forskningsfrågan; Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion? För att besvara forskningsfrågan användes en tematisk analys med teman kopplade till begreppet Knowledge Management, KM. KM kan ses som ett verktyg som ämnar att identifiera hur en organisation arbetar med att samla in, sprida, utveckla samt använda kunskaper inom organisationen. Tre teman kopplade till KM identifierades för att kunna analysera datan och besvara studiens frågeställning. De tre teman som användes var; infrastruktur och tillgänglighet, ledningens stöd och vision samt organisationskultur och samsyn. Data som används i den tematiska analysen kommer från elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar på AB Stockholmshem.Från den tematiska analysen framkom ett flertal styrkor och några utvecklingsområden som är kopplade till KM. Kulturen att dela med sig av kunskaper kan ses som tillåtande inom företaget, men tillgängligheten kan förbättras. I nuläget beskrivs dokumenthanteringssystemet som krångligt och svåråtkomligt. Det framkom även att de kontroller som genomförs med syftet att undersöka och säkerställa energiförbrukningen behöver ses över. Antalet kontroller i genomförandefasen, standardisering av energiberäkningar och implementering av en ny mätplan kan ses som viktiga delar. De interna projekteringsanvisningarna kan anses vara Stockholmshems viktigaste verktyg för att ta vara på kunskap från tidigare projekt och medarbetare. Även om det finns en samsyn kring att energifrågan är viktig kan ledningen behöva ge tydligare direktiv om hur energifrågan ska prioriteras. Det är däremot viktigt att inte fokusera enbart på energifrågan, då det kan leda till högre ekonomiska kostnader och större miljöpåverkan. / The urbanisation in the Stockholm region is one of the fastest in Europe right now. The municipality Stockholm stad owns AB Stockholmshem, which is a public utility housing association that builds and manages buildings in Stockholm. In compliance with the UN:s sustainable development goal sustainable cities and societies has Stockholm stad introduced an energy efficiency demand when building new buildings as a part of their work toward a more sustainable city development. The demand for new apartment buildings is set so that the energy efficiency is not allowed to be greater than 55 kWh/m2 and year. Stockholmshem works in order to fulfill the demand, but today that rarely happens. This master thesis is an assignment from Stockholmshem that have been adapted according to guidelines for master thesis that exist for the Master of Science in Engineering and in Education at the KTH Royal Institute of Technology. The assignment aims to identify development areas that can help them achieve the energy efficiency demand in the future. The study has the research question; What challenges and development areas can be found in Stockholmshem regarding their work with collecting, spreading, developing, and using knowledge that is connected to energy efficiency in new apartment buildings? In order to answer the research question a thematic analysis was used, with themes connected to the term Knowledge Management, KM. KM can be seen as a tool that aims to identify how an organization works with collecting, spreading, developing and using knowledge within the organization. Three themes were identified that are connected to KM and were used in the analysis of the data in order to answer the research question. The three themes were infrastructure and accessibility, the management's support and vision and also organisational culture and consensus. The data used in the thematic analysis were collected through eleven semi structured interviews with employees at AB Stockholmshem. The thematic analysis with data from the interviews identified strengths and development areas connected to KM. The culture can be seen as allowing and good, but the accessibility can be improved. The document management system that is used today is described as difficult and hard to access. The interviews also lifted that the controls that are implemented to verify that the calculated energy efficiency becomes the actual value in the end needs to be reviewed. The number of controls in the building phase, standardization of energy calculations and implementation of a new measurement plan were lifted as important aspects. The projecting instructions could be seen as the most important tool for Stockholmshem when transferring knowledge from older projects and coworkers to new. Even if there is a consensus regarding the energy issue the management could give more clear guidelines regarding how the energy issue should be prioritized. But it is important to not only focus on the energy issue since that could lead to higher economic costs and greater environmental impact.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.