När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.

The background to this study is based on a curiosity about how high school students experience the use of digital tools in the teaching of sports and health. This purpose is very current and of particular relevance because today's society is undergoing a tangible digitization process that affects society to a great extent. The purpose of the study was to investigate high school students' views on the use of digital tools in the subject of sports and health, connected to the main purpose there are two central questions that deal with motivation connected to the use of digital tools in the subject of sports and health. The study has a qualitative approach with focus group interviews and through analysis of the result three different categories was created, partly that the high school students feel that the use of digital tools can promote more enjoyable teaching. The high school students also felt that the digital tools are not used optimally, the last category was about the students feeling that the use of digital tools in the subject of sports and health can contribute to an increased performance-based teaching environment. Through discussion of the results in connection with previous research, some conclusions can be drawn, including that the physical education profession should develop its competence regarding how to interact with digital tools in a pedagogical way with the students in focus and that the digital tools create more engaged students who take to themselves knowledge.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sju- till nioåriga elevers föreställningar om tidig läsinlärning. Studien utgår från en metodkombination där det empiriska materialet består av svar från en kvantitativ enkätundersökning varav tjugonio elever i årskurs ett och två svarat. Empirin består även av ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer med åtta stycken av eleverna. Studien utgår från två teorier; fenomenografi och kognitiv konstruktivism. Resultatet presenterar vilka för- och nackdelar olika läsinlärningsmetoder har ur ett elevperspektiv. En resultatdiskussion har skett utifrån de valda teorierna och tidigare forskning har vägts mot det som framkommit i studien.  Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att elevers motivation till och framgång av läsning styr den vidare läsutvecklingen. Vad som också framhävs i studiens resultat är att kombinerade läsinlärningsmetoder främst föredras av eleverna och att de väljer utefter vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Ytterligare något som belyses är vikten av metakognition när det handlar om läsinlärning. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about what thoughts students aged seven to nine have about early reading learning. The study is based on a combination of methods where the emdata consist of answers from a quantitative survey of which of twenty-nine students in grades one and two answered. The data also contain audio recordings from qualitative interviews with eight students. The two theoretical starting points for the study are phenomenography and cognitive constructivism. The results present from a student perspective the advantages and disadvantages of different methods to learn to read. A discussion of results has taken place on the basis of the selected theories and has set previous research against what has emerged in the study. The results show, in accordance with previous research, that students' motivation for and success of reading controls the further development of reading. What is also emphasized in the results of the study is that the students mainly preferred combined reading learning methods, and that they choose according to what level they are at in their reading development. Another result that is highlighted is the importance of metacognition when it comes to learning to read.

Denna studie undersökte korrelationen mellan elevernas förståelse av matematikens syfte på samhällsvetenskapsprogrammet, deras inställning till ämnet och deras betyg i kursen Matematik 1b. Genom en blandad metod som inkluderade en enkätundersökning och intervjuer samlades både kvantitativ och kvalitativ data in från elever och lärare på samhällsvetenskapsprogrammet. Enkätundersökningen distribuerades till elever från tre olika skolor, och resulterade i 130 respondenter och en svarsfrekvens på 62%. Datan analyserades genom med hjälp av korrelationsanalys, specifikt Pearson's korrelationskoefficient för ett urval, för att undersöka samband. Resultaten visade på en måttlig korrelation mellan elevernas förståelse av matematikens syfte och deras inställning till ämnet. I enkätundersökningen var det även tydligt att majoriteten av eleverna hade ett lågt intresse för matematiken. Flera elever uttryckte i intervjuerna bristen på ett tydligt syfte med att studera matematik. Vidare observerades även en måttlig korrelation mellan elevernas inställning till ämnet och deras betyg i kursen. Enkätundersökningen indikerade även, förutom bristen på intresse för ämnet, att hälften av eleverna var underkända i kursen eller endast hade betyget E. Intervjuerna genomfördes med elever och lärare för att fördjupa förståelsen av elevernas uppfattningar om syftet med matematikämnet och deras inställning till ämnet. Dataanalysen inkluderade tematisk analys för att identifiera gemensamma teman och utmaningar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på bristen av ett tydligt syfte inom matematikundervisningen, vilket påverkade elevernas inställning negativt. Inom ramen för detta examensarbete utvecklades ett utbildningsmaterial för kursen Matematik 1b för samhällsvetenskapsprogrammet. Utbildningsmaterialet består av olika kapitel och projekt som syftar till att tydliggöra matematikens relevans och tillämpningar inom samhällsvetenskapliga områden. Design Thinking användes som metod för utvecklingsprocessen för utbildningsmaterialet. I metoden ingår det att förstå användarnas behov, generera idéer till potentiella lösningar, skapa prototyper och testa dessa. Det resulterande utbildningsmaterialet anpassades specifikt för samhällsvetenskapsprogrammet och kan vara en värdefull resurs för elever och lärare. Genom utbildningsmaterialet kommuniceras matematikens syfte på ett tydligt sätt vilket främjar en positiv inställning till ämnet och förbättrar elevernas prestationer och betyg i kursen. Sammanfattningsvis betonar denna studie vikten av att tydliggöra matematikens syfte för eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. Genom att kommunicera syftet på ett tydligt sätt, exempelvis med hjälp av det utvecklade utbildningsmaterialet, kan elevernas inställning förbättras, vilket i sin tur kan höja elevernas betygsnivå. / This study examined the correlation between students' understanding of the purpose of mathematics in the social science program, their attitudes towards the subject, and their grades in the Mathematics 1b course. A mixed-method approach was employed, involving a survey and interviews to collect both quantitative and qualitative data from students and teachers in the social science program.  The survey was distributed to students from three different schools, resulting in 130 respondents and a response rate of 62%. The data was analyzed using correlation analysis, specifically Pearson's correlation coefficient for a sample, to explore relationships. The results showed a moderate correlation between students' understanding of the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. The survey also revealed that the majority of students had low interest in mathematics. Several students expressed in the interviews the lack of a clear purpose for studying mathematics. Furthermore, a moderate correlation was observed between students' attitude towards the subject and their grades in the course. The survey also indicated, in addition to the lack of interest, that half of the students were failing the course or had only achieved a grade of E. Interviews with students and teachers provided further insights into students' perceptions on the purpose of mathematics and their attitude towards the subject. Thematic analysis was conducted to identify common themes and challenges. The qualitative analysis revealed the absence of a clear purpose in mathematics education, which negativley influenced students' attitude towards the subject.  Within the scope of this thesis, an educational material was developed for the Mathematics 1b course in the social science program. The educational material consists of various chapters and projects aimed at highlighting the relevance and applications of mathematics in social science domains. Design Thinking was employed as the methodology for the development process of the educational material, involving understanding user needs, generating ideas for potential solutions, creating prototypes, and testing them. The resulting educational material was specifically tailored for the social science program and can be a valuable resource for students and teachers. By clearly communicating the purpose of mathematics, the educational material promotes a positive attitude towards the subject and improves students' performance and grades in the course. In conclusion, this study emphasizes the importance of clarifying the purpose of mathematics for students in the social science program. By effectively communicating the purpose, such as through the developed educational material, students' attitudes can be enhanced, leading to improved academic results.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning. / When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

The overall aim of this study is divided into two parts, firstly to analyze the view of four swedish upper secondary school students on what the meaning with religious education in Sweden should be. Secondly, to analyze how these four students experience their education in religion and compare it with their teachers view on the meaning of religious education and how she conducts the teaching. It is an empirical study and the results are based on semistructural interviews made individually with each participant. The analytical approach is a hermeneutic analysis with interpretation as the main focus. The findings and the result of the study indicates that the swedish students view the religious education as an important subject to understand and explore their own worldviews, other peoples views, traditions and differences. The students and the teacher have similar thoughts on what the meaning with religious education should be, but in practise the students lack an inside perspective of religions, a meeting with people who identify themselves as religious. The teacher however does not include this in her education, nor does she speak of this during the interviews. The results also show that the swedish students thoughts about religious education is very similiar to what previous research has shown is lacking in the swedish education in religion. In summary, both the students and previous research points out that the inside perspective in religious education is very important to be able to reach the goals of the curriculom in the subject, which include a development of understanding different religions and people.