Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för att vidareutveckla verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod, vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställts till sju förskollärare. Detta ledde till att förskollärarna gav sina personliga åsikter som svar på intervjufrågorna. Syftet med intervjuerna är att genom förskollärarnas personliga åsikter ta reda på hur de jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet, hur de tänker kring det och om de i sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet använder sig utav något verktyg. I Läroplanen för förskolan (LpFö18) finns det ett kapitel som handlar om hur de svenska förskolorna ska förhålla sig till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, det centrala i kapitlet är att förskolan ska följa olika steg, vilka är uppföljning, utvärdering och utveckling.   Resultatet visar att de olika förskolorna och förskollärarna har mer likheter i sitt arbetssätt och i sina tankar än vad det finns olikheter. I resultatet framkommer det också att de intervjuade förskollärarna ger liknande svar om hur viktigt det systematiska kvalitetsarbetet är för både barnen, verksamheten och de själva, det framgår också att de har ett positivt tänkande angående arbetet. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers use systematic quality work as a tool to further develop the business. The study is based on a qualitative method, we have used semi-structured interviews where open-ended questions are asked to seven preschool teachers. This led to the preschool teachers giving their personal opinions in response to the interview questions. The purpose of the interviews is to find out through the preschool teachers' personal opinions how they work with the systematic quality work, how they think about it and whether they use a tool in their work with the systematic quality work. In the Curriculum for preschool (LpFö18) there is a chapter that deals with how the Swedish preschools should relate to working with the systematic quality work, the central thing in the chapter is that the preschool should follow different steps, which are follow-up, evaluation and development. The results show that the different preschools and preschool teachers have more similarities in their way of working and in their thoughts than there are differences. The results also show that the interviewed preschool teachers give similar answers about how important the systematic quality work is for both the children, the business and themselves, it also appears that they have a positive thinking about the work.

Detta examensarbete handlar om hur sju specialpedagoger uppfattar kvalité och undervisning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur sju specialpedagoger uppfattade begreppet kvalitet i förskolan samt hur begreppet undervisning i förskolan uppfattades. Datainsamlingen har gjorts med kvalitativa intervjuer. Informanterna representerar ett brett urval för att få med variation i svaren. Intervjuerna har sedan analyserats i flera steg med fenomenografisk ansats. Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar tre övergripande kategorier som betydelsefulla för kvalitén i förskolan. Dessa är läroplanens betydelse, att det finns kompetent personal och fungerande arbetslag samt skolledningens betydelse. Specialpedagogerna uppfattar sin egen roll som betydelsefull för kvalitén i förskolan. Dels i arbetet kring de barn som är i behov av särskilt stöd i någon form och dels genom att vara ett stöd för pedagogerna genom att vara rådgivande, vägledande och ha handledning. Specialpedagogerna uppfattar att kvalitén i förskolan har betydelse för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn får bättre förutsättningar när kvalitén är hög och det finns tydlig struktur i verksamheten. De sju specialpedagogerna menar att undervisning i förskolan sker i alla aktiviteter under hela dagen i förskolan. Undervisning kan vara planerad men även ske spontant, viktigt är dock att pedagogerna har en medvetenhet med vad de gör och att det går att koppla till målen i läroplanen. / The purpose of this thesis is to examine how seven special educators within the sphere of special education perceives the concept quality and how the concept education is being comprehended in preschool. A qualitative approach has been chosen where interviews with seven special educators have been held. The answers have been analyzed with a phenomenographical approach. The result shows that the special education teachers find their own role important for quality of preschool, in both their work with children but also in their advisory and indicative role for the teachers at preschool. The quality in preschool has significance for children in need of special education. High quality and structure is important for the children’s ability to perform in school. The special education teachers perceive that teaching can be both planned and spontaneous.

There is a lot of demand from society or the government to incorporate ICT into preschool and education in general. However, no research in this area has been found that specifically cites technology's capacity to address concerns connected to planning, and systematic quality work in the preschool context. Technology integration, on the other hand, has ramifications for teachers, who face first- and second-order barriers to technological acceptance. In this study, we identify the determinants of technology acceptance among preschool teachers in Sweden. This study follows a mixed-method approach that comprises 12 semi-structured interviews and a self-completion survey of 9 respondents. The qualitative results were analyzed by a thematic analysis process and the quantitative results with descriptive statistics. We identified that job relevance, external control,  result demonstrability, output quality and internal control are the main determinants that play a crucial role in technological acceptance. We also found the persistence of the first-order barrier to the acceptance of technology. This finding contradicts an earlier study where it was stated that the first-order barriers were decreasing in schools. It was, however, discovered that several first-order obstacles in the form of external control factors still exist. Furthermore, it was also found that social factors such as voluntariness, image and subjective norm did not play a crucial role in technology acceptance. Finally, our results show that the use of technology has helped teachers in the documentation and planning, as well as identify the benefits of systematic quality work.

For almost 30 years, the school subject Swedish as a second language (Sva) has struggled with poor goal achievement, a high proportion of unqualified teachers and a political lack of interest in multilingualism. With large flows of refugees in recent years, there is a considerable number of students in Swedish primary school who are in need of a school subject with clear assessment routines for more effective second language teaching.In order to make visible how assessment routines are used for second language development and thus enable the purpose of this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with seven sva-teachers at six different primary schools in a medium-sized city in northern Sweden. A conventional content analysis has been done based on the transcribed material, through coding and thematization.Based on Vygotsky's sociocultural perspective and Hattie's theory of visible learning, this descriptive study investigates how and why the interviewed Swedish teachers apply continuous assessment of students' second language development.The result shows that even if the sva-teachers in this study use the same assessment tool to make students' progression in the second language visible, it is not certain that the effect of the assessment is the same because the same assessment tool is used for different purposes by different sva-teachers.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Enligt läroplanens riktlinjer ska förskollärare ansvara för att resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras för att utveckla kvaliteten i förskolan. Eftersom det är förskollärare som är nära knutna till det vardagliga arbetet i förskolan, därför är det de som ska hjälpa mig att reda ut frågor om det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Den fenomenologiska ansatsen har valts ut för att beskriva förskollärarnas levda erfarenheter av det systematiska kvalitetsarbetet. För att studera förskollärares erfarenheter genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med tolv förskollärare. En interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts i analysen av förskollärarens erfarenheter. Syftet med IPA var att kartlägga och analysera förskollärares uttryck genom att anamma ett inifrånperspektiv. Syftet med analysen i studien var att beskriva insikter om vilka erfarenheter förskollärare har av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Det som framkommer av förskollärarnas levda erfarenheter är att alla förskolor har ett system för systematiskt kvalitetsarbetet. I detta arbete förväntas förskollärare kunna granska och analysera de olika dokumenten och formerna för utvärdering. Det är förskollärare som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras på ett korrekt sätt, dock är det hela arbetslaget med i detta kollegiala arbete. Även ledningen och vårdnadshavare ses som en del i det kollegiala samarbetet. I arbetet med att förbättra förskolans kvalitet är förskollärares kompetenser, men även arbetslagets kompetenser anses som betydelsefulla. Resultatet visar även på att systematiken med det systematiska kvalitetsarbetet oftast uteblir på grund av tidsbristen. / The purpose of the study is to contribute with more knowledge about the systematic quality work in preschool. According to the curriculum's guidelines, preschool teachers must be responsible for ensuring that results from follow-ups and evaluations are systematically and continuously analyzed to develop the quality of the preschool. Since it is preschool teachers who are closely linked to the everyday work in the preschool, therefore they are the ones who will help me to sort out questions about the systematic quality work in the preschool. The phenomenological approach has been selected to describe the preschool teachers' lived experiences of the systematic quality work. To study preschool teachers' experiences, individual semi-structured interviews were conducted with twelve preschool teachers. An interpretive phenomenological analysis (IPA) has been used in the analysis of the preschool teacher's experiences. The purpose of IPA was to map and analyze preschool teachers' expressions by adopting an insider perspective. The purpose of the analysis in the study was to describe insights about what experiences preschool teachers have of systematic quality work in preschool. What emerges from the preschool teachers' lived experiences is that all preschools have a system for systematic quality work. In this work, preschool teachers are expected to be able to review and analyze the various documents and forms of evaluation. It is preschool teachers who are responsible for ensuring that the systematic quality work is carried out in a correct manner, however, the entire work team is involved in this collegial work. The management and guardians are also seen as part of the collegial cooperation. In the work of improving the quality of the preschool, the preschool teachers' competencies, but also the work team's competencies are considered important. The results also show that the systematics of the systematic quality work is often absent due to lack of time.

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM). / En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

Förskolans uppdrag formas och förändras av samhället och det är upp till verksamma förskollärare att hålla sig uppdaterade och agera utifrån rådande styrdokument och uppdrag. Studien syfte är att lyfta hur förskollärare och förskollärarstudenters identifierar och relaterar sig själva till forskning i egen praktik, framför allt syftat till systematiskt kvalitetsarbete. Studien är gjord med digitala enkäter för att få en vid geografisk spridning och resulterade i 38 svar. Det framkommer att det finns ett glapp mellan kunskap och användande av kunskapen. Där utbildning och praktik inte når hela vägen fram till de intentioner som finns i styrdokumenten. Vetenskaplig grund och vikten av aktuell forskning ges mer plats i relationerna till vetenskap än det faktiska användandet av vetenskapliga strategier och även om dessa används så relaterar inte praktiken varför eller i vilket syfte. / The preschool's mission is shaped and changed by society, and it is up to preschool teachers to stay up to date and act on the basis of prevailing governing documents and missions. The purpose of the study is to highlight how preschool teachers and preschool teacher students identify and relate themselves to research in their own practice, above all aimed at systematic quality work. The study was done with digital surveys to get a wide geographical spread and resulted in 38 responses. It appears that there is a gap between knowledge and the use of knowledge. Where education and practice do not reach all the way to the intentions contained in the governing documents. Scientific basis and the importance of current research are given more space in the relations to science than the actual use of scientific strategies and even if these are used, practice does not relate why or for what purpose.

Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp  som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon?  I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning?  – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan.  Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap. / This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: -          What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? -          What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? -          What factors influences the development process?  -          Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed?  This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I  participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.