This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

No description available.

Under de senaste åren har flertalet våldsdåd uppmärksammats internationellt, utförda av män som identifierar sig som ofrivilligt celibata - även kallade incels. Motivationen bakom våldsdåden tros komma från känslor som sorg, smärta, frustration och ensamhet. Det är en grupp som ofta förknippas med depression och utanförskap. Syftet med studien är därför att undersöka incels uppfattningar och upplevelser av sin psykiska ohälsa, samt hur de hanterar dessa. Metodvalet har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att öka förståelsen för hur incels själva kan uppleva sin verklighet. Från sju intervjuer framtagna ur fyra dokumentärer där män som identifierar sig som incels, har fyra tematiseringar utkristalliserats och analyserats utifrån teorin om känsla av sammanhang, stigmateori och maskulinitetsteori. Resultatet visar på en mångfald av komplexa faktorer som relaterar till självidentifieringen och upplevelsen av att vara incel, såväl som effekterna av att vara incel. Psykisk ohälsa visade sig vara vanligt förkommande inom gruppen av intervjupersoner och relaterades ofta till känslor av ensamhet, social isolering och tankar på suicid. Oförmågan för dessa män att engagera sig sexuellt eller romantiskt hänvisar till uppfattningar och upplevelser av brister i maskulinitet och fysiskt utseende, vilket lett till att de anammat kontroversiella och misogyna världsåskådningar. De misogyna attityderna uttrycks online i olika forum och kan ses som en motreaktion mot upplevelsen av att vara orättvist behandlad och känslan av att vara oönskad och bortvald. Studien drar slutsatsen att incels behöver uppmärksammas som en heterogen grupp i behov av stöd, snarare än en homogen grupp av våldsamma och misogyna män. Vidare forskning uppmuntras att ytterligare belysa de individuella svårigheterna ofrivilligt celibata män kan uppleva, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde. Därför är det också av vikt och intresse inom socialt arbete att utvidga förståelsen för incels upplevelser och uppfattningar i relation till deras situation, för att kunna bemöta gruppen på ett sätt som inte driver dem längre in i isolering. / In recent years, several acts of violence committed by men who identify themselves as involuntarily celibate, so-called incels, have been given international attention. The motivation behind the violence is believed to come from emotions such as sadness, pain, frustration, and loneliness. It is a group that is often associated with depression and isolation. Hence, the purpose of this study is to examine incels’ perceptions and management of their mental health. The choice of method is of a qualitative approach where a thematic analysis has been used to increase the understanding of the social reality based on how individuals in the environment perceive it. Based on seven interviews from four documentaries in which men who identify themselves as incels, four thematizations have been distinguished and analyzed using the theory of sense of coherence, stigma theory and masculinity theory. The findings portray a complexity of varied factors contributing to the self-identification and experience of being an incel, as well as the effects of perceiving oneself as such. Mental health issues were prevalent within the group of interviewees and were often mentioned in conjunction with feelings of loneliness, social isolation, and thoughts of suicide. The inability for these men to engage sexually or romantically refers to perceptions and experiences of deficiencies in their masculinity and physical attractiveness, which has led them to adopt controversial and misogynistic worldviews. The misogynistic attitudes that are expressed online in various forums can be seen as a counter-reaction to the experience of being treated unfairly and the feeling of being unwanted. The study concludes that incels need to be acknowledged as a heterogenic group in need of support, rather than a homogenic group of violent and misogynistic men. Further research is encouraged to illuminate and broaden the individual struggles of involuntarily celibate men, since it is still a relatively new area of research. Therefore, it is also of importance and interest in the fields of social work to expand the understanding of incels’ experiences and perceptions towards their own situation, in order to respond to the group in a way that prohibits their further isolation.

This literature study aims to investigate women’s violence on men. Intimate partner violence (IPV) is well researched within the context of women as victims and men as perpetrators. However, men who fall victim to female-perpetrated IPV is not a known subject to the general public. The study will therefore study men as victims to IPV where women are perpetrators as well different types of violence such as psychological, physical, sexual and digital violence. Men’s experiences as victims of IPV will also touch on their help-seeking experiences which are affected by hegemonic masculinity, stigma and shame. This literature study has used a lot of empirical material that contains qualitative studies from different countries thus making it difficult to draw general conclusions. The purpose is however to discuss the subject in relation to different theories, highlights and understand men's experiences as victims of female-perpetrated IPV.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur manliga universitetsstudenter mellan åldern 20-30 diskuterar sin maskulinitet i relation till samhällsnormer i en svensk kontext. Vi ville identifiera hur maskulinitetsnormer utspelar sig i vardagliga situationer. För att uppfylla studiens syfte hade vi följande problemformuleringar: "Hur reproducerar unga manliga studenter traditionella maskulinitetsnormer i sitt vardagliga liv?" och “På vilket sätt talar och förhåller sig unga manliga studenter till ny maskulinitet i sitt vardagliga liv?”. För datainsamlingen användes en kvalitativ metod följd av 8 intervjuer med unga män som för närvarande studerar vid universitetet inom olika områden. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna maskulinitet, socialisering, normer och stereotyper. Studien visade att informanterna förstår och diskuterar sin maskulinitet som starkt formad av normer och stereotyper som de dagligen möter. De unga männen gav uttryck för den problematik som uppstår när man inte känner igen sig i den maskulina “riktiga mannen” som dominerar bilden av en man i samhället. Men också att de kan utmana dessa normer och  sträva efter att förändra dem mot en mer positiv och mjukare bild av maskulinitet genom att till exempel visa känslor. Slutsatsen vi kom fram till fick oss att fundera över hur inflytelserika sociala strukturer egentligen är, samt att de kan utmanas, vilket stämmer överens med tidigare studier inom området Män och Maskuliniteter. / The aim of this qualitative study is to investigate how male university students between the ages 20-30 discuss their masculinity in relation to societal norms within the Swedish context. We wanted to identify how masculinity norms play out in their day-to-day lives by asking, “How do the young male students reproduce traditional masculinity norms in their daily lives?” and “In what way do the young male students speak about and relate to new masculinity in their daily lives?”. For our data collection we used a qualitative method and conducted 8 interviews with young men that are currently studying at university in different fields. For our theory we used masculinity, socialization, norms and stereotypes. The study results showed that our interviewees  understand and discuss their masculinity as strongly shaped by masculinity norms and stereotypes that they face daily. For example, they gave expression to the pressure they feel to act like “real men” and how problematic it can be when they do not fit in. However, they also challenge these norms as they strive to change them towards a more positive and softer image of masculinity by for example, showing emotions. The conclusion we reached made us think about how influential social structures really are while at the same time they nonetheless can be challenged, which is consistent with previous studies within the field of Men and Masculinities.

No description available.

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur maskulinitet görs i omslagsintervjuerna i Café Magazine under åren 2015 och 2020. Analysen har utgått från Raewyn Connells och Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomssons teorier kring maskulinitet och att kön är något som görs, snarare än något som är. Connells maskulinitetsteori innebär att maskuliniteter ska förstås som något dynamiskt som är avhängigt sociala, kulturella och historiska villkor. I vår undersökning har vi sökt besvara frågan: Hur görs maskulinitet i omslagsintervjuerna i livsstilsmagasinet Café Magazine åren 2015 och 2020? Vi har undersökt hur de arbetar med text och bild för att gestalta maskulinitet. Genom att tillämpa en kvalitativ tematisk innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys har totalt åtta stycken omslagsintervjuer analyserats, såväl i text som bild, fyra stycken från respektive år.  Av analysen framgår att Café Magazine i bild och text gör en maskulinitet som bär flera kännetecken av den västerländska hegemoniska maskuliniteten. Men vi ser även nyanseringar som kan antyda att det skett, och fortfarande sker, förändringar i denna västerländska, hegemoniska maskulinitet. Fram växer bilden av en emotionell och reflekterande maskulinitet. / The purpose of this study is to examine how masculinity is portrayed in the cover stories of Swedish magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The theoretical framework upon which the analysis has been made consists of Raewyn Connell’s theory of masculinity, as well as Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomsson’s concept of gender, stating that gender is constructed by us, rather than something that resides within us. Connell’s theory of masculinity proposes that masculinities are dynamic, social constructs that varies in different cultures and periods of time.  The aim has been to examine how masculinity is constructed in the cover stories of the men’s lifestyle magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The material consists of eight cover stories in total, four from each year. The cover stories have been analyzed by combining two methods: (qualitative) thematic analysis for the written content of the articles and semiotic analysis for the images.   The study concludes that the masculinity constructed by Café Magazine, in the written content as well as the images of the cover stories, displays several characteristics consistent with those of western, hegemonic masculinity. However, there are nuances to suggest that this western, hegemonic masculinity has recently undergone, or still is undergoing, changes. In these nuances an emotional and reflecting masculinity emerges.

The aim of this study was to examine healthcare professionals perspective on why men are less likely to seek healthcare for eating disorders. The study seeks to understand and highlight the potential challenges men face when seeking healthcare for these conditions. To address this issue, the following three questions were posed: What social factors contribute to the low proportion of men seeking healthcare for eating disorders? How are men affected by gender-specific norms and expectations when they seek healthcare for eating disorders? What difficulties do healthcare professionals experience in treating men with eating disorders? The study included healthcare professionals working in eating disorder teams across various regions of the country. The empirical data comprised ten interviews, which were analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks used in the analysis were social constructivism, gender theory, hegemonic masculinity theory and stigma. The results of this study indicate significant challenges in encouraging men to seek healthcare for eating disorders. Based on these findings, we claim that increasing awareness and communication, as well as challenging existing  stereotypes and norms, can enhance the effectiveness and supportiveness of healthcare for men with eating disorders. A lack of experiences among healthcare professionals also emerged as a significant barrier to effectively treating men with eating disorders.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet