Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.

Tidigare forskning visar att lärare med hjälp av multimodalitet och meningsskapande resurser kan skapa meningsskapande undervisning som främjar elevers lärande men att det finns hinder i form av lärares kompetens och tolkning av styrdokumenten. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några svensklärare tillsammans uppfattar och beskriver hur de skapar multimodala lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6. Studien belyser därför dels hur sex svensklärare definierar multimodalitet och hur de använder sig av multimodalitet och meningsskapande resurser i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dels hur de resonerar om multimodalitet i relation till individuell kompetens och tolkning av styrdokument. Den här studien har sin utgångspunkt i Selander och Kress (2021) design för lärande och är därför den som ligger till grund för den här studiens syn på lärande, lärarens roll och innebörden av språk. Datainsamlingen har genomförts i form av fokusgruppssamtal och har sedan analyserats genom en tematisk analys.  Resultatet visar att svensklärarna i studien är osäkra på begreppet multimodalitet men att de använder sig av multimodalitet och dess meningsskapande resurser genomgående i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dock genom omedvetna handlingar. Resultatet visar även att individuell kompetens och tolkning av styrdokument i relation till multimodalitet kan skapa svårigheter för svensklärarna men att det handlar främst om tidsbrist för användandet och svensklärarnas utveckling av det. En slutsats är att svensklärare är motiverade och vill bli medvetna om användningen av meningsskapande resurser för att utveckla sin roll som lärare för att främja elevers lärande. / Research shows that teachers using multimodality and meaning-making recourses can create meaningful teaching situations that helps students’ learning but that there are obstacles in teachers’ competence and interpretation of the curriculum. The purpose of this study is to gain an insight into how some Swedish teacher together describe how they create multimodal learning situations in the Swedish subject for grades 4-6. The study highlights how six Swedish teachers define multimodality and how they use multimodality and meaning-making resources in planning, management, and implementation of teaching. It also highlights how the Swedish teachers discuss multimodality in relation to individual competence and interpretation of the curriculum.  This study has its foundation in Selander and Kress (2021) design for learning and is therefore this study’s view of learning, the role of the teacher and the meaning of language. The data has been carried out in the form of focus group discussions and then been analyzed through a thematic analysis.  The results show that Swedish teachers in this study are uncertain about the concept multimodality but that they are using it consistently when teaching the Swedish subject, in unconscious actions. The result also shows that individual competence and interpretation of the curriculum can create difficulties in the use of multimodal tools due to time limits and a conclusion therefore is that Swedish teachers are motivated to become aware of their use of multimodal tools to develop their roles as teachers to improve student learning.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver arbetet med läsning i årskurs 4-6 i svenskämnet för att skapa förutsättningar för läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar har använts för att uppnå studiens syfte: Hur beskriver lärare att de implementerar läsandet i svenskundervisningen, hur beskriver lärare att de motiverar elever till läsande i svenskämnet samt vilka faktorer beskriver lärare som betydelsefulla för deras arbete med läsning i årskurs 4-6. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom datainsamling och analyser av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i ämnet svenska för årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Banduras theory of self-efficacy där individens tilltro till att kunna slutföra en uppgift stärks av att motiveras till att klara det, både genom inre- och yttre motivationsfaktorer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärare beskriver hur de arbetar motivationsfrämjande för läsande i undervisningen genom att använda både inre och yttre motivationsfaktorer. Lärarna nämner hur författarbesök och att gemensamt arbeta mot uppsatta mål där det finns belöningar, motiverar elever till att läsa. Att arbeta strategiskt med analoga och digitala texter beskriver lärarna som ett arbetssätt de använder för att implementera läsandet i undervisningen. Att involvera eleverna i undervisningen genom att diskutera innehållet leder till att eleverna får en förståelse för text och motiveras således till att läsa mer, och oftare. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about how some teachers describe the work with reading in grades 4-6 in the Swedish subject to create conditions for reading motivation among pupils. The following questions have been used to achieve the purpose of the study: How do teachers describe that they implement reading in Swedish subject, how do teachers describe that they motivate pupils to read in the Swedish subject and which factors do teachers describe as significant for their work with reading in grades 4-6. The purpose and questions of the study are answered through data collection and analyzes of qualitative semi-structured interviews with four active teachers in the subject of Swedish for grades 4-6. The study's theoretical framework is based on Bandura's theory of self-efficacy, where the individual's belief in being able to complete a task is strengthened by being motivated to do it, both through internal and external motivational factors. In summary, the results of the study show that teachers describe how they work to promote motivation for reading in teaching by using both internal and external motivational factors. The teachers mention how author visits and working together towards set goals where there are rewards motivate pupils to read. Working strategically with analogue and digital texts is described by the teachers as a working method they use to implement reading in their teaching. Involving the pupils in the teaching by discussing the content leads the pupils towards gaining an understanding of the text and is thus motivated to read more, and more often.

Syftet med denna studie är att synliggöra och skapa en större förståelse för de faktorer som kan påverka yrkeselevers måluppfyllelse och slutförande av sin utbildning i gymnasieskolan. Studien har fokuserat på att undersöka vad yrkeselever anser om svenskämnets innehåll och dess relation till deras programinriktning och framtid. Insamlandet av data och empiri har skett via en enkätundersökning och uppföljande semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt ingick 130 elever i enkätundersökningen och 20 elever i intervjuundersökningen från en skola i norra Sverige. Underlag till enkäterna och analys av data och empiri har gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av grit och Self Determination Theory. Resultaten visar att yttre faktorer i form av låsta dataplattformar som reglerar elevernas lärande till lektionstiden är en faktor som bidrar till lägre motivation. Det framkommer även att eleverna inte är medvetna om vad självständigt arbete innebär, vilket resulterar i mindre motivation till att nå högre betyg. Elevernas kontinuitet i svenskundervisningen blir även påverkad av arbetsplatsförlagd utbildning och kan resultera i en lägre grad av måluppfyllelse. Det har även framkommit att det finns ett flertal faktorer som stärker elevernas motivation och på sikt kan ge en ökad måluppfyllelse. Dessa är programanpassning, elevanpassning, elevinflytande och kontinuerlig feedback. / The purpose of this study is to visualize and create a greater understanding of the factors that can affect vocational students' goal fulfillment and completion of their education in upper secondary school. The study has focused on investigating what vocational students think about the content of the Swedish subject and its relationship to their program direction and future. The collection of data and empirical data has taken place via a survey and follow-up semi-structured focus group interviews. A total of 130 students were included in the survey and 20 students in the interview survey from a school in northern Sweden. Basis for the questionnaires and analysis of data and empirical data have been made based on a theoretical framework consisting of grit and Self Determination Theory. The results show that external factors in the form of locked data platforms that regulate students' learning during class time are a factor that contributes to lower motivation. It also appears that the students are not aware of what independent work entails, which results in less motivation to achieve higher grades. Students' continuity in Swedish education is also affected by workplace-based education and can result in a lower degree of goal achievement. It has also emerged that there are several factors that strengthen the students' motivation and in the long run can lead to increased goal achievement. These are program adaptation, student adaptation, student influence and continuous feedback.

As Swedish students´ reading comprehension is in decline and reading is getting less space in the lives of children and young people, a large responsibility is placed on the school to promote students’ motivation to read. For that reason, the purpose of this study has been to examine how teachers promote students’ motivation to read fiction. The study has been conducted by using a model called Model of reading development to observe aspects of teacher’s actions and teacher’s choice of activities and tasks, which can be considered to promote student’s motivation to read. The study has been based on seven concepts, and these have been used as criteria for what can be considered to promote students’ motivation to read. In order to explore how teachers promote students’ motivation to read, this model has been used to analyse observations of four teachers’ who teach the subject of Swedish grades 4-6. The results show that all concepts, in the model called instructional processes, are somehow expressed at some point in the four observed teachers’ lessons. The study also shows that many different aspects of the teachers’ action and activities can function as motivational promotion and the observations showed that these activities and actions vary depending on the type of lesson and its planning. Regarding to what teachers do which can be considered as motivational, the study found that all teachers used modelling for students and activities were students had to collaborate with each other. All the teachers in the study also gave the students praise for effort and progress.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt skrivande både för hand och med digitala verktyg. Enligt skrivforskning är undervisning i årskurs 4–6 ett område som har ägnats alltför lite uppmärksamhet åt, främst när det gäller digital skrivning eftersom merparten av forskningen fokuserar på elever i de yngre och äldre åldrarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur olika svensklärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen och deras uppfattningar av digitala skrivverktyg. Frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver verksamma svensklärare användandet av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning? Vilka uppfattningar har olika svensklärare av digitala verktyg i skrivundervisningen? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svensklärare för att bevara studiens frågeställningar. Datamaterialet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att eleverna använder digitala skrivverktyg i hög grad jämfört med att skriva för hand. Dessutom visar utfallet av den fenomenografiska analysen på sju olika sätt att uppfatta digitala skrivverktyg. / According to the current curriculum, students should be given the opportunity to develop their writing both by hand and with digital tools. According to research on writing, teaching in grades 4-6 is an area that has received too little attention, especially when it comes to digital writing, as most of the research focuses on students in the younger and older ages. The purpose of this study is to contribute knowledge about how different Swedish teachers in grades 4-6 describe how they work with digital tools when they teach writing and their perceptions of digital writing tools. The research questions that have been answered are: “How do Swedish teachers describe the use of digital tools in writing instruction?” and “What perceptions do different Swedish teachers have of digital tools in writing instruction?” Semi-structured interviews were conducted with four Swedish teachers to preserve the study's issues. The data material has been analyzed with a phenomenographic approach. The results show that students use digital writing tools to a greater extent compared to writing by hand. In addition, the outcome of the phenomenographic analysis shows seven different ways of perceiving digital writing tools.

Grammatikundervisningens innehåll och metoder har kritiserats. Forskning har belyst att det finns ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till synen på grammatik och grammatikundervisning. Språkvetenskapen förordar en deskriptiv grammatik och att grammatiken kopplas till sammanhang där den skapar betydelse medan praktiken återspeglar en preskriptiv och formfokuserad grammatik. Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Forskning kring grammatik bör därmed ligga till grund för grammatikundervisningen i skolan. Syftet med studien är att med stöd av Blooms reviderade taxonomi bidra med kunskap om relationen mellan synen på grammatik och grammatikanvändning i ämnesplanen för svenska på gymnasiet med fokus på Svenska 2 och synen i två nya läroböcker riktade mot kursen Svenska 2. De läroböcker som analyseras är Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) och Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). Studiens frågeställningar är: Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2? Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner fokuserar grammatikövningar i läroböcker för Svenska 2? Hur ser relationen ut mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna som lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2 och de som fokuseras i läroböcker för Svenska 2? Genom kategoriseringen i Blooms reviderade taxonomi analyseras den syn på grammatik och grammatikanvändning som framträder. Resultatet visar att ämnesplanen återspeglar en funktionell syn på grammatik och grammatikanvändning som ligger i linje med språkvetenskapens syn på grammatik. Endast en av de undersökta läroböckerna återspeglar samma syn och uppvisar samstämmighet med ämnesplanen. Att synen på grammatik skiljer sig mellan läroböcker som tar sin utgångspunkt i samma ämnesplan utgör ett intressant resultat i studien. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att ämnesplanens funktionella ansats är otydlig och skapar utrymme för tolkningar som kan leda till ett fortsatt glapp mellan teori och praktik. / The content and methods of grammar teaching have been criticized. Research has highlighted that there is a gap between theory and practice when it comes to views on grammar and grammar teaching. Linguistics advocates descriptive grammar and linking it to contexts where it creates meaning, whereas practice reflects a prescriptive and form-focused grammar. School teaching should be based on science and proven experience (SFS 2010:800). Research on grammar should therefore form the basis for the teaching of grammar in schools. The purpose of the study is to use Bloom's revised taxonomy to contribute knowledge about the relationship between the view of grammar and grammar use in the syllabus for Swedish subject in upper secondary school with a focus on the course Swedish 2 and the view in two new course books for the course Swedish 2. The course books analyzed are Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) and Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). The questions of the study are: Which cognitive processes and aspects of knowledge are highlighted in the syllabus for Swedish and the course Swedish 2? Which cognitive processes and aspects of knowledge do the grammar exercises in course books for Swedish 2 focus on? What is the relationship between these cognitive processes and aspects of knowledge as highlighted in the syllabus and the Swedish 2 course, and those which are focused on in the course books for Swedish 2? Through the categorization in Bloom’s revised taxonomy, the view of grammar and grammar use that emerges is analyzed. The results show that the syllabus reflects a functional view of grammar and grammar use which is in line with a linguistic view of grammar. Only one of the investigated course books reflects this same view and shows compliance with the syllabus. The fact that the view on grammar differs between course books which are based on the same syllabus is an interesting result of the study. The conclusion drawn from the results is that the functional approach of the syllabus is unclear and leaves room for interpretations that can lead to a continued gap between theory and practice.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen. / The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.