No description available.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Att utöva turism- och fritidsaktiviteter är en väsentlig del i många människors liv, men för personer med funktionsnedsättningar (PmF) är genomförandet av sådana aktiviteter långt från lika självklara. Frågan om aktivt deltagande och inkludering av PmF i samhällets alla delar lyfts allt mer och kraven på tillgänglighet ökar. Därav syftar denna studie till att undersöka på vilka sätt turism- och aktivitetsföretag i Jämtlands län arbetar med att anpassa sina aktiviteter för att kunna inkludera individer med fysisk funktionsnedsättning. För att uppnå syftet var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer studiens huvudsakliga metodologiska verktyg för insamling av empiriska data. Resultatet tyder på att majoriteten av verksamheterna inte erbjuder aktiviteter som är specifikt anpassade för PmF men att en del av utbudet går att kan anpassa om efterfrågan skulle uppstå. Marknadens efterfrågan styr verksamhetens utbud av aktiviteter och en bristande efterfrågan från PmF på tillgängliga aktiviteter har identifierats. Studiens slutsats beskriver att den bristande efterfrågan från PmF ligger till grund för det bristande utbudet av tillgängliga aktiviteter samt att verksamheterna anger resurser såsom kunskap och ekonomiska faktorer som utmanade vid utvecklingen av tillgänglighetsanpassade aktiviteter. / Tourism and leisure activities are an essential part of many people's lives, but for people with disabilities (PwD), their involvement can be highly conditional. The issue of active participation and the inclusion of PwD in all parts of society is increasingly being raised and the need for accessibility is growing. This study aims to investigate how tourism and activity companies in Jämtland County works to adapt and customize their activities to include individuals with physical disabilities. The study had a qualitative method with semi-structured interviews as the key focus for collecting empirical data. The result indicates that the majority of businesses do not currently offer activities that are specifically tailored to PwD, but for most of the companies these activities can be adjusted if there is a demand for it. Market demand controls the companies’ range of activities and a lack of demand from PwD for accessible activities has been identified. The conclusion describes that the absence of demand from PwD is the reason for the lack of accessible activities  and that the companies specify resources such as knowledge and financial factors as challenging for the development of accessible activities. / <p>2020-06-08</p>

Studiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. / The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

The purpose of this study was to examine the effects of Universal Design for Learning, UDL, has on accessibility in the Swedish school system. 12 semistructured interviews with teachers, special education teachers and school principals were conducted . By the qualitative interview method and analysis I have come to the conclusion that UDL aligns with Swedish school laws and theories already being used in the Swedish school system. Experiences made by the teachers, special education teachers and school principals show that UDL gave them support with lesson planning and had a positive effect on pupils learning process, engagement and self-efficacy. This indicates that implementation of UDL could support the aim for accessibility and learning for all pupils in Sweden. Further reasearch on the effects of UDL in the Swedish school system and mulitple means of assessments is required.

Syftet med denna studie är att synliggöra det interprofessionella samarbetet mellan specialllärare i matematikutveckling, specialpedagog och matematiklärare i relation till särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Studien belyser samarbbetet genom begreppen interprofessionellt lärande, inkludering och tillgänglig lärmiljö. Som teoretiskt ramverk för studien har Engeströms (2001) aktivitetsteori använts. Tre verksamheter i två olika kommuner användes som studieobjekt. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för studien och datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt observationer av samtal mellan matematiklärare, speciallärare i matematikutveckling och specialpedagog. Sammantaget framkommer att samarbete mellan professionerna förekommer i stor utsträckning. Dock sker samarbetet ofta mer genom information och enskilda lösningar där professionerna arbetar skilt från varandra än genom gemensam undervisning. Det upplevs mer effektivt att ta ut elever ensklit än att båda professionerna samarbetar i klassrummet samtidigt för att på så sätt lära av varandra och arbeta med en tillgänglig, inkluderande lärmiljö i relation till SUM. Samarabetet stannar på individnivå för såväl professionerna som eleven och utvecklar således varken professionerna eller den inkluderande lärmiljön i stort. / This study aims to identify interprofessional collaboration between special educational needs teachers in mathematics, special educational needs coordinators and mathematics teachers in relation to special educational needs in mathematsics. The stdy has focused on collaboration from the perspective of interprofessional learning, inclusion and an accessible learning enviroment. The research apporoach is qualitative and interviews in focus goups have been conducted as well as observations. The activity theory has functioned as the theoretical framwork through this study. Three public schools from two different municipalities were chosen for this study. The results show that collaboration between the different professions occurs frequently. However, the collaboration tends to relate more to presenting information or producing individual solutions where professins work side by side rather than together in the classroom. It is considered more efficient to extract students frpm ordinary education to provide extra support, than to collaborate within the classroom to develop the learning environment towards inclusion and learn from other professions in relation to special educational needs in mathematics. Thus, the collaboration remains on an individual level both professionally and for the students as opposed to generating new knowledge within the professions as well as an inclusive, learning environment.

För att uppnå ett hållbart samhälle krävs en omställning av transportsystemet. Region Stockholmsmålsättning är att andelen cykelresor ska mer än dubbleras till år 2030 och stå för 20% av alla resor ilänet. Bristande underhåll och dålig utformning på cykelbanor står för ca 60% av allvarligasingelolyckor på cykel. Denna ökning av cykelresor ställer därmed höga krav på utformning ochunderhåll av cykelinfrastrukturen. För att cykelbanans komfort ska vara god, krävs det attcykelbanan är jämn, vilket kan komma i konflikt med brunnslock, då det ofta uppstår sättningar ibeläggningen omkring brunnarna. Brunnslocken kan upplevas som obehagliga att cykla över och haräven lägre friktion än omkringliggande yta. Detta kan resultera i halka vilket särskilt är påtagligt närvägbanan är fuktig. Brunnslock är vanligt förekommande på cykelbanor, i denna studie inventeradesde centrala delarna av elva regionala cykelstråk och där förekom ca 1200 brunnslock. Dessa var avvarierande storlek, position i cykelbanan och höjdläge jämfört med den omkringliggandebeläggningen. Brunnslock kan vara ett potentiellt hinder på cykelbanor, vilket minskar cykelbananstillgängliga bredd. Cykelbanans tillgängliga bredd är den yta som är funktionellt möjlig att cykla på.Konstruerad bredd är däremot den bredd cykelbanan byggdes med utan hänsyn till eventuellahinder.Syftet med studien är att undersöka ifall brunnslock, specifikt manhålsbrunnar och kabelbrunnar,anses vara ett hinder för cyklister på cykelbanor och hur brunnslocken påverkar den tillgängligabredden på de fyra studieplatserna. Den tillgängliga bredden på studieplatserna jämförs medrekommenderade cykelbanebredder i handböcker. Studien avgränsades för att eftersträvastudieplatsernas likvärdighet och att enbart brunnslockens egenskaper skilde studieplatserna åt. Destuderade brunnslocken var: manhålsbrunn med och utan kant samt kabelbrunn med och utan kant.Studiens resultat visar det finns en skillnad mellan situationer med och utan mötande cyklist.Majoriteten av cyklisterna håller sig till höger om brunnslocken oberoende av möte eller ej möte,vilket kan bero på deras naturliga sidledsposition. När det inte är möte väljer många att cykla tillvänster om brunnslocken. Däremot, i situationer med möte väljer nästan ingen att cykla till vänsterom brunnslocken. Minskningen i antal som cyklar vänster om brunnslocken vid möte motsvararungefär ökningen i antal som cyklar höger om brunnslocken i samma situation. Antalet som cyklaröver brunnslock skiljer sig marginellt mellan situationer med och utan möte. Detta kan tolkas somatt cyklister byter sida om brunnslocken och undviker att cykla över dem. Vid de fyra studieplatsernaär det få som cyklar över brunnslocken vilket gör att dessa brunnslock troligen bör ses som etthinder som minskar den tillgängliga bredden.Det kan konstateras att de undersökta kabelbrunnarna är ett större hinder för cyklister änmanhålsbrunnarna. Brunnslock med kant är ett större hinder än brunnslock utan kant. Fler brunnarbehöver studeras innan det går att dra mer generella slutsatser om brunnslock på cykelbanor. Dettagäller både de undersökta brunnarna och andra sorters brunnar.Den tillgängliga bredden på studieplatserna jämfördes med rekommenderade cykelbanebredder idessa handböcker: VGU, GCM-handboken, Stockholms läns regionala cykelplan, Stockholmscykelplan, Cykeln i staden och Solnas cykelplan. Bredderna som rekommenderas i handböckernauppfylls inte sett till den tillgängliga bredden på studieplatserna. / The transport system must transform to achieve a sustainable society. Region Stockholm's goal is forthe proportion of bicycle trips to more than double by 2030 and account for 20% of all trips in thecounty. Lack of maintenance and poor cycle paths account for about 60% of serious single accidentson bicycles. This increase consequently places high demands on the design and maintenance of thebicycle infrastructure. For the cycle path's comfort to be good, it is required that the cycle pathremains even, which can come into conflict with manhole covers, as subsidence often occur at andaround the manholes. The manhole covers can be experienced as unpleasant to cycle over and havelower friction than the surrounding surface. This can cause skidding, especially if the road surface iswet. Manhole covers are common on cycle paths, in this study 1 200 manhole covers were found onthe central parts of eleven regional cycle paths. These were of varying size, position in the cycle pathand height compared to the surrounding pavement. Manhole covers can be a potential obstacle oncycle paths, which reduces the available width of the cycle path. The available width of the cyclepath is the surface that is functionally possible to cycle on. Constructed width, on the other hand, isthe width the cycle path was built with without regard to any obstacles.The purpose of the study is to investigate whether manhole covers are considered an obstacle forcyclists on cycle paths and how the manhole covers affect the available width of the four study sites.The available width of the study sites is compared with recommended cycle path widths inguidelines. The study was delimited to strive for the equivalence of the study sites and that only theproperties of the manhole covers separated the study sites. Two types of manhole covers werestudied and these two types were also studied with and without edges.The results of the study show that there is a difference between situations with and without anoncoming cyclist. A majority of cyclists stay to the right of the manhole covers regardless ofoncoming cyclist or not, which may be due to their natural lateral position. When there is nooncoming cyclist, many choose to cycle to the left of the manhole covers. However, in situations ofencounter, almost no one chooses to cycle to the left of the manhole covers. The decrease in thenumber of cyclists to the left of the manhole covers at an encounter roughly corresponds to theincrease in the number of cyclists to the right of the manhole covers in the same situation. Thenumber who cycle over manhole covers differs marginally between situations with and withoutoncoming cyclists. This can be interpreted as cyclists changing sides of the manhole covers andavoiding cycling over them. At the four study sites, few people cycle over the manhole covers, whichmeans that these manhole covers should probably be seen as an obstacle that reduces the availablewidth.It can be stated that the manhole covers with edges are a greater obstacle than manhole coverswithout edges. More manholes need to be studied before it is possible to draw more generalconclusions about manhole covers on cycle paths. This applies to both the investigated manholesand other types of manholes.The available width of the study places was compared with the recommended cycle path widths inthese guidelines: “VGU”, “GCM-handboken”, “Stockholm County's regional cycle plan”, “Stockholm'scycle plan”, “Cykeln i staden” and “Solna's cycle plan”. The widths recommended in the guidelinesare not met in terms of the available width of the study places.

Graphics Processing Units (GPUs) are emerging as the most popular accelerator for many applications, powering the core of Machine Learning applications and many computing-intensive workloads. GPUs have typically been consideredas accelerators, with Central Processing Units (CPUs) in charge of the mainapplication logic, data movement, and network connectivity. In these architectures,input and output data of network-based GPU-accelerated application typically traverse the CPU, and the Operating System network stack multiple times, getting copied across the system main memory. These increase application latency and require expensive CPU cycles, reducing the power efficiency of systems, and increasing the overall response times. These inefficiencies become of higher importance in latency-bounded deployments, or with high throughput, where copy times could easily inflate the response time of modern GPUs. The main contribution of this dissertation is towards a GPU-centric network architecture, allowing GPUs to initiate network transfers without the intervention of CPUs. We focus on commodity hardware, using NVIDIA GPUs and Remote Direct Memory Access over Converged Ethernet (RoCE) to realize this architecture, removing the need of highly homogeneous clusters and ad-hoc designed network architecture, as it is required by many other similar approaches. By porting some rdma-core posting routines to GPU runtime, we can saturate a 100-Gbps link without any CPU cycle, reducing the overall system response time, while increasing the power efficiency and improving the application throughput.The second contribution concerns the analysis of Clockwork, a State-of-The-Art inference serving system, showing the limitations imposed by controller-centric, CPU-mediated architectures. We then propose an alternative architecture to this system based on an RDMA transport, and we study some performance gains that such a system would introduce. An integral component of an inference system is to account and track user flows,and distribute them across multiple worker nodes. Our third contribution aims to understand the challenges of Connection Tracking applications running at 100Gbps, in the context of a Stateful Load Balancer running on commodity hardware. / <p>QC 20240315</p>