Sweden is, according to its constitution, a state governed by law. The rule of law is upheld by the correct application of specific sources of law, consisting exclusively of legislation and its legislative history, court practise, established practise and the literature of jurisprudence. The non-regard for all other kinds of arguments, such as, for example, subjective justice in the matter at hand, ensures that formal justice is maintained. The outcome of two similar cases must result in the same ruling regardless of the person presiding. However, the courts are not the only place where the rule of law must be respected. In state and municipal administrations, legal decisions concerning individuals are made every day. Oftentimes administration officers are the first instance of adjudication. To achieve the same level of legality, administration officers must apply the same sources of law as do law graduates, but without any education in law. In this thesis, the method of legal problem solving that is practised by administration officers is studied, as well as the historical development of the profession of administration officers. Three representatives were interviewed about the scope of the method used in specific cases. The results showed that the methods clearly differed from the method of law graduates, in part due to organisational, economic and educational differences, and that the historical legacy is still very present in the administrative work.

<p>Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid. Syftet var att undersöka deras uppfattningar om kommunens arbetsprocess med policyn. Genom en innehållsanalys strukturerades och tolkades intervjuerna. Resultatet visade att en av kommunerna har antagit ett förvaltningsmål, och inte en kommunövergripande policy om tobaksrökfri arbetstid och två kommuner har påbörjat en arbetsprocess för att i framtiden anta policyn. Samtliga kommuner hade påbörjat en arbetsprocess med policyn då tobaksrökning upplevdes som ett problem. Somliga ansåg däremot att tobakssnusning möjligtvis kunde inkluderas i ett senare skede. Ingen ansåg att SKL:s rekommendationer har påverkat att de påbörjade en arbetsprocess. Det var samstämmighet både mellan kommunerna och med tidigare forskning, om att politiskt stöd, involverande av anställda, tydlig planering och kombination med avvänjningsstöd är centrala faktorer i den fortsatta arbetsprocessen med policyn.</p> / <p>Tobacco smoking and possibly using smokeless tobacco risk decreasing the public health. The World Health Organization considers that tobacco preventive work shall include policy decisions. Sweden's municipalities and county council (SKL) argue that municipalities shall adopt a tobacco policy for their employees. SKL also recommends municipalities to work in order to become totally smoke free workplaces. Around 70 municipalities in Sweden have adopted the policy Tobacco free working hours and some of these have included smokeless tobacco. In this work interviews with politicians and officials responsible for the tobacco preventive work were accomplished in three municipalities in the county of Västmanland. The aim of the work was to examine their views about the municipalities work process with the policy. The interviews were structured and interpreted by a content analysis. The result showed that one of the municipalities has adopted an administrative aim and not a policy about smoke free working hours, while two of the municipalities have started a work process in order to adopt a policy in the future. All municipalities had started a work process because they found tobacco smoking to be a problem. Some considered that smokeless tobacco perhaps should be included in the policy in a later stage. No one considered that SKL's recommendations had been an influence to why they started a work process with the policy. The communities agreed with each other that political support, involving of employees, clear planning and supporting employees to quit smoking are fundamental factors in the continuing work process with the policy. This also corresponds to recent research.</p>

<p>The Swedish municipalities have always been going through some kind of changes. These changes can for example be a consequence of economic factors and/or changes in the society. Today we can se how the municipalities characterize of different kinds of co-operations in forms of collaborations, partnership and networks. What does this development mean to the local administrators? The purpose of this study is, due to the circumstances that have affected the Swedish municipalities in the twenty-first century, to investigate whether these changes have led to a new kind of local administrator. To do so, I formulated three research questions:</p><p>1. a) Which are the interviewed local administrators assignments?</p><p>b) Does the interviewed local administrators participate in any kind of collaborations?</p><p>2. What kind of problem shall the interviewed local administrators solve in their work?</p><p>3. What loyalty does the interviewed local administrators embrace?</p><p>Empirical materials for this study have been collected in qualitative interviews with eight local administrators in Karlstad kommun. I reached the conclusion that there is a new kind of local administrator that is characterized by their considerable freedom of action. The new kind of administrator takes initiatives and they have an extensive circle of contacts. The biggest part of this kind of local administrators work takes place in different kinds of collaborations and networks, they’re consequently dependent of other actors in their line of work.</p>

Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid. Syftet var att undersöka deras uppfattningar om kommunens arbetsprocess med policyn. Genom en innehållsanalys strukturerades och tolkades intervjuerna. Resultatet visade att en av kommunerna har antagit ett förvaltningsmål, och inte en kommunövergripande policy om tobaksrökfri arbetstid och två kommuner har påbörjat en arbetsprocess för att i framtiden anta policyn. Samtliga kommuner hade påbörjat en arbetsprocess med policyn då tobaksrökning upplevdes som ett problem. Somliga ansåg däremot att tobakssnusning möjligtvis kunde inkluderas i ett senare skede. Ingen ansåg att SKL:s rekommendationer har påverkat att de påbörjade en arbetsprocess. Det var samstämmighet både mellan kommunerna och med tidigare forskning, om att politiskt stöd, involverande av anställda, tydlig planering och kombination med avvänjningsstöd är centrala faktorer i den fortsatta arbetsprocessen med policyn. / Tobacco smoking and possibly using smokeless tobacco risk decreasing the public health. The World Health Organization considers that tobacco preventive work shall include policy decisions. Sweden's municipalities and county council (SKL) argue that municipalities shall adopt a tobacco policy for their employees. SKL also recommends municipalities to work in order to become totally smoke free workplaces. Around 70 municipalities in Sweden have adopted the policy Tobacco free working hours and some of these have included smokeless tobacco. In this work interviews with politicians and officials responsible for the tobacco preventive work were accomplished in three municipalities in the county of Västmanland. The aim of the work was to examine their views about the municipalities work process with the policy. The interviews were structured and interpreted by a content analysis. The result showed that one of the municipalities has adopted an administrative aim and not a policy about smoke free working hours, while two of the municipalities have started a work process in order to adopt a policy in the future. All municipalities had started a work process because they found tobacco smoking to be a problem. Some considered that smokeless tobacco perhaps should be included in the policy in a later stage. No one considered that SKL's recommendations had been an influence to why they started a work process with the policy. The communities agreed with each other that political support, involving of employees, clear planning and supporting employees to quit smoking are fundamental factors in the continuing work process with the policy. This also corresponds to recent research.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka kontextuella faktorer som kan påverka utövandet av olika tjänstemannaroller på kommunal nivå samt vilka tjänstemän som väljer att anta vilka roller. Då det är förvaltningstjänstemännens perspektiv denna studie intresserat sig för har det empiriska materialet insamlats genom ett flertal enskilda intervjuer. Alla respondenter arbetar i samma kommun men är anställda på olika förvaltningar. Studien resulterar i kontextuella faktorer som ger en djupare förståelsegrund för utförandet av tjänstemannarollen genom att analysera och tolka den empiri som samlats in. Analysen utfördes med hjälp av en vald teoretisk referensram. I studiens slutdiskussion diskuteras att olika tjänstemannaroller inom kommunala förvaltningar kan förstås med hjälp av de kontextuella faktorer som påverkar vilken roll tjänstemännen antar i sitt tjänsteutövande. De kontextuella faktorer som påverkar dessa tjänstemän är situationsbaserade men beror till stor del på relationen till politiken och om tjänstemännen är "lokala" tjänstemän eller inte.

Syftet med studien var att undersöka om den upplevda arbetstrivseln skiljer sig åt mellantjänstemän och kollektivanställda i ett industriföretag. Vidare syftade studien på att undersökaom demografiska faktorer påverkar arbetstrivseln samt om dessa har en inverkan påsambandet. Undersökningen utfördes genom en digital enkät där ett missivbrev och QR-kodtill enkäten skickades ut via mail till företaget. Det var totalt 110 respondenter som deltog istudien. Enkäten baserades på “Js Arbetstrivsel” av Hellgren et al. (1999) med ett Cronbach’salfa på 0.79. Resultatet visade att tjänstemän upplever en högre grad av arbetstrivsel änkollektivanställda. Kvinnor upplever en högre grad av arbetstrivsel än män vilket intestämmer överens med tidigare forskning som påvisat motsatsen. Vidare visade resultatet attdet inte fanns några signifikanta interaktionseffekter mellan arbetstrivsel, anställningsformoch demografiska faktorer med undantag för kön. Föreliggande studies resultat om upplevdarbetstrivsel mellan tjänstemän och kollektivanställda stämmer överens med tidigareforskning. / Title: The difference in job satisfaction between white-collar and blue-collar workers in anindustrial company. The purpose of the study was to investigate whether the perceived job satisfaction differsbetween white and blue-collar workers in an industrial company. Furthermore, the purposewas also to investigate whether demographic factors affect job satisfaction and whether thesehave an impact on the relationship. The survey was conducted through a digital questionnairewith a missive letter and QR code to the questionnaire that was e-mailed to the company. Atotal of 110 respondents participated in the study. The survey was based on “Js JobSatisfaction” by Hellgren et al. (1999) with a Cronbach’s alpha of 0.79. The result showedthat white-collar workers experience a higher degree of job satisfaction than blue-collarworkers. Women experience a higher degree of job satisfaction than men which is notconsistent with previous research that has shown the opposite. In addition, the results showedthat there were no significant interaction effects between job satisfaction, employment formand demographic factors with exception of gender. The results of the present study onperceived job satisfaction between white- and blue-collar workers are consistent with previousstudies.

Syftet med studien är att undersöka, samt skapa förståelse och insikt i, hur mänskliga rättigheter implementeras på kommunal nivå. Vidare är studiens mål att inspirera andra kommuner till att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter. Grundläggande för studiens inhämtning av material är en intervjustudie av Piteå, Lund och Uppsala där kommunernas arbetssätt med mänskliga rättigheter är centralt. Utöver intervjuerna tillkommer även offentliga dokument, tidigare forskning och kommunala styrdokument. Intervjuerna har analyserats utifrån ett rättssociologiskt och förvaltningsteoretiskt perspektiv med fokus på implementering. Studiens resultat visade på implementeringsprocessens problematik och de svårigheter som tillkommer ett systematiskt arbetssätt kring mänskliga rättigheter på grund av begreppets otydlighet. Det uppmärksammades även en kunskapsbrist gällande det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter. / The aim of this study is to examine and understand how human rights is implemented in local governments today. The goal is to inspire other local governments to increase their systematic work with human rights. Piteå, Lund and Uppsala was interviewed about their work with human rights. Except the interviews the material is official documents, previous reaserch and regulatory documents from the local governments. To analyze the result from the interviewes, theories about the function of law in society were used together with theories of the govenmental organisation and implementation.It is evident from the study that there is a lack of knowledge for the practical work with human rights in the three swedish local governments. The result also illustrates the complexity of problems with a systematic approce to human rights because human rights are undefined.

Narkotikasmugglingen är ett snabbt ökande fenomen som har stor påverkan på samhället och dess invånare. Hur länder samarbetar internationellt med detta varierar inom Europa och denna studie är ett resultat av hur Sveriges internationella samarbete har fungerat samt hur narkotikasmugglingen och det internationella samarbetet har påverkats under Covid-19-pandemin. Trots att den nuvarande pandemin medför stängda landsgränser och restriktioner har Tullverket i ett pressmeddelande uttalat sig om att narkotikamängderna har ökat under Covid-19-pandemin. Därför har intresset av att undersöka fenomenet uppkommit i samband med granskningen av det internationella samarbetet som förs mellan Sverige och vissa europeiska länder kring det brottsförebyggande arbetet mot narkotikasmuggling. Studiens syfte är att undersöka både hur representerade upplevelser hos Tullverket ser ut, men främst detta fenomen genom analyser av dokument kring fenomenet. I resultatet har det framkommit att förändringar sker sporadiskt, men att förklaringen till den ökade beslagsstatistiken ligger i hur smugglare anpassar sig efter omständigheter vid distribution av narkotika. Slutligen bör det tas i beaktande att Covid-19-pandemin fortfarande är en pågående företeelse, vilket gör det komplext att dra egentliga slutsatser kring förändringar och konsekvenser av pandemin. Därför anses det vara av stort intresse att undersöka ämnet efter att pandemin är över. Detta för att kunna avgöra om det var den som påverkat de faktorer som i dag endast är hypoteser. / Drug smuggling is a rapidly growing phenomenon that has a major impact on society and its inhabitants. How countries cooperate internationally with this varies within Europe and this study is a result of how Swedens international cooperation has worked and how drug smuggling and international cooperation have been affected during the Covid-19 pandemic. Despite the fact that the current pandemic entails closed national borders and restrictions, the Swedish Customs has stated in a press release that the amount of drugs has increased during the Covid-19 pandemic. Therefore, the interest in investigating the phenomenon has arisen in connection with the review of the international cooperation that is conducted between Sweden and certain European countries around the crime prevention work against drug smuggling. The purpose of the study is to investigate both what represented experiences at the Swedish Customs look like, but mainly this phenomenon through analyzes of documents surrounding the phenomenon. The results have shown that changes occur sporadically, but that the explanation for the increased seizure statistics lies in how smugglers adapt to circumstances when distributing drugs. Finally, it should be borne in mind that the Covid-19 pandemic is still an ongoing phenomenon, which makes it complex to draw real conclusions about changes and consequences of the pandemic. Therefore, it is considered of great interest to investigate the subject after the pandemic is over. This is to be able to determine whether it was he who influenced the factors that today are only hypotheses

Brist på arbetskraft som matchar arbetsgivarens behov gör konkurrensen om rätt kompetens stor. Det gör att organisationer kan behöva locka sökande bosatta på annan ort. Det krävs också att arbetsgivaren kan locka med rätt komponenter vilka kan skilja sig beroende på tjänst och livssituation. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 129 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vilka faktorer arbetare och tjänstemän finner attraktiva för att bli intresserade av att pendla till ett arbete.   I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till forskningsområdet genom en bak-grund och tidigare forskning. Sedan följer redogörelser av pendling och teorierna Work-life balance, attraktivt arbete samt Attractive work model. I metodavsnittet redogörs därefter för datainsamling, dess urval, hur enkäten utformats och hur databearbetningen gått tillväga.   I studiens resultat och analys redovisas skillnader mellan vilka faktorer som är mest attraktiva beroende på om man är arbetare eller tjänsteman och vilka faktorer de har gemensamt. Här redovisas också vilka faktorer som är viktiga för att underlätta livspusslet då restiden till arbetet kan ha inverkan på privatlivet. I resultatet framkommer bland annat att arbetare prioriterar trygghet, trivsel och socialt umgänge medan tjänstemän anser att kunna styra sin arbetstid, plats att arbeta och hur man lägger upp det egna arbete är några faktorer som värdesätts mest. Gemensamma faktorer som både arbetare och tjänstemän ansåg vara mycket viktiga är det som underlättar balansen mellan arbete och privatliv, till exempel att kunna ta kortare ledigheter samt lättheten att ta bil till arbetet. Ytterligare betydelsefulla faktorer är inflytande och delaktighet, gemensam värdegrund och känna att den egna kompetensen är efterfrågad prioriteras högt. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och syftet. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet.