Syftet med detta arbete är att undersöka socialdemokraternas organisering av medelklassen och tjänstemännen i Karlstad under mitten av 1900-talet och varför det startades en socialdemokratisk tjänstemannaförening i Karlstad. Grunden till arbetet baseras på källmaterial i form av mötesprotokoll, samt års och verksamhetsberättelser från Karlstads socialdemokratiska tjänstemannaförening. Karlstad arbetarekommun och Karlstads kvinnoklubb. Detta källmaterial har granskats kvalitativt för att presentera majoriteten av resultatet men även en kvantitativ analys har genomförts för att presentera medlemsutvecklingen inom tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen var den grupp i samhället som växte mest under mitten av 1900-talet vilket förklarar den snabbt växande socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Efter en snabb medlemstillväxt följdes en liten minskning av medlemmar vilket sedan stabiliseras och skiftar fram till slutet av 60-talet då en snabb nedgång får organisationen på fall och resulterar i upplösning år 1972. Eftersom kvinnliga tjänstemän också ökade i antal under 1900-talet kommer detta arbete även att analysera hur de kvinnliga medlemmarna visar sig. Medlemmarna inom tjänstemannaföreningen har granskats ur ett manligt, homosocialt perspektiv för att förstå bristen på kvinnliga medlemmar i den socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen har även analyserats med hjälp av tre teorier om tjänstemännens klasstillhörighet för att undersöka vilken förklaringsmodell som bäst passar in på källmaterialet och för att förklara varför tjänstemännen inom socialdemokraternas föreningar startar en egen socialdemokratisk tjänstemannaförening år 1948. Arbetet undersöker också varför organisationen hade en snabbt växande medlemsutveckling. / The purpose of this thesis is to analyze the social democrat’s organization of the middle class and the working official’s in Karlstad during the mid-2000 century and to analyze the female participation within the working official’s social democratic organization. The foundations of this work are based on meeting minutes, protocols, annual reports and business stories from the working official’s social democratic organization, the social democratic women club and from the social democratic working municipality. These sources have been analyzed qualitatively to provide most of the results, but the members have been analyzed with a quantitative method to explain the member development within the working official’s social democratic organization. The working officials was the group of people in society that grew the most during the mid-2000 century which explains the rapid growth of the working official’s organization within the social democrats. After a rapid growth the organization has a small decline in members but stabilizes until a rapid decline in members during the late sixties which results in the fall of the organization 1972. Since females within the working-officials also rose in numbers during the 2000 century this thesis will also describe the women roles within the working official’s social democratic organization. The members of the working official’s organization have been analyzed with a male homosocial view to understand the shortage of women in the organization. The working officials have also been observed with three different theories about the working official’s class affiliation to help explain which model of explanation fits to the source materials and help explain why the working officials within the social democrats parts from the main party to create their own organization in 1948. This Thesis also examines why the organization had such a rapid membership growth.

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

The purpose of this thesis in Archival Science is to examine what standard of living the civil servants who worked for the Swedish National Archives had in the 1610- and 1620s. The examination is based on Pierre Bourdieus theory of society. The theory views society as a field with distinct social rooms and in each room the agents act to create one’s own capital. Every agent aims to create economical, material, social and cultural capital. Previous research within the field has primarly been about the Swedish state and the secretariat’s progress but the examined agents have been examined to a lesser extent. During the examined period the state chancellor Axel Oxenstierna was a key figure and patron in the Swedish state’s progress and employment of civil servants. The examined agents were born commons thus the oppurtunities were limited and they reached the civil servant employment through the patron-client relationship. Thus the examination aimed to answer two questions, what standard of living the civil servants had and if they were a part of the patron-client relationship. The methodology employed is qualitative. A literature review has been undertaken and qualitative hermeneutics method has been used to examine the texts about the civil servants standard of living. The examination’s first part is a historical background which has showed that the Swedish state and secreterait had an unstable progess during the 1600th-century. When Gustavus Adoplhus became king in 1611 and Axel Oxenstierna state chancellor in 1612 the prerequisites for a stable state and secretariat were founded. As the state became stable the centralization to Stockholm began as well. It is in this historical context the examined civil servants are examined, as the first urban civil servants centralized to Stockholm. As the source material was surveyed typical problems with material preserved about commoners of this time were found. Only one civil servant had enough source material to give enough scientific credibility. His name was Andreas Olai Gerslinus and was employed in the secretariat in 1614 and the Swedish National Archives 1618. The examination has showed that he throughout the whole examined period had a high social and cultural capital. He had relationships with both scholars and men of high nobility. His role as a civil servant of the Swedish National Archives gave him a natural high cultural capital due to the information he possessed. His economical and material capital was low in the 1610s but during the same time he had enough capital to buy two homesteads. The low capital was the results of war and the debt for Älvsborg. During the 1620s his economical capital became reliable and he moved to Åbo in 1623 to pursue a more reputable employment until his death in 1628. This was also common for the civil servants to constantly change social room to be able to build more capital. The second question regarding the patron-client relationship has shown that Andreas Olai Gerslinus was a client for the patron Axel Oxenstierna. The last part of the essay is a concluding discussion about the results gathered during the examination.

Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.

<p>Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.</p>

<p>Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat med</p><p>föreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig. En homosexuell identitet som inte utmanar föreställningen om två kompletterande kön uppmuntras av omgivningen medan könsöverskridande könsuttryck bemöts med negativa reaktioner.</p>

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat med föreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig. En homosexuell identitet som inte utmanar föreställningen om två kompletterande kön uppmuntras av omgivningen medan könsöverskridande könsuttryck bemöts med negativa reaktioner.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering. Med andra ord betydelsen av att som sökande klä sig rätt, komma hel och ren till arbetsintervjun. För studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Dessa intervjuer är baserade på frågor från en upprättad intervjuguide som går att ta del av i slutet av uppsatsen som en bilaga. Dessa frågor resulterar i information från respondenterna som möjliggör för oss att besvara våra frågeställningar som presenteras i inledningen av denna undersökning. I undersökningen framkommer det att rekryterarna framhäver vikten av formell och informell kompetens beroende på vilken typ av tjänst som skall tillsättas. För rekryteringar på kollektivsidan tar man mer hänsyn till vad den sökande besitter för faktiskta kompetenser. Det vill säga vilka direkta kunskaper individen har som går att omsätta i arbetet, till exempel om den sökande kan köra truck och har körkort för detta. Om individen i fråga har akademisk bakgrund eller ej är mindre intressant för dessa jobb och rekryteringsprocesserna sker i regel snabbare än på tjänstemannasidan. Rekryteringar på tjänstemannasidan är istället mer omfattande, komplicerade och tidskrävande. Här läggs tonvikten på den sökandes akademiska bakgrund och arbetserfarenhet. På den formella kompetensen ställs i regel höga krav vid tillsättning av tjänstemän. Studien har visat att det första intrycket av den arbetssökande har betydelse för den ansvarige rekryteraren när de möts för en intervju. En sökande som kommer ordentligt klädd och har förmågan att presentera och framföra sig själv på ett tilltalande sätt har större chanser till en anställning än den individ som inte anstränger nämnvärt. / The following study deals with the subject recruitment, focusing on the competence relevant for appointment to a post. Furthermore it describes how the recruitment companies of a medium-sized Swedish city will select individuals from a group of candidates and on which premises the samples occurs. That is, if a job applicant is selected to be hired because of his work experience, knowledge and education, or if it is thanks to his personal qualities. The study intends to examine the extent to which responsible recruiters value the job seekers formal competences in relation to its informal competences. This study will examine the aesthetic competences importance in the recruitment process. In other words, the importance of the candidates to dress properly, be clean and tidy to the interview. For the study, we use a qualitative approach through interviews. These interviews are based on questions from a prepared interview guide that you can take part of at the end of the essay as an appendix. These questions will result in information from the respondents that will enable us to answer our question as mentioned in the introduction to this study. In the survey, it appears that recruiters emphasize the importance of formal and informal skills depending on the type of post to be appointed. When it comes to recruitment of blue-collar workers the recruiters takes more consideration of which actual skills the candidate possess. That is, which direct knowledge the individual have that he’s able to use at work, for example, if the applicant can drive a forklift and has a license to drive it. If the individual in question has an academic background or not is less interesting for these kinds of jobs and the recruitment processes are generally faster than the white-collar worker side. Recruitment at the white-collar side, is more extensive, complicated and time consuming. Here the emphasis is placed on the candidate's academic background and their work experience. When it comes to the formal qualifications there are usually high requirements for the employment of white-collar workers. The study has shown that the first impression of the job applicant is important for the responsible recruiter when they meet for an interview. An applicant that arrives properly dressed and have the ability to present and express himself in an appealing way have a greater chance of employment than the individual who doesn’t make an effort.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om skillnad fanns bland tjänstemän inom stålindustrin avseende arbetstillfredsställelse i kön, ålder och anställningstid samt om interaktionseffekter fanns mellan de tre variablerna. Arbetstillfredsställelsen mättes genom en webbenkät i Google formulär utifrån utvalda dimensioner från mätinstrumentet Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2). Dessa var arbetstillfredsställelsen med arbetet i helhet, ledningskvalitet, socialt stöd från överordnade, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap. Enkäten skickades ut av HR-avdelningen via mail till alla 584 tjänstemän på stålverket, 321 av dessa valde att delta i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. I resultatet korrelerade alla dimensioner med varandra och slogs därför ihop till en variabel, total arbetstillfredsställelse. Ingen skillnad fanns i kön och ålder medan anställningstid visade signifikanta skillnader där arbetstillfredsställelsen sjunker ju längre man varit anställd. Inga signifikanta interaktionseffekter kunde urskiljas. / The purpose of this quantitative study was to examine differences in gender, age and period of employment in job satisfaction. The study also examined interaction effects between the three independent variables. The study was conducted on officials at a workplace in the steel industry in Sweden. A survey was constructed in Google forms based on five selected dimensions from Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2) that measured job satisfaction. The dimensions were the overall job satisfaction with work, quality of leadership, social support from superiors, social support from colleagues and social relations. All 584 officials were invited to participate where 321 responded to the survey, which corresponds to a response rate of 55%. In the result, all dimensions were found to correlate with each other and were therefore combined into one variable, total job satisfaction. There was no significant difference in sex or age, while period of employment had a negative relationship with job satisfaction. No significant interaction effects could be distinguished.

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.