Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

The aim for this thesis is to investigate and explore how to build more sustainably with wood. The understanding of climate change has in this day and age become a social and development issue. This also applies for the construction sector, where it turns out that the manufacturing process accounts for a large portion of the climate footprint and much depending on the selection of material. The need to build more climate smart has come down to the choice of environmentally friendly materials, a result of the existing demand for wood that continues to increase in Sweden.  Wood as a material has many benefits but the demand in question creates doubts about sustainability, with a goal to use wood as a material responsibly and without straining the forests’ resources all too much. To build sustainably means also to strive for the longevity of wood buildings. A combination of these aspects provide for a better understanding and contribution for more sustainable buildings. The objective of this thesis is to portray the challenges that may arise during the lifespan of a wood building in addition to explore methods that can strengthen a more resourceful consumption of forest products to meet the needs of the market, but also for a more viable forestry than we have today.  Results show that every way to build has their problems but wooden buildings have the requirement to be particularly attentive when it comes to four problem areas and those are moisture, fire, wind and acoustics. Where the technical solutions for the first three are essential for the durability of a wood building. To benefit of properties of wood, an active forestry is a must but for the sake of the climate, is new and more adapted forestry methods needed. In a similar way is progressive and different ways of working or building with wood a matter of interest, with the example of glulam and cross laminated wood or as an alternative, Japanese wood joinery / Arbetets målsättning är att undersöka hur man kan bygga mer hållbart med trä. I dag är klimatfrågan en drivande fråga för samhället och utvecklingen. Det gäller även för byggbranschen, där det visar sig att tillverkningsprocessen står för en stor del av klimatavtrycket och mycket är beroende på val av material. Med behovet att bygga mer klimatsmart blir val av miljövänliga material essentiell, och på grund av detta fortsätter efterfrågan på trä att öka i Sverige.  Träet har många fördelar men efterfrågan skapar frågor om hållbarheten, att kunna nyttja trä som material utan att belasta skogens resurser allt för mycket. Men att bygga hållbart innebär dessutom att sträva mot byggnader som kan stå under en lång tid. Kombinationen av dessa aspekter ger bättre förutsättningar för ett hållbart byggande. Detta arbete ska därför kartlägga de utmaningar som kan uppstå för en träbyggnads livslängd, och därutöver undersöka metoder som inte tär på skogens resurser för att möta behoven som finns på trä, för ett mer hållbart skogsbruk än vad man har idag.  Resultat visar att alla sätt att bygga på har sina problem men för träbyggnader krävs det att vara extra varsam när det kommer till fyra problemområden och de är fukt, brand, vind samt akustik. Där tekniska lösningar för tre förstnämnda är väsentliga för en träbyggnads beständighet. För att använda träets egenskaper måste man ha ett aktivt skogsbruk men för klimatets skull behövs nya och mer anpassade avverkningsmetoder. På liknande sätt möjliggörs olika sätt att jobba och bygga med trä till exempel med limträ och KL-trä eller som alternativ med japanska träfogar.

Utvecklingen av förbandsmetoder är viktigt för att utveckla konstruktionslösningar. Under det senaste decenniet har forskning på limmade förband utförts, främst på inlimning av stålstag och plattstål i limträ. Förhoppningen är att spänningen ska fördelas jämnare i förbandet och att brott ska kunna undvikas. Hypotetiskt sett skulle det kunna göra knutpunker utan synliga förband möjliga vilket även skulle gynna arkitekternas önskemål. Genom en sammanställning av tidigare forskning dras en jämförelse mellan testresultaten och en antagen knutpunkt som belastas av egentyngder och variabla laster. På så sätt kan limmets kapacitet konkretiseras. Även problematik som uppstår och förutsättningar som måste utvecklas redovisas. / The development of joints for wood structures has been under progress during the last decade, and research has mainly been done on glued in steel rods and inner steel plate joints. The aim of this report is to find a way to get a better shear resistance to prevent timber structures from breaking during high risk circumstances, such as loads caused by exceptional weather. Structures without visible joints would also benefit the architects' wishes, which would be a reason to develop the technique of joints for wood structures. By a compiling of previous research, a comparison between test results and a joint of a hypothetical building is made. The loads that affect the calculations of the joint are snow-, wind-, variable and structural loads. This concretises the capacity of the adhesive joint. Also problems that appear and preconditions that have to be developed are recited.

Användningen av trä som byggmaterial i stomsystem har ökat markant. I takt med att förfrågan ökar, blir det allt mer relevant att undersöka hur materialet kan utnyttjas optimalt. Av KL-träbjälklag som tillverkas idag, är majoriteten homogena och tillverkade av konstruktionsvirke med hållfasthetklass C24. Idag finns nya metoder på marknaden för att hållfasthetssortera konstruktionsvirke. Genom att sortera två hållfasthetsklasser samtidigt, är det möjlighet att erhålla ca 30 % C40 tillsammans med 69 % C24, alternativt 46 % C35 tillsammans med 54 % C18. Genom att utnyttja parallell sortering av två hållfasthetsklasser, skulle tillgängligheten av konstruktionsvirke med hög hållfasthet öka och därmed även möjligheten för bjälklag att tillverkas med högre hållfasthet i det yttersta lamellerna. Genom att använda styvare lameller i ytterkanterna, där störst belastning uppstår, uppnås bättre mekaniska egenskaper. Optimeringen skulle kunna leda till längre spännvidder eller tunnare element. Syftet med arbetet är att kartlägga dimensioneringsprinciper i byggnorm, standarder, handböcker och KL-trätillverkarnas rekommendationer med avseende på bjälklag. Vidare är syftet att påvisa prestandaförbättring hos elementen genom teoretiska beräkningar, där styvare virke utnyttjas i ytterlamellerna. Arbetet kommer även att belysa huruvida elementen kan optimeras med avseende på tjocklek och spännvidd. De element som har undersökts består av tre, fem och sju lameller. En jämförelse mellan KL-träskivor beståendes av enbart C24 och likvärdiga skivor med C40+C24 och C35+C18 har också utförts. Resultatet visar att bruksgränstillståndet är uteslutande dimensionerande vid dimensionering av bjälklag. De dimensionerade faktorerna varierar mellan första egenfrekvens och punktlastnedböjning. För skivor med tre skikt är punktlastnedböjning dimensionerande, medan för skivor med sju skikt är första egenfrekvensen dimensionerande. För fem skikt varierar det beroende på tjockleken på KL-träskivan och styvheten hos de yttre lamellerna. Tillverkare av KL-trä rekommenderar ofta mycket högre styvhet hos bjälklaget, än vad som rekommenderas av Eurokod. Södra och Setra har högst rekommendationer med hänsyn till styvhet, medan Martinsons rekommenderar högre första egenfrekvens. Stora Enso rekommenderar dimensionering enligt Eurokod 5. Resultatet visar att det teoretiskt är möjligt att öka spännvidden eller reducera tjockleken, om bjälklag tillverkas med styvare lameller i ytterskikten. Störst förbättring av prestanda erhölls för kombinationen C40+C24, men även C35+C18 uppvisar bättre resultat jämfört med ett homogent bjälklag med C24. En sjuskiktsskiva bestående av C40+C24 uppvisar den högsta förbättringspotentialen för att minska mängden material, där det är möjligt att minska tvärsnittet från 280 mm till 240 mm, motsvarande en tjockleksminskning på 14,3 %, samtidigt som de mekaniska egenskaperna upprätthålls. Vid undersökning av ökad spännvidd klarade samtliga KL-träskivor beståendes av styvare lameller i ytterkanterna av en större spännvidd, än KL-träskivor beståendes av enbart C24. Spännviddsökningen är beroende av KL-träskivans tjocklek och på överbyggnadens egenvikt. För C40+C24 ligger spännviddsökningen på 4,1-10,0 %, medan för C35+C18 ligger spännviddsökningen på 3,3-7,3 %. / The use of wood as a construction material has increased significantly in recent years. As demand for wood products grows, it becomes increasingly important to examine how the material can be used in a more efficient way.  Today, the majority of cross laminated timber (CLT) panels, including floor elements, are manufactured homogeneously, with all layers consisting of the same strength class, most commonly C24. However, studies have shown that with new technologies for strength grading, it is possible to yield higher amounts of C40 and C35. By grading two strength classes simultaneously, it is possible to yield 30% C40 and 69% C35, or 46% C35 and 54% C18. By using parallel grading, the availability of structural timber with high strength would increase, thus enabling the possibility to manufacture CLT floor panels with higher strength in the outer layers. By using laminations of a higher strength class for the outer layer, the stiffness of the panel increases. This optimization could lead to longer spans and thinner panels.  This thesis aims to investigate principles for designing CLT floor panels in regard to building codes, construction standards, handbooks and recommendations provided by CLT manufacturers in Sweden. It also investigates the potential improvements in mechanical performance, in terms of increased span length and decreased thickness of optimized CLT panels, by using laminations of a higher strength class in the outer layers. In the study, CLT floor panels made of three, five and seven layers were examined. A comparison was conducted between homogenous panels made of C24 and equivalent panels made of C40+C24 or C35+C18. The results show that designing a CLT floor panel is governed by the requirements of service limit state (SLS). The most common governing requirements are natural frequency and stiffness measured by point load deflection. The study shows that three layered CLT floor panels are governed by stiffness, while seven layered CLT floor panels are governed by natural frequency. For five layered CLT floor panels it varies depending on the thickness of the CLT panel and the stiffness property of the outer laminate.  Manufacturers often have higher recommendations regarding stiffness than recommended by Eurokod. Södra and Setra have the highest recommendations in terms of stiffness, while Martinsons has the highest recommendation regarding natural frequency. Stora Enso applies recommendations according to Eurokod.  With a CLT floor panel made of stiffer outer laminate, it is possible to increase the span or reduce the thickness of the panel. The best improvement in mechanical performance was obtained for panels consisting of C40+C24. Furthermore, panels of C35+C18 also shows enhancement, in comparison to panels made of C24. For a seven layered panel (consisting of C40+C24), the calculations show that it is possible to reduce the thickness from 280 mm to 240 mm, corresponding to 14,3% thickness reduction, while maintaining all mechanical performances. In regard to increased span, the calculations show that it is beneficial to use stiffer lamellas in outer layers. The increase in span depends on the thickness of the panel and the self-weight of the supplemented flooring. By combining C40+C24, the span could be increased by 4,1-10,0%, and by combining C35+C18, the span could be increased by 3,3-7,3%.

Denna studie fokuserar på tänkbara takstolslösningar hos garage med inredd vind. Där textförfattarna på uppdrag av AB Karl Hedin vars kunders önskemål ibland varit svåra att uppnå. Detta för att stora spännvidder efterfrågas för att skapa en så stor yta på vinden som möjligt. Kunderna efterfrågar även att garageytan skall vara helt öppen, alltså utan bärhjälp av till exempel pelare eller mellanvägg.Det finns många olika sätt att uppföra tänkbara takstolar för garage med inredd vind, problem tillkommer när spännvidderna blir för stora. Problemen grundar sig både i materialanvändning, konstruktionslösningar och dimensioner. För att konstruera en takstol i dagsläget styrs byggandet av byggkonstruktionskrav, laster och beräkningsmodeller beroende på önskad spännvidd hos takstolen, samt vilket användningsområde vindsutrymmet ska ha.Med hjälp av bland annat litteraturstudie, beräkningar och analyser har förslag diskuterats fram på konstruktionsdelar, material och utvecklingsmöjligheter för takstolarna i fråga. Utifrån vald spännvidd har olika lösningar granskats för att uppnå ett så gott resultat som möjligt. Beräkningarna har visat att en samverkande stödbensvägg är en bra metod som förlänger spännvidden upp till 2m på en byggnad. Bärlina i stål har även visat sig vara en bra konstruktionslösning som förlänger golvbjälkarnas spännvidd. Med vald dimension på stålbalk i denna studie måste djupet på byggnaden beaktas för att uppfylla konstruktionsskarven gällande momentkraft och nedböjning.Materialens egenskaper samt tilltänkta metoder för att lösa problemet med stora spännvidder har sedan jämförts mot varandra för att komma fram till vilken metod som är bäst lämpad för tilltänkt ändamål. Materialen som valts till jämförelsen är de material som takstolstillverkaren idag har tillgång till i sin produktion vilket gör att textförfattarna anser att materialen är väsentliga för studien. / This study focuses on possible roof truss solutions in garages with furnished attics. The text writers, on behalf of AB Karl Hedin whose customers' wishes have sometimes been difficult to achieve. This is because large spans are needed to create as large an area in the attic as possible. Customers also request the garage area to be completely open, namely. Without the carrying aid of, for example, pillars or partitions. There are many ways to erect conceivable rafters for garages with furnished attic, problems are added when the spans become too large. The problems are based on both material use, construction solutions and dimensions. To design a rafter at present time, the construction of construction requirements, loads and calculation models is controlled depending on the desired span of the rafters, as well as the area of use in the attic space. With the help of, among other things, literature study, calculations and analyses, proposals have been discussed on construction parts, materials and development opportunities for the rafters in question. Based on the chosen range, different solutions have been reviewed to achieve the best possible result. The calculations have shown that a collaborative support leg wall is a good method that extends the span up to 2m on a building. Steel carrying line has also proven to be a good construction solution that extends the span of the floor beams. With the chosen dimension of steel beam in this study, the depth of the building must be considered to meet the construction requirements regarding torque force and deflection. The properties of the materials and the intended methods for solving the problem of large spans have since been compared against each other to determine which method is best suited for the intended purpose. The material properties chosen for the comparison are the materials that the roof truss manufacturer currently has access to, which was a limitation for this study.

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

Byggsektorn står idag för en stor del av världens klimatpåverkan. Stommen i en byggnad tillräknas cirka  45%  av en byggnads klimatpåverkan och med en KL-trästomme är det möjligt att minska utsläppen av koldioxid. Trä är en begränsad resurs och för att bättre utnyttja materialet krävs att möjligheten att sortera virke i olika hålfasthetsklasser utnyttjas bättre. Idag sorteras majoriteten av svenskt virke till hållfasthetsklass C24 men med en effektiv sortering är det möjligt att erhålla cirka 30% i hållfasthetsklass C40 och resterande C24 från samma virke. KL-trä består av ett flertal trälamellskikt orienterade 90 grader mot det intilliggande skiktet. Med en optimerad sammansättning av KL-trälameller med C40 i de mest belastade skikten är det möjligt att minska mängden använt material. Enligt forskning finns en besparingspotential på ca  5% av materialet. Syftet med arbetet är att belysa de vanligaste dimensionerande faktorerna samt att visa trätillverkare och konstruktörer den existerande besparingspotentialen från en effektivare virkessortering. Med utgångspunkt i projektet Kilströmskaj i Karlskrona har detta arbete undersökt ifall KL-träelement bestående av virkesklasserna C40/C24 kan leda till framtida materialbesparingar. De studerade KL-träelementen är de mest och minst belastade väggarna och bjälklagen. Väggelementen och takbjälklaget består av 5-skiktsskivor medan mellanbjälklagen är uppbyggda av 7-skikt. Samtliga element i Kilströmskaj består av virke i hållfasthetsklassen C24. Resultaten indikerar att med C40 i ytterskikten finns det potential att reducera elementtjocklen med bibehållen styvhet och hållfasthet lik elementen bestående enbart av C24. Resultaten visar även att vilket dimensionerande fall som används har en avgörande roll för uppbyggnaden av elementen. De dimensionerande faktorerna för projektet har varit deformation och vibration för bjälklag och brand för väggar. För mellanbjälklag är det möjligt att reducera mängden material mellan 9 - 41% beroende på elementets spännvidd och överbyggnad. För väggar med två lager brandgips är det möjligt att reducera mängden använt material med  14- 17 %.  Dimensioneras väggelementet i brottgränstillståndet finns en teoretisk besparingspotential på   ifall det går att säkerställa att brand inte påverkar elementet. / In this study it was investigated whether cross laminated timber (CLT) can be used more efficiently than today by optimized grading of wood into two strength classes and placing the lamina with better mechanical properties in the most loaded parts of the CLT-elements. The purpose of this work was to determine the design factors for the CLT structure of an apartment building and be able to contribute to increased knowledge of efficient material utilization. The study links to an existing project Kilströmskaj, which is a seven-story building with a load-bearing frame of CLT and investigated the alternative use of timber graded into two different strength classes. The study showed that for floors, the design factors are natural frequency and deformation. Decisive for the mechanical properties of the floor elements is the stiffness of the outer layers. The result for elements with two classes of strength graded sawn timber showed a potential for savings between  9 - 41%. For walls, it turned out that fire was the critical design factor. As fire was the designing factor and the elements were only protected with a single layer of gypsum, there was no potential material savings in using different grades of wood in different layers. For walls with double layers of gypsum, however, there would be a potential for material savings of between 14 - 17 % . If fire is not the designing factor, there is a possible material saving of  28 %.

"Hur du ser tillbaka på din skola, är också hur du ser på dig själv" Skolor behöver vara många saker, lärande, lekfulla, ordingsamma och mycket mer. Detta projekt är en undersökning i att försöka få in så många kvaliter i en byggnad som det går och få polariteter att dansa med varandra. Detta är en djupdykning i hur platser kan forma barn till att posetivt växa och hur de associerar och använder en plats rent konkret och metafysiskt. Uppgiften var att vi skulle rita en modern grundskola på en svår tomt i henriksdal i stockholm. Vi fick ett komplett program, F-6 med två klasser i varje årskurs. Skolan jag ritat har fått med alla rummen som behöves, i den rumsrelation som eftertraktas av SISAB. Varje rum har den area som specificerades i programmet. Detta är en skola som fungerar och mer. Skolan är en ladustruktur som förljer en enkel sektion som gör skolan blir pragmatisk och flexiblel. Betong element håller ihop byggnaden och kopplar den till platsen symbolisk och estetiskt. EVO är ett koncept för en modern skola som kopplar ihop tradition vilket har rättfärdigats av psykologiska undersökningar. Detta har skapat en miljö och struktur som är optimal för att tillfredställa de behoven som barn, lärare och samhället har på utbildning. / "The way you look back att your school, is also how you view yourself" Schools need to be many things, learning, playful, orderly and much more. This project is an investigation into trying to bring in as many qualitys in a building as possible to get opposites to dance with each other. This is a deep dive in how places can shape children into something posetiv, how they caj associate and use a place concretely and metaphysically. The task was to draw a modern elementary school on a difficult site in henriksdal in stockholm. We received a complete program, (kindergarden to year 6) with two classes in each year. The school I have drawn has provided with all the rooms  that is need needed, in the space relation sought by SISAB. Each room has the area specified in the program. This is a school that works and more. The school is a barn structure that follows a simple section that makes the school pragmatic and flexible. Concrete elements cluster the building and connect it to the site symbolically and aesthetically. EVO is a concept for a modern school that links to tradition, which has been justified by psychological investigations. This has created an environment and structure that is optimal to satisfy the needs of children, teachers and society in education.

This project takes place in the north of Norway, on an Island called Senja. With its beautiful nature and reliable resource of fish it attracts tourists in the summer time and seasonal workers in the fishing industry during the winter.  How can communal housing for tourists and workers act as a hub in the local community? Around this question a cluster of different functions has been developed that serves the whole community as well as the communal housing with private living units.

Byggbranschen står idag för cirka 21 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. En stor utmaning är att kunna uppnå klimatlagens mål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären de kommande decennierna. Samtidigt ökar behovet av fler bostäder i samband med en ökad befolkning. Betong är det material som dominerar dagens industriella byggande av flervåningshus och i samband med den tidigare svenska lagen som förbjöd träkonstruktioner med fler än två våningar är träbyggandet i Sverige inte lika etablerat i samma utsträckning som betongkonstruktioner. För att öka förståelsen och kunskapen om träkonstruktioner bland aktörer i byggbranschen som exempelvis beställare, är syftet att jämföra en KL-trästomme och en prefabricerad betongstomme utifrån skillnader i miljöpåverkan, materialkostnad och byggtid. Med handlingar från ett referensprojekt med KL-trästomme erhållna av Bjerking har en undersökning av stommens materialåtgång utförts, för att sedan kunna ersättas med en prefabricerad betongstomme. Med hjälp av materialåtgången för respektive stomme har jämförelsestudien slutförts. Resultatet visar att KL-trästommen har mindre miljöpåverkan och total materialkostnad jämfört med den prefabricerade betongstommen, dock är inte alla material i KL-trästommen inräknade i studien. De uteslutna materialen är enligt uppgift kostsamma vilket i slutändan kan medföra att stommen i KLträ blir det dyrare alternativet. Byggtiden som i detta fall är tiden för stommontage uppskattades till cirka en arbetsvecka per våningsplan för båda stommarna, men det krävs mindre arbetskraft för KLträstommen. Slutsatsen är att KL-trä är det mest miljövänliga stommaterialet för att bygga referensprojektet i Kajstaden eftersom att det bidrar minst till miljöpåverkan. Den prefabricerade betongstommen är mer fördelaktig om en mindre materialkostnad är det som prioriteras. Om en kortare byggtid med mindre arbetskraft önskas är KL-trästommen mer gynnsam. I framtiden bör den viktigaste parametern vid val av stommaterial vara det med minst miljöpåverkan för att byggbranschen ska bli mer hållbar. / The construction industry is currently responsible for about 21 percent of Sweden’s total annual emission of greenhouse gases. A major challenge is to be able to achieve the goals of the climate change act, which means that Sweden will not have any net emissions of greenhouse gases in the atmosphere in the coming decades. At the same time, the need for more housing increases in connection with an increased population. Concrete is the construction material that dominates today’s industrial construction of multi-storey buildings and in connection with the earlier Swedish law that prohibited wooden structures with more than two stories, wood construction in Sweden is not as developed to the same extent as concrete structures. In order to increase understanding and knowledge of CLT structures among operators in the construction industry, such as clients, the purpose is to compare a CLT structure and a prefabricated concrete frame based on differences in environmental impact, material cost and construction time. With documents from a reference project with CLT structure obtained by the company Bjerking, an investigation of the construction’s material consumption has been accomplished, in order to be replaced with a prefabricated concrete frame. The comparative study has been completed using the material consumption for each frame. The results shows that the CLT structure has less environmental impact and total material cost compared to the prefabricated concrete frame, however, not all materials in the CLT structure are included in the study. The excluded materials are reportedly costly, which in the end means that the CLT structure can become the more expensive alternative. The construction time, which in this case is the time for the frame assembly, was estimated to be about one working week per storey for both frames, but less workers is required for the CLT structure. The conclusion is that the CLT structure is the most environmentally-friendly frame material for building the reference project in Kajstaden because it contributes least to the environmental impact. The prefabricated concrete frame is more advantageous if a lower material cost is the priority. If a shorter construction time with less workers is desired, the CLT structure is more favorable. In the future, the most important parameter in the choice of frame material should be the one with least environmental impact for the construction industry to become more sustainable.