This report provides a new theoretical measure for the nonlocality of an arbitrary three-qubit pure state system similar to the method used to describe tripartite entanglement, resulting in a concept referred to as residual nonlocality, η. This report also investigates the special cases that can be encountered when using η. This method assigns a numerical value between 0 and 1 in order to indicate the degree of nonlocality between three-qubits. It was discovered that η has the characteristic of being consistently larger or equal to the value found for the residual entanglement which can provide further insights regarding the relation between nonlocality and entanglement. / I rapporten föreslås och analyseras ett nytt teoretisk mått för ickelokalitet hos tre-kvantbitsystem på ett liknande sätt till metoden som används för tredelad sammanflätningar. Detta ger en koncept som vi har valt att benämna residual ickelokalitet η. Rapporten undersöker också specialfall som kan påträffas när man använder η. Metoden som läggs fram i rapporten ger ett numeriskt värde mellan 0 och 1 för att visa graden av ickelokalitet mellan kvantbitarna. Vår undersökning visar att η kommer under alla sammanhang vara större eller lika med den graden av tredelad sammanflätning i samma system vilket kan ge en bättre förståelse av relationen mellan sammanflätning och ickelokalitet.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.Konserten kom istället att till större del baseras på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att jag och mitt barn drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget och fortfarande pågående förlopp av debiliterande sjukdom. Ur konsertprogrammet: "Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”. Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, min syn på konst och musik är i denna betydelse absolut. Jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt. Men min examenskonsert som process är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat, den inre metaberättelse som omgärdat mitt konstnärliga arbete. Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg, att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta. / Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.  Ett utvidgat, sammansatt– litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång kom att bli viktigt för mitt arbete. Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.  Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av äldre och modernare element.  Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, både hennes tradition som helhet och hennes personliga stil som konstnär präglas av detta förhållande.  Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång, detta är både något subtilt jag upplever som speciellt för henne som uttövare, samt viktiga drag hos hennes sångtradition som helhet: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt. Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.  Matter-of-fact som en isländsk saga.

This thesis covers the design, construction and programming of an automated tic-tac-toe game with robotic control and image processing. Research shows that robotic systems, over time, have transitioned from manufacturing tools to service tools with a large focus on human interaction, a central aspect- of this project. The research questions of the project are centered around the use of inverse kinematics and difficulties with using color recognition to identify player moves. Furthermore, a theoretical analysis of forward and inverse kinematics, image processing, the minimax algorithm and electrical components is presented. The prototype was developed using a Raspberry Pi, servo motors and a camera module to identify player moves. Multiple tests with regards to speed, accuracy and reliability were performed to evaluate the performance of the prototype. The accuracy tests showed minor positional deviations in the movement of the prototype. Additionally, the tests of the image processing algorithm showed that lighting is important to attain reliable color recognition. The project resulted in a fully functional prototype that enables a game of tic-tac-toe to be played against an automated opponent. Potential future work includes an improved design, more efficient methods to determine the optimal move and alternative image processing algorithms. / Detta arbete omfattar design, konstruktion och programmering av ett automatiserat tre-i-rad spel med robotstyrning och bildbehandling. Forskning visar att robotsystem med tiden har övergått från tillverkningsverktyg till hjälpmedel med ett stort fokus på mänsklig interaktion, en central aspekt i detta projekt. Forskningsfrågorna som behandlas i projektet innefattar användning av inverterad kinematik och svårigheter med att använda färgigenkänning för att identifiera spelardrag. Dessutom utförs en teoretisk analys av framåt- och inverterad kinematik, bildbehandling, minimax algoritmen och elektriska komponenter. Prototypen utvecklades med hjälp av en Raspberry Pi, servomotorer samt en kameramodul för att identifiera spelardrag. Flertalet tester kring hastighet, noggranhet och pålitlighet genomfördes för att utvärdera prototypens prestanda. Noggranhetstesterna visade på små positionavvikelser i prototypens rörelse. Testerna av bildbehandlingalgoritmen indikerade att belysning är en viktig aspekt för att uppnå en tillförlitlig färgigenkänning. Projektet resulterade i en fullt fungerande prototyp som gör det möjligt att spela tre-i-rad mot en automatiserad motståndare. Potentiella framtida förbättringar inkluderar en förbättrad design, effektivare metoder för att bestämma optimala spelardrag samt alternativa bildbehandlingsalgoritmer.

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool. / Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.  Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Cette th��se de doctorat a pour objet l'��dition critique, la traduction et l'analyse de l'oeuvre th����trale compl��te de Fran��ois de Cort��te (1585-1667). Ce seigneur agenais a ��volu�� dans l'entourage d'Adrien de Monluc, m��c��ne et protecteur de nombreux auteurs de langue fran��aise et de langue occitane. Le th����tre de Cort��te, partiellement ��dit�� apr��s sa mort par ses fils, pr��sente deux pastorales qui se distinguent par un certain " souci de r��alit�� " dans la repr��sentation des bergers mis en sc��ne sur les terres dont il est le seigneur. La Miramondo explore les r��gles d'unit��s ; dans son Ramonnet Cort��te reprend l'��thnotype comique du matamore gascon dont il inverse le sens du ridicule en dessinant un des premiers portraits de francimand de la litt��rature en langue occitane ; Sancho al palays del Duc est une com��die, qui sur le mod��le de Gu��rin de Bouscal, adapte �� la sc��ne une dizaine de chapitres du second livre du Quichotte. A l'instar du po��te toulousain Pierre Godolin en po��sie, Cort��te exploite et illustre les ressources de la langue d'oc en produisant une oeuvre th����trale sur le mod��le des cr��ations contemporaines des ��lites europ��ennes. Ses trois pi��ces refl��tent la richesse et ladiversit�� de la production th����trale en France entre les ann��es 1630 et 1650 ainsi que les bouleversements qui la traversent. Cette ��dition, r��alis��e �� partir des manuscrits autographes, se veut aussi fid��le que possible au texte tout en veillant �� pr��server sa lisibilit��. Elle constitue aussi la premi��re traduction fran��aise du th����tre de Cort��te de Prades. Aucune indication de datation n'ayant ��t�� donn��e par l'auteur sur la chronologie de la composition de ses pi��ces et la bibliographie critique ��tant extr��mement r��duite, l'analyse donn��e en introduction aborde les trois pi��ces de mani��retransversale et tente de r��pondre �� cette probl��matique chronologique tout en pr��cisant et en explorant les principales questions qui d��finissent la singularit�� de cette oeuvre.

Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader i flickors och pojkars skrivande under grundskolans tidigare år. I studien undersöks dagbokstexter skrivna av flerspråkiga flickor och pojkar i årskurs tre. Fokus ligger på att undersöka elevernas text- och meningslängd, långord samt nominalkvot. Tidigare forskning utförd på elever i årskurs nio samt på gymnasiet visar att pojkar tagit ett steg närmare flickorna i vissa aspekter i sin skriftliga komplexitet. Vår studie om elevers skrivande i årskurs tre talar till och med för att pojkarna gått förbi flickorna. Materialet består av tio dagböcker skrivna av sex flickor och fyra pojkar. I studien delar vi in eleverna som skriver texterna i flickor och pojkar, och vi förutsätter därmed att det finns vissa skillnader mellan dem som påverkar deras skriftspråksutveckling. Vi utgår från en positivistisk vetenskapsteori med en viss kvantitativ ansats och med tydligt mätbara textaspekter. De skillnader som studien visar är att pojkar skriver längre texter, har högre nominalkvot samt använder fler långord. Flickorna skriver däremot längre meningar än pojkar.

Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.