För att uppnå social hållbarhet är det grundläggande att människor känner en trygghet i sina bostadsområden. Syftet med studien är att undersöka den brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan Trygg i Göteborg som sedan 2015 bedrivs mellan stadsdelar och polis i Göteborg. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer av representanter från fyra stadsdelar och polis ansvariga för dessa stadsdelar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det föreligger ett gott arbetsklimat och tillit mellan de samverkande parterna, men att organisationen inom staden kan vara en försvårande faktor främst för trygghetssamordnaren i staden. Vidare uppfattas inte den evidensbaserade modellen vara till fullo tillämpad i alla stadsdelar. / To obtain social sustainability it is crucial that people feel safe in their neighborhoods. The purpose of this study is to examine the crime preventative and safety building inter-organizational cooperation called Trygg i Göteborg (Safe in Gothenburg) between the city districts and police in the city of Gothenburg. A case study was made using interviews with representatives from four city districts and the police responsible for these districts. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results show that there is a good working climate and trust between the two parties, but that organizational issues within the city can be an aggravating factor mainly for the city’s representative. Furthermore the evidence based model does not seem to be fully applied in all city districts.

Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Studien handlar om att studera förskollärares uppfattningar om trygg anknytning och hur den kan anses leda till barns utveckling. Problemområdet i denna studie är att omsorgen, som barn ska ges förutsättningar till inom förskolans verksamhet, riskerar att osynliggöras eftersom en stark betoning ligger på lärande och utveckling. Omsorg och utveckling kan ses som oskiljbara inom pedagogik, och anknytning kan skapa ett sammanhang mellan dessa. Studien är samhällsvetenskaplig med en hermeneutisk forskningsmetod där intervjuer med förskollärare genomfördes på olika förskolor belägna i en kommun i mellersta Sverige. Totalt har åtta kvinnliga förskollärare deltagit i studien där de har berättat om sina uppfattningar och vad de anser är viktigt kring trygg anknytning för barns utveckling. Resultatet visar att förskollärare anser att trygg anknytning leder till barns utveckling och att barnets omgivning bär ansvaret för att tillgodose barn en trygg anknytning. Det framgår skillnader i förskollärarnas uppfattningar som består av omgivningens bemötande till barn, inta barns perspektiv, vårdnadshavares trygghet samt barns första kontakt med förskolan. Slutsatsen av studien är att barns omsorg och utveckling kan understödjas genom att förskollärare synliggör delkomponenter som finns i deras relationskompetens. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.

Denna studien har undersökt hur bilden av en fantasyskog förändras då man varierar dess grundformer. Undersökningen använde sig av en kvantitativ metod och genomfördes genom en webbenkätundersökning på sex olika forum. Enkäten innehöll sex geometriskt uppbyggda fantasyskogar med varsin geometrisk form som byggsten. De former som användes var uppåtpekande trianglar, liggande rektanglar, cirklar, kvadrater, stående rektanglar och nedåtpekande trianglar. Varje skogsvariant hade tre tillhörande slutna frågor och en öppen fråga för ytterligare kommentarer. Undersökningen visade att förändringen av grundformerna i en fantasyskog kan förändra uppfattningen om den. Det visade sig att den form som upplevdes som tryggast var cirkeln och den form som upplevdes som otryggast var den nedåtpekande triangeln. En vidareutveckling av undersökningen skulle kunna vara att bygga upp virtuella skogar baserade på geometriska former, där respondenter får uppleva skogarna i en virtuell miljö. Flera alternativa fortsättningar på denna studie föreslås i slutet av detta arbete.

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats. Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn. Samspelet mellan familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna påverkar anknytningen och ibland uppstår situationer som är svåra att förhålla sig till för såväl familjehemsförälder, barn som de biologiska föräldrarna. Av familjehemsföräldrarnas resonemang framkommer att såväl barn som familjehemsförälder kan drabbas av separationsångest, vilket i sin tur påverkar anknytningens kvalitet. Barnets bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar den anknytning som barnet skapar till sin familjehemsförälder. De uppföljningar som görs enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453), där socialnämnden minst var sjätte månad ska överväga om vården ska fortgå, menar familjehemsföräldrarna skapar svårigheter att knyta an till barnen fullt ut. Uppföljningarna skapar en oro för att separeras för både familjehemsföräldrar och de placerade barnen. / The aim of the study is to gain an understanding of foster parent's perspective on attachment and which opportunities and difficulties there is with the attachment for children in foster care. The study is also describes the way the relationship between the child and foster parent changes over time and how interaction between children and foster parents, child and the biological parents and the child's past experiences can influence the attachment. The study has a qualitative method and is based on interviews with six foster parents. Bowlby's attachment theory has been used to analyze the empirical material and the study has a hermeneutic approach. Foster parent’s experiences give us an understanding that children can create a secure attachment to them and that they can provide a safe base for the children. Foster parents believe that the secure attachment is the same for both younger and older children. The interaction between foster parents, child and the biological parent’s affects the attachment and sometimes situations arise that are difficult to relate to for foster parent, child and birth parents. It is found that children as well as the foster parents can suffer from separation anxiety, which can affect the quality of the attachment. The child’s background and past experiences affect the attachment that the child creates to the foster parent. The study also shows that the follow-ups that are induced by the Social Services Act (SFS 2001:453), every six months for the social services committee to consider whether the treatment should be continued, create difficulties for foster parents to fully attach to the child. It creates a fear of separation for both the foster parents and the children.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan. Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning. I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten. / The overall aim is to generate insights into preschool teachers' perceptions of the care role in the daily work with the youngest children in preschool. Based on a phenomenographic research approach has seven semi-structured interviews were conducted with preschool teachers operate in a toddler department. In the study described earlier research on the phenomenon of care and its role in nursery and various researchers' perceptions of its importance for the youngest children . The informants' statements are compiled based on a phenomenographic analysis where six descriptive categories emerged , in the categories contained a wide variety of perceptions of care significance. These six categories of description leads to the study sample space , in the study's results . This result emerges preschool teachers ' conceptions of care as both an important factor for the youngest children's well-being , but also as a basis for their learning in early childhood context.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun. Fokusgrupperna blir tre stycken förskollärare på varje förskola. Även en ensam intervju med en förskollärare kommer göras. Sammanlagt blir det 14 förskollärare som intervjuas. Resultatet visar att respondenterna förhåller sig på snarlika sätt med sitt arbete i barngrupperna. I sitt förhållningssätt strävar de efter att alla barn blir sedda, lyssnade på och få göra sig hörda. I verksamhet bör förskollärare arbeta med att ta tillvara på barnens olika behov, att se behoven som styrkor i stället för något negativt. Anknytning måste barn känna till sin omgivning för att kunna utvecklas som individ i relation till andra. Metoder de använder sig av är förebyggande, förtydligande och lösningsinriktade. Diskussionen visar på kopplingar mellan respondenternas diskussioner, litteraturer och den valda teorin till studien.