I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete i möbeltapetsering på Carl Malmsten Furniture Studies. Med mitt gesällprov som utgångspunkt har jag undersökt hur det dolda hantverket som döljer sig under ytan på en traditionellt stoppad möbel kan synliggöras. Undersökningen har resulterat i en processbeskrivande text–från trären stomme till stoppad och klädd möbel, där mitt fokus legat på att besvara frågorna om vad och varför, snarare än hur. Jag har sökt formuleringar, ord, representativa bilder och illustrationer för att på ett pedagogiskt och trovärdigt sätt förmedla det immateriella värdet och den handlingsburna kunskapen som finns inbakad i en möbel. Svaren på varför-frågorna påvisar nyttan i en handling men även innebörden och vikten av den handlingsburna kunskapen,  vilken även en lekman kan förstå vidden och betydelsen av.  Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt begreppet kunskap och kunskapsförmedling som ligger till grund för det här arbetet. Jag har bland annat tittat på hur olika typer av kunskap definierats och värderats olika och vad det har haft för betydelse för hantverkets utveckling. Jag har också sökt teoretiskt stöd som understryker syftet med att dokumentera och kommunicera handlingsburen kunskap. I varje äldre möbel som en tapetserare åtar sig finns en kulturhistoria inbäddad och det är genom den som vi lär vårt hantverk. Det arbete som en tapetserare utför handlar därför inte bara om omstoppning och omklädsel av en enskild möbel, utan bidrar i längden även till att stärka det immateriella kulturarvet och fortlevnaden av ett traditionellt hantverk. Av den anledningen har jag med en historisk bakgrund som beskriver hur stoppningshantverket har utvecklats över tid och varför det ser ut som det gör. Liksom vid beskrivningen av arbetet med mitt gesällprov har jag även här särskilt fokuserat på att söka efter svaren på varför-frågorna, d.v.s. den bakomliggande anledningen till att ett material eller en teknik kom i bruk. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten Furniture Studies. With my journeyman's test  as a starting point, I examined how the hidden craft underneath the surface of a traditional upholstered furniture can be made visible. The investigation has resulted in a describing text - from wooden body to upholstered furniture. My focus has been to answer the questions of what and especially why, rather than how you do something. I have searched formulations, words, representative illustrations and pictures to convey the intangible value and the tacit knowledge that is embedded in a traditional handmade furniture. The answer to question why gives us answers for the benefits of an act, and conveys the meaning and importance of tacit knowledge, which is knowledge that even a person without insight of the craftsmanship can comprehend.   With a epistemological (the theory of knowledge) background, I have examined the concept of knowledge and the dissemination of knowledge, which is the basis for this work. I have studied how different types of knowledge through history has been defined and measured differently, and what consequences it has had for the development of handicraft. I have also searched theoretical support that emphasizes the meaning of documenting and communicating tacit knowledge.  In each piece of furniture that an upholsterer restore, there is a cultural history to find, and it is through that history we learn our craftsmanship. Therefore, the work of a upholsterer is not just about craft itself, it also helps to strengthen the intangible cultural heritage and the survival of a traditional craft. For that reason I have written a historical background that describes the development of Swedish upholstery traditions and how it has evolved over time. As with the description of the work of my journeyman's test, I have particularly focused on searching for answers to the questions of why - the underlying reason whya material or technology came into use.

The aim of this study was to investigate how social workers on a Chief Guardian unit work from their conditions when recruiting guardians. More specifically, we wanted to see how the law, the practise and the professionals’ tacit knowledge affect their judgement of guardians and how the organisation and the government of the Chief Guardian unit affect their work. The Chief Guardian unit is a municipal supervisor that control and supervise the work of the guardian. Media has criticized the Chief Guardian unit, by highlighting examples of unfit guardians. The Swedish National Audit Office (Riksrevisionen) has expressed a number of shortcomings of the supervision by the County administrative boards of Sweden (Länsstyrelsen). Because the Chief Guardian units lack a common governmental monitoring, internal solutions are created by every individual unit. In this qualitative study we have tried to understand how the social workers practise their profession. Through semi-structured interviews with eight social workers in three different Chief Guardian units, we have interpreted the views of their work. The theoretical framework was primarily founded on Polanyi´s theory of tacit knowledge and the ideas of occupational and organizational professionalism. The results of our study showed that the reality for the social workers is a mix of occupational and organizational professionalism. All the informants describe their work as heavily controlled by laws and regulations, but with a certain freedom of how to conduct their work. They find the tacit knowledge and the collegial support very important when it comes to assessing guardians. All the informants state that an organizational change is crucial to guarantee the legal security of guardians and caretakers.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

<p>Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.</p>

<p>Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas.</p> / <p>Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.</p>

Peterson, E &amp; Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas. / Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.

The aim of the study was to examine the knowledge that school counsellors in Swedish schools have about young women with anxiety disorders. The study also examines how the counsellors act when there is a suspicion or a case of anxiety in a female student. With a qualitative approach eight school counsellors were interviewed. The theoretical approach that was used is the sociology of knowledge. Some of the study’s conclusions are that anxiety disorders are frequent among young girls. School counsellors have different types of education and work experiences which can affect their understanding of anxiety disorders. There are similar opinions among the school counsellors regarding the definition of anxiety and that it is a serious condition where the affected needs some sort of support or help to handle it. The results and conclusions confirm and extend the previous research made on the subject.

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson &amp; Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka &amp; Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur. / The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson &amp; Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka &amp; Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller. Dels mot min kollega och dels mot min chef. Hur ska jag som kollega förhålla mig till min medarbetares förmåga att ta ansvar och beslut som kan vara en fara för barnen, utan att kränka henne? Min chef och jag delar inte samma åsikt om vad lösningen på problemet är. Hur ska jag som anställd förhålla mig till att min chef inte tar det beslut som jag uppfattar som ”rätt” beslut, utan att kritisera henne som ledare? Berättelsen utgår från en barngrupp och två pedagoger som gör en utflykt till en närliggande park. Vid avfärd och vid hemgång uppmärksammar jag flera säkerhetsbrister i en kollegas handlingar. När detta vid ett senare tillfälle påpekas för ledningen så tas det inte på det sätt som jag hade förväntat mig. Detta skapar massor av tvivel hos mig. Jag tvivlar på mig själv och mitt sätt att ifrågasätta. Jag tvivlar på min kollega och hennes sätt att ansvara för barngruppen. Samt att jag tvivlar på min chefs förmåga att leda arbetslaget. Med utgångspunkt i min berättelse har jag undersökt hur olika ledarskap kan se ut hos en förskollärare och hos en förskolechef, samt kritiskt reflektera över min egen roll och mina erfarenheter.