Approximately ten people die every year at building sites in Sweden. Every year TheWork Environment Authority (Arbetsmiljöverket) receives 3200 accident reportsfrom the construction sector. The Swedish building contractor Skanska has the vision:“Zero accidents”. Only at Skanska Sweden, where this diploma work is preformed,350-520 accidents and mishaps are reported every year for the last 5 years. 150-200of these led to absence every year.This diploma work thesis in construction engineering aims to assist Skanska Sweden inthe work towards its vision. It is primary based on a field study at four differentbuilding sites where a questionnaire was distributed to Skanska`s constructionworkers and subcontractors working on the site. The purpose of this thesis is toanalyze where Skanska Sweden should focus its safety work to minimize accidents atthe working sites.In newspapers and the building and construction unions magazine it is often pointedout that subcontractors are more exposed and more often involved in work relatedaccidents and injuries than the main contractor.The conclusion of this thesis is that Skanska Sweden’s own workers are more oftenexposed to accidents resulting in absence than their subcontractors, even though thesubcontractor’s workers more often choose not to use prescribed safety equipment.We have also concluded that observations and mishaps about safety are not reportedas often as it should.

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade och varje år skadas och omkommer människor i en omfattning som fortfarande är hög i jämförelse med många andra branscher. I den statistik som tillhandahålls av Arbetsmiljöverket definierar man inte om den skadade eller förolyckade individen är anställd av huvudentreprenör eller underentreprenör. Utländska entreprenörer som skadas eller förolyckas exkluderas helt och hållet i det statistiska underlaget. I Sverige är byggsektorn starkt reglerad av lagar och regler för hur säkerheten på byggarbetsplatsen ska garanteras. Den psykosociala miljön på arbetsplatser utgörs av övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor och värderingar och är också betydelsefulla faktorer för säkerheten. Dessa faktum motiverar en studie om den säkerhetskultur som huvudentreprenören har som ambition att förmedla till sina underentreprenörer. En tydlig och positiv säkerhetskultur på arbetsplatsen är ett steg i rätt riktning för att uppnå nollvision för olyckor och dödsfall. Säkerhetskulturella grundstenar utgörs bland annat av gemensam inställning, högt engagemang och en enhetlig syn på säkerheten och arbetsmiljön inom hela företaget eller organisationen. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för hur de stora byggföretagen Skanska, NCC och Peab bedriver sitt arbete kring säkerhetskultur på ett individuellt plan och hur de samverkar för att skapa en enhetlig kultur med fokus på underentreprenörer. Vidare är syftet att undersöka anledningen till varför underentreprenörer inte följer säkerhetskulturen och därmed kan orsaka olyckor i arbetet. Studiens metodologiska tillvägagångsätt grundas i litteraturstudier, semistrukturerade interjuver samt dokumentstudier. Generellt ansåg respondenterna att säkerhetskulturen inom byggbranschen handlar om att ändra inställningen från ”jag ska bara”-kultur till ”jag ska bry mig om”-kultur. De tyckte att en bra säkerhetskultur definieras av att man lyckas få med alla att arbeta enligt de processer som finns. En god säkerhetskultur innebar också enligt samtliga respondenter att man som chef ska föregå med gott exempel. De flesta ansåg att det fanns en kulturell skillnad mellan svenska och utländska underentreprenörer samt att säkerhetskulturen i andra länder skiljer sig från den kultur vi har i Sverige. Samtliga respondenter var enade om att orsaken till att underentreprenörer löper större risk att råka ut för olyckor än anställda hos huvudentreprenörer berodde på att de har inställningen ”vi är här nu, vi ska göra ett snabbt och bra jobb” och ”jag ska bara”. De flesta ansåg att utmaningen med säkerhetskulturen var att skapa engagemang och förståelse samt att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen. Slutsatsen blir således att Skanska, NCC och Peab har väl genomarbetade och nedskrivna policys, riktlinjer och förhållningssätt för hur säkerhetsarbetet är tänkt att fungera. Det som främst skiljer sig åt mellan företagen i praktiken är hur man kopplar ihop begreppet säkerhet och kultur. För ett företag är begreppet säkerhetskultur en blandning av säkerhetsarbete och kultur medan det för ett annat endast innefattar säkerhetsarbete eller kultur. Om målet är att förbättra säkerhetskulturen inom en hel bransch måste alla som är delaktiga på något sätt vara medvetna om vad säkerhetskultur egentligen betyder. Hur företagen ser på problematiken kring säkerhetskultur skiljer sig också åt. Uppfattningen om vem som har ansvaret för egna anställda och underentreprenörer är olika beroende på företag. / The construction industry is severely affected by accidents and every year people are injured and killed to an extent that is still high compared to many other industries. The statistics provided by the Work Environment Agency do not define whether an injured or deceased individual is or were employed by the main contractor or the sub-contractor. Foreign contractors who are injured or deceased are completely excluded from the statistical data. In Sweden, the construction industry is heavily regulated by laws that state how the safety of the construction site is guaranteed. The psychosocial environment in workplaces consists of beliefs, perceptions, attitudes, feelings, and values are also important factors for safety. These facts justifies a study about the safety culture that the main contractor aims to convey to his or her sub-contractors. A clear and positive safety culture in the workplace is one step in the right direction to achieve zero tolerance for injuries and deaths. Safety-cultural keystones consists of, among other things, a common attitude, a high level of commitment and a uniform view of the safety and the working environment within the entire company or organization. The purpose of this study is to investigate and present how the large construction companies Skanska, NCC and Peab conduct their work with safety culture on an individual level and how they work together to create a uniform culture with focus on sub-contractors. Furthermore, the purpose is to investigate the reason why subcontractors do not follow the safety culture and thus are injured. The methodological approach of the study is based on literature studies, semistructured interviews, and document studies. In general, the responders believe that the safety culture in the construction industry is about changing the attitude to be caring instead of stressful. Most responders think a good safety culture is defined by being able to get everyone to work according to the processes that exists. According to all respondents, a good safety culture also means that as a manager you must set a good example. Most people believed that there were a cultural difference between Swedish and foreign sub-contractors and that the safety culture in other countries differs from the culture we have in Sweden. All respondents agreed that the reason why sub-contractors are exposed to higher risk of accidents than employees of main contractors are because they have the attitude “we are here now, we will do a fast and good job” and “just one last thing”. Most people believed that the challenges with the safety culture were to create commitment and understanding and to have sub-contractors follow the safety culture. The conclusion is that Skanska, NCC and Peab have well thought out and written down policies, guidelines, and approaches to how safety culture is supposed to work. What mainly differs between the companies in practice is how they link the concept of security and culture together. For one company, the concept of safety culture is a mixture of security work and culture, while for another it only includes security work or culture. If the goal is to improve the safety culture within an entire industry, everyone involved must be aware of what safety culture really means. How companies view the safety culture issues also differs. The perception of who is responsible for their own employees and subcontractors differs depending on the company.

Construction in Sweden has got a low productivity compared to other manufacturing industries. The construction industry is deeply fragmented and consists of many small companies. The large construction companies are largely dependent on subcontractors. This paper aims to provide answers to how a larger construction company can handle subcontractors in order to achieve higher productivity. The study is carried out in collaboration with JM Entreprenad AB who are involved in ground engineering and foundation work. The study is divided into two questions are to be answered. 1. What effect can be accomplished trough longer supplier relations with subcontractors? 2. Is there any correlation between the number of suppliers and a projects outcome? The choice of method to answer the first question is a extensive literature study, questionnaire survey, interviews and site visits. The second question is answered though an empirical study based on book documentation of inputs and expenses from projects carried out. Collaborating more closely with selected subcontractors receives support in literature and is in line with accepted production principles and is beneficial for increasing productivity. Areas that would primarily benefit from closer work with subcontractors: • Standardization work. • Eliminate waste and avoid sub-optimization. • Quality control and repeatability. • Counteract ’hostile contracting’ and opportunistic thinking. • Improve experience feedback. It is not possible, in this study, to give a clear answer based on literature findings that the construction industry would benefit from closer cooperation and a defined number of subcontractors. One reason may be the lack of data from projects defined by far-reaching collaborations. There is in this setup no correlation between the number of subcontractors and a project’s wine margin. However, this may depend on how the empirical study was conducted och analyzed. / Byggföretag i Sverige har en låg produktivitet jämfört med andra tillverkande industrier. Byggbranschen är djupt fragmenterad och består av många små företag. De stora byggföretagen är till stor del beroende av underleverantörer. Denna artikel syftar till att ge svar på hur ett större byggföretag kan hantera underleverantörer för att uppnå högre produktivitet. Studien genomförs i samarbete med JM Entreprenad AB som är ett stort svenskt anläggningsföretag. Studien är indelad i två frågor som ska besvaras. 1. Vilken effekt kan uppnås genom längre leverantörsrelationer med underleverantörer? 2. Finns det något samband mellan antalet leverantörer och ett projektresultat? Valet av metod för att besvara den första frågan är en omfattande litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och platsbesök. Den andra frågan besvaras genom en empirisk studie baserad på dokumentation av inkomster och utgifter från genomförda projekt. Att samarbeta närmare med utvalda underleverantörer får stöd i litteraturen och är i linje med accepterade produktionsprinciper. Områden som främst skulle gynnas av närmare samarbeten med underentreprenörer är: • Standardiseringsarbete. • Undvika slöseri och sub-optimering. • Kvalitetskontroll och repiterbarhet. • Minskat opportunistiskt betende. • Erfarenhetsåterföring. Det är i denna studie inte möjligt att ge ett tydligt svar baserat på litteratur om byggföretag skulle uppnå en högre produktivitet av närmare samarbete med ett definierat antal underleverantörer. En anledning kan vara avsaknad av projektspecifik data från projekt som definerats av långtgående samarbeten. Det finns i detta sätt att mäta ingen korrelation mellan antalet underleverantörer och ett projekts vinmarginal. Detta kan dock bero på hur den empiriska studien genomfördes och analyserades.

Due to overall changes in the labor market, companies today increasingly seek flexibility and efficiency with the aim of meeting the changing needs of the market. This flexibility creates new forms of work, including outsourcing of work to other companies, so-called subcontractors. This form of work creates a triangular relationship between the entrepreneurial employee', subcontractor and customer organization. This triangular relationship can however lead to psychosocial consequences. The way in which work is organized affects, among other things, the possibility of social relationships and social support. Social support interacts with the psychosocial work environment and thus becomes an important aspect of looking into such forms of work. The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of entrepreneurial employees' experiences of social support at work, focusing on; how describe entrepreneurial staff social support from management, how describe entrepreneurial staff social support from colleagues and what obstacles and opportunities for social support that can be identified. A qualitative method was used that included interviews with seven entrepreneurial staff. The result indicates that entrepreneurial employees experience relatively good social support from both the management and colleagues. On the other hand, there are some shortcomings when it comes to management support, such as information and emotional support. The result also showed that the physical distance between each other and the size of the organization was identified as impeding in the creation of social support. It was the good relations between the colleagues that enabled adequate social support. / På grund av övergripande förändringar på arbetsmarknaden eftersträvar företag idag i allt större utsträckning flexibilitet och effektivitet med avsikt att kunna matcha marknadens skiftande behov. Från flexibiliteten har således nya arbetsformer slagit rot, bland annat att exponera arbetsuppgifter till annat företag, så kallade underentreprenörer. För den anställde innebär denna arbetsformen att ett så kallat triangulärt förhållande mellan följande tre parter uppstår; underentreprenör, entreprenörsanställd och kundorganisation. Detta triangulära förhållande har visat medföra psykosociala konsekvenser. Sättet att organisera arbetet påverkarbland annat möjligheten till sociala relationer och därmed ett socialt stöd. Det sociala stödet samverkar med den psykosociala arbetsmiljön och blir således en viktig aspekt att se närmare på vid sådana arbetsformer. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för entreprenörsanställdas upplevelser av socialt stöd i arbetet, med fokus på följande frågeställningar; hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från chef, hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från kollegor och vilka hinder och möjligheter för socialt stöd kan identifieras. Metoden som användes för studien var kvalitativ som inkluderade intervjuer med sju entreprenörsanställda. Resultatet tyder på att entreprenörsanställda upplever ett förhållandevis bra socialt stöd från både ordinarie chef och ordinarie kollegor. Däremot förekommer vissa brister när det kommer till chefsstödet, så som vid information och vid ett emotionellt stöd. Resultatet visade även att det fysiska avståndet mellan varandra och organisationens storlek identifierades som hindrande i skapandet av socialt stöd, det som möjliggjorde socialt stöd var relationerna kollegor emellan.

Materialspill omfattar resurser som inte förbrukas till byggnation och förloras. Det finns olika orsaker som påverkar materialspillets uppkomst såsom materialbeställningar i överskott, kommunikationsbrist, projektets storlek, utformning, fellagring, materialtransport och storleken på arbetsplatsytan. Syftet med undersökningen är att minska uppkomsten av materialspill och kostnaderna genom att ta fram ett förslag åt företaget Tuve bygg i Göteborg. För att möjliggöra detta krävs användning av underlag som har samlats med hjälp av litteratur, intervjuer, fallstudien och kalkylunderlag från företaget. Undersökningsresultatet påvisade att gips och mineralull spills mest under produktionsskedet. Detta beror på att mineralull och gips hanteras mest på arbetsplatsen. Förbättringsmöjligheter på företaget avser kommunikationsutveckling, Just in Time leveranser, Lean Construction och APD-plan. För att byggprocessen ska effektiviseras är den mån av nya förslag för hantering av materialspill. Förslagen ska underlätta samspelet mellan företaget, underentreprenörerna och yrkesarbetarna.

I samarbete med NCC har en studie utförts, där syftet är att undersöka orsaken till varför underentreprenörerna inte alltid följer de allmänna ordnings- och skyddsreglerna. Studien berör även hur inställningen till reglerna ändras hos underentreprenörerna beroende på hur de följs av medarbetarna på respektive projekt. Dessutom undersöks hur ofta underentreprenörerna agerar när medarbetare utsätter sig själv eller andra för fara på arbetsplatserna.En omfattande litteraturstudie har utförts där relevant material har använts för att bredda kunskapen samt för att verka som underlag till en kvantitativ metod. Information har samlats in genom mailkontakt med underentreprenörernas kontaktpersoner, samt i två enkätundersökningar där NCC:s arbetsledare och underentreprenörer har deltagit.Efter analys av resultatet och jämförelser med litteraturstudien har åtgärdsförslag diskuterats fram. Förslagen kan leda till att NCC kan fortsätta skapa en bättre arbetsmiljö samt förbättra arbetet mot deras nollvision.I studien konstateras att det finns många faktorer som påverkar inställningen till de allmänna ordnings- och skyddsreglerna hos underentreprenörerna. En faktor är hur reglerna följs av NCC:s arbetsledare på arbetsplatserna. Vidare bör samverkan förbättras mellan alla de parter som är verksamma på arbetsplatsen, för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö. / In collaboration with NCC, a study has been made. The study´s intention is to investigate the reason why the subcontractors don´t always follow NCC´s public order and safety rules. The study also explores how the attitude to the rules of the subcontractors changes, depending on how the rules are followed by the employees on each project. It will also cover how subcontractors act when employees put themselves or others at risk at workplaces.A comprehensive literature study has been made, where relevant material has been used to expand the knowledge and to function as the foundation for a quantitative method. Information was collected through email contact with the subcontractors contact persons and in the two surveys where the supervisors of NCC and subcontractors participated.Suggestions for measures have been discussed based on the result and comparison with the literature. These suggestions may help NCC to continue to create a better working environment and improve the work against their vison.In the study, it is clear that there are many factors that influence the attitude towards the public order and safety rules of the subcontractors. Furthermore the cooperation between all the parties that are involved at the workplaces needs to improve, in order to achieve a safe and secure working environment.

Byggindustrin har en betydande del i ett lands ekonomiska utveckling. Underentreprenörer bidrar med upp till 90 % av ett projekts totala värde, vilket lägger stor vikt vid upphandlingen av underentreprenörer. I denna studie undersöks det hur entreprenörer på den privata marknaden uppfattar upphandlingen av underentreprenörer, vilka problem och möjligheter som kan kopplas till denna process samt hur rätt val av upphandlingsstrategier kan bidra till effektivare processer.  För att besvara syfte och frågeställningar har tio stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna var inköpare, produktionsledare samt representanter från underentreprenörerna. Intervjupersonernas tankar och idéer jämfördes med den information författarna erhållit från studier av artiklar, rapporter och andra texter. Resultatet påvisar att aktörerna uppfattar att upphandlingsarbetet i dagsläget överlag fungerar bra, det finns dock utrymme för förbättringar. Tidsbrist, otydlighet samt dåliga handlingar är faktorer som ständigt tas upp som problem i arbetet.  Entreprenören bör fokusera på vad som är av vikt vid den specifika entreprenaden, samt hålla anbudsförfrågan kort, koncis och projektanpassad. Att i större utsträckning jobba med samma underentreprenörer kan bidra till förbättringar gällande tid och tydlighet, i vissa fall kan det också vara aktuellt att skriva in specifik organisation i kontrakt. Att blanda ersättningsformer kan bidra till flexiblare processer. Hur omfattande detaljnivån i handlingar ska vara är av vikt vid val av entreprenadform. Tradition, vad entreprenör och underentreprenör vanligen jobbar med, påverkar val av upphandlingsstrategi. Detta kan hämma utvecklingen och testandet av nya tekniker och idéer. / The construction industry constitutes a significant part of a country's economic development. Subcontractors contribute up to 90% of a projects total production value, which make the procurement of subcontractors vital. This study examines how private market actors perceive the procurement of subcontractors, which problems and opportunities can be linked to this process and how the right choice of procurement strategies can contribute to more efficient processes.  In order to answer the purpose and the research questions, nine interviews were conducted. The interviewees were buyers, production managers and representatives from subcontractors. The thoughts and ideas from the interviews were compared with scientific articles, reports and other texts. The result indicates that there is room for improvements in the procurement work but in overall it works well, according to the involved actors. Insufficient amount of time, ambiguity and poor documents are constantly mentioned as problems in the procurement process. The client should specify important things for the specific contract as well as keeping the bid request short, concisely and adapted to the project. Working with the sub-contractor to a greater extent could possibly contribute to improvements regarding time and clarity. In some cases it could also be appropriate to include a specific organization in the contract. By mixing different ways of how to pay for contracts the process might get more flexible. The extent of detail in the documents should affect how the contact is designed. Tradition, how the client and sub-contractor usually design their contracts, affects their future strategies of procurement. This might inhibit the use and development of new techniques and ideas.

In the last decade, BIM has provided the construction industry with countless tools that canbe used during all construction phases (Kam et al., 2016). Implementation of BIM in Icelandat the beginning was driven by the heroic’s individuals. In recent years leadership within theAEC has recognized the opportunities BIM can provide.The aim of this thesis is to map BIM maturity of contractors and sub-contractors in Iceland.The results found that there is a lack of awareness about BIM among small to medium sizedcontractors as well as among sub-contractors. Among the larger contractors and designersmaturity is higher then found in the last study performed for GDDA 2013 (Valdimarssonand Kjartansdóttir, 2013). Recent requirement from large public project owners that requiresBIM has speed up implementation. / Under de senaste årtiondena har BIM erbjudit byggbranschen otaliga verktyg att använda i samtliga faser avbyggprocessen. Implementeringen av BIM på Island har nyligen börjat och drivs främst av entusiaster.Under senare år har utvecklingsarbete visat att BIM kan ge stor nytta.Syftet med den här rapporten är att kartlägga BIM-mognaden hos entreprenörer och underentreprenörer påIsland. Resultaten visar att det saknas medvetenhet och kunskap om BIM bland medelstora och småentreprenörer samt hos underentreprenörer. Bland de större entreprenörerna och hos konsulterna ärkunskapen större än vad som kom fram år 2013 i undersökningen GDDA. Offentliga beställarorganisationerhar nyligen ställt större krav på aktörerna att snabba på implementeringen av BIM

En bransch där säkerhet på arbetsplatsen ständigt är i fokus och noggrant förebyggande åtgärder görs för att förhindra olyckor är byggbranschen. Där satsas det mycket på de anställdas säkerhet med lagar, regler och krav på alla som beträder en byggarbetsplats. Trots alla de åtgärder som görs för att minska skador och olycksfall står byggbranschen för över 20 % av alla arbetsrelaterade olyckor i Europa. År 2021 skedde det en arbetsrelaterad olycka på 10,8 / 1000 byggnadsarbetare i Sverige vilket är betydligt högre än snittet för alla yrkeskategorier i Sverige. De största orsakerna till arbetsplatsolyckor inom denna bransch är stress, slarv och kommunikationsbrister. Då det är många aktörer och många olika företag med olika kultur kring säkerhet är kommunikation mellan totalentreprenörer och underentreprenör väldigt viktigt.  Syftet med studien är att undersöka hur underentreprenörer till NCC uppfattar NCC:s allmänna ordnings- och skyddsregler och att ta reda på hur underentreprenör efterföljer NCC:s allmänna ordnings- och skyddsregler. Om underentreprenör inte efterföljer allmänna ordnings- och skyddsregler ska studien också ta reda på om det beror på kommunikations problem, organisatoriska problem, bristande kunskap hos arbetare eller bristande disciplin hos arbetare.  Studien bygger på intervjuer, en enkätundersökning och observationer. Intervjuer har skett med tre projektledare hos underentreprenörer [UE] som ofta jobbar åt NCC och en person ur NCC:s platsledning på ett av NCC:s pågående projekt. Enkäter har delats ut till samma underentreprenörs anställda där sammanlagt 21 personer svarade och observationer har gjorts gällande hur underentreprenörer följer NCC:s ordnings- och skyddsregler.  Resultatet visar att UE till NCC får tillräcklig med information gällande NCC:s ordnings- och skyddsregler för att kunna säkerställa att deras anställda ska följa reglerna. UE får reglerna innan de kommer till arbetsplatsen och vid arbetsplatsintroduktion. För att säkerställa att UE:s anställda följer NCC:s ordnings- och skyddsregler måste projektledare hos UE vara mer aktiva och vara mer ute på deras anställdas arbetsplatser. Gemensamt med NCC:s platsledning ska projektledare hos UE ha en aktiv dialog gällande hur deras anställda sköter säkerheten. Förbättringsarbete som finns för NCC:s platsledningar är att de måste vara mer ute på byggarbetsplatsen och vara aktiva i att säkerställa att alla följer ordnings- och skyddsreglerna. NCC:s platsledning måste se till att deras YA följer reglerna för att öka chanserna till att UE också följer reglerna. / One industry where workplace safety is constantly in focus and careful preventive measures to prevent accidents is the construction industry. There, a lot of effort is put into the safety of the employees with laws, regulations and requirements for everyone who enters a construction site. Despite all the measures taken to reduce injuries and accidents, the construction industry accounts for over 20% of all work-related accidents in Europe. In 2021, there was an occupational accident of 10.8 / 1000 workers in Sweden, which is significantly higher than the average for all occupational categories in Sweden. In an industry where the biggest causes of workplace accidents are stress, carelessness and lack of communication. As there are many actors and many different companies with different cultures around safety, communication between general contractors and subcontractors is very important. The purpose of the study is to investigate how subcontractors to NCC perceive NCC's public order and security rules and to find out how subcontractors follow NCC's public order and security rules. If the subcontractor does not follow public order and safety rules, the study must also find out if it is due to communication problems, organizational problems, lack of knowledge on the part of workers or lack of discipline on the part of workers. The study is based on interviews, a survey and observations. Interviews have taken place with three project managers at subcontractors [UE] who often work for NCC and one person from NCC's site management on one of NCC's ongoing projects. Questionnaires have been distributed to the same subcontractor's employees, where a total of 21 people answered, and observations have been made regarding how subcontractors follow NCC's order and safety rules. The result shows that UE to NCC receives sufficient information regarding NCC's order and protection rules to be able to ensure that their employees must comply with the rules. UEs receive the rules before they arrive at the workplace and during workplace induction. To ensure that UE employees comply with the NCC's order and safety rules, project managers at UE must be more active and be more out in their employees' workplaces. Together with NCC's site management, project managers at UE must have an active dialogue regarding how their employees manage safety. Improvement work that exists for NCC site management is that they need to be more out on the construction site and be active in ensuring that everyone follows the order and safety rules. NCC site management must ensure that their YAs comply with the rules to increase the chances of UEs also complying with the rules.

I byggbranschen idag är det vanligt att upphandling av installationsentreprenader oftast sker vid produktionsskedet. Denna typ av upphandling har av installatörer ansetts vara sen då det oftast medför sämre möjlighet till god planering för installationsentreprenaden där bristerna leder till ändrings- och tilläggsarbeten. Problemet är inte endast vid upphandlingen utan detta påverkar hela byggprocessen då det finns kopplingar mellan de olika komponenterna i byggprocessen. Även tidigare studier har uppmärksammat brister i samarbetet mellan de olika aktörerna i processen. Beställare och entreprenörer har varit i fokus i dessa arbeten och eftersom byggbranschen är stor och komplex är det förståeligt att de som är längre ner i hierarkin får lägre prioritet. Detta gör att det här examensarbetet blir viktig då det idag inte görs många undersökningar ur installatörers synvinkel. Examensarbetet bygger på en förfrågan från VVS Företagens och Isoleringsfirmornas Förening, om att undersöka hur tidig och sen upphandling av installationsentreprenad påverkar faktorerna planering, lönsamhet, kvalitet, arbetsmiljö och arbetsklimat. I denna studie undersöktes två företag; ÖPE Isolering och Imtech VS-teknik, där ett par utvalda projekt från respektive företag studerades med hjälp av ansvarig projektledare/arbetsledare. Syftet med examensarbetet var att ur installationsentreprenörers synvinkel undersöka hur olika byggprojekt påverkas vid sen upphandling jämfört med projekt där de upphandlades i tidigt skede. Effekterna av sen respektive tidig upphandling har avgränsats till just dessa fem nämnda faktorerna för att under tiden som finns tillgänglig få en så bra bild av projekten som möjligt. Det svar som resultatet pekar emot är att generellt sett blir det mesta bättre då installatörerna upphandlas tidigare. Förhoppningsvis kommer beställare i framtiden att inse nyttan i att upphandla underentreprenörer tidigare, vilket troligtvis skulle medföra mycket bättre arbetsförhållanden både för byggare och installatörer.