Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.

The aim of our case study is to illustrate what teaching methods the teachers in an elementary school in southern Thailand use and if they motivate the students and in that case, how they do it. In the background we briefly report about Thailand, their school system and their development. The following presentation processes previous research that has been made within our chosen subjects. The theories are linked to our research questions, such as teaching methods, learning environments and approaches to motivate the students. Through a qualitative method ten observations have been conducted and the result of our observations have been analyzed and discussed. The result shows that the teachers in our case study use very personal and different teaching methods. The Ministry of education (2006) describes that the educational reform that took place in Thailand should develop teachers’ education methods to be more student-centered. The result of our observation shows that the teachers are in different stages in this development. Some of the teachers have much to develop before they reach this goal. The teachers also motivate the students differently. Some teachers motivated the students through external motivation where the goal was to pass the examiner’s tests, while others used the students’ internal motivation. The results cannot be generalized for all schools in Thailand. Since the study is relatively small, it only shows how a part of the teachers implemented their teaching at the school where the study was conducted.

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass. Studien kom fram till att många elever uppfattar idrott och hälsa som ett viktigt och roligt skolämne. I undersökningen gillade eleverna att utöva fysisk aktivitet både på fritiden och i skolan. Att elever vill prova på nya saker framkom tydligt i undersökningen. Majoriteten av pojkarna vill ha mera bollspel, medan flickorna ofta är ovetande om vad de vill att en idrottslektion skall innehålla, däremot framkom det inte om pojkarna ville prova på olika slags bollspel eller olika slags idrotter. Enligt denna studie skall undervisningsmiljön vara motiverande, genom att idrottsläraren ger ”uppåtpuffar” och en större individualisering, för att en bättre utveckling för elever i idrott och hälsa.

Denna studie undersöker hur förskollärare arbetar med lek och undervisning i förskolan. Vi är intresserade av hur lek används för att nå utveckling och lärande i riktning mot målen i läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur lek i förskolan kan bidra till barns lärande utveckling. ​Våra forskningsfrågor är följande, Hur upplever förskollärare att den fria leken bidrar till fortsatt utveckling och lärande samt vilka slags undervisningsmiljöer erbjuds barn i styrd lek. Studiens inspireras av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv på lärande​. ​Studiens empiri är insamlad genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Intervju valdes som insamlingsmetod eftersom studien undersöker hur förskollärare förstår och arbetar med begreppen lek och undervisning som en sammankopplad länk. En slutsats av studiens resultat visar att när den fria leken saknar närvarande förskollärare så bidrar lärandet enbart till grundläggande kunskaper hos barnet, till skillnad mot en lek där förskolläraren är aktivt och stöttande. Resultatet visar också att det inte går att inkludera endast en undervisningsmiljö i den styrda leken, utan vi kan se att tre av miljöerna genomsyrar på ett eller annat sätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.

Undervisning om spår av istiden och landhöjning är intressant och viktig för elevernas kunskaper om deras närområde. I undervisningen kring detta är utomhuspedagogiken ett bra komplement, eleverna får kunskap genom både teori och praktik. Utfallet av resultatet är att många tycker att utomhuspedagogiken försvårar undervisningen och att ekonomin inte finns för att bedriva undervisningen utomhus. De flesta lärare i denna studie påpekar dock att eleverna befäster kunskapen bättre genom att vara ute och få den visuella kunskapen genom naturen och förändringarna. Lärarens kunskaper är viktig för en bra och tydlig undervisning. Lärarna tycker att undervisning som bedrivs utomhus är bra för kunskapsutveckling hos eleverna. De belyser att distraktioner, planering och ekonomi är delar som gör det svårt att bedriva undervisning utomhus. / <p>2023-01-13</p>

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om sin undervisning i naturvetenskap och vad som skapar en trygg undervisningsmiljö. Förskolan ska erbjuda alla barn trygghet och lustfyllda undervisningsmöjligheter. För att uppnå syftet med studien har kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma förskollärare genomförts. Samtliga informanterna har tillgång till inomhus-, gårds- och skogsmiljöer, i varierande utsträckning och kvalitet. Förskollärarna har bidragit med sina tankar och erfarenheter angående naturvetenskapsundervisning i en lämplig och trygg lärmiljö. Studiens centrala resultat har analyserats med hjälp av teorin om känsla av sammanhang, KASAM som är både ett hälsofrämjande och inkluderande förhållningssätt. KASAM innefattar tre begrepp:begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En undervisning som kan möjliggöra att barnen upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för kunskapsområdet, främjar lärandet. Resultatet av min studie visar att samtliga informanter anser att naturvetenskapsundervisning bör utgå från barns intresse och att den gynnas av varierande lärmiljöer. Kunskapsinhämtningen stärks då barn själva får undersöka och upptäcka med sin kropp och sina sinnen samt diskutera och ta reda på mer utifrån sin nyfikenhet. Barnen behöver vara delaktiga i undervisningen och skapa sig egna erfarenheter genom att prova på och utforska tillsammans med en förskollärare/pedagog som genom sitt engagemang och nyfikenhet främjar barnets intresse.

No description available.

I denna studie undersöks förhållandet mellan dansundervisning och de platser där de äger rum, i huvudsak skolans danssalar. Genom att intervjua danslärare och elever på gymnasiets estetiska program, samt göra observationer i skolmiljöer, ställs frågor om hur dansundervisningen å ena sidan påverkas av den plats där den äger rum å andra sidan kan påverka eller utforska dessa platser. Danskurserna på gymnasiet är, enligt styrdokumenten, konstnärliga ämnen, och i de övergripande syftesbeskrivningarna nämns att kurserna ska ge eleverna ett ”konstnärligt förhållningssätt”. Med utgångspunkt från studiens resultat och från kursernas styrdokument kopplas de kursmoment och kunskapskrav som särskilt berör dansen och rummet till övergripandes frågor om konstnärlig process och om lärandeprocesser. När det gäller dansen och platsen som pedagogiskt rum kan då vara både och: att den fysiska miljön, till exempel danssalen i skolan, är både en påtaglig fysisk ”scen” och ett sätt att rita en karta över en plats i fantasin. / This study examines the relation between dance education and the sites where it takes place, primarily classrooms and dance studios in schools. By interviewing dance teachers and students in the aesthetic program at upper secondary school, as well as making observations in school environments, questions are asked about how dance teaching on the one hand is affected by the site where it takes place, on the other hand can influence or explore these sites. The dance courses at the upper secondary school are, according to the governing documents, artistic subjects, and in the overall purpose descriptions it is mentioned that the courses should give the students an "artistic approach". Based on the results of the study and from the course governing documents, the course elements and knowledge requirements that particularly affect dance and space are linked to overall questions about the artistic process and about overall learning processes. Questions about dance and its relation to place as an educational space can then be both the physical environment, for example the dance studio in school, a tangible physical "scene", and a way to draw a map of a place in the imagination.

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>