Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Sverige arbetar flera myndigheter, på uppdrag av regeringen med att förbättra samhällets beredskap på flera olika sätt. Ett sätt att säkerställa att de aktörer som blir involverade vid någon typ av kris är förberedda är att låta dem träna i simulerade miljöer. Denna studie hade som uppgift att specificera räddningstjänstens roller, uppgifter och verktyg för att sedan kunna utveckla en modul för träningsverktyget Emergo Train SystemÒsom tillåter utökade träningsmöjligheter för räddningstjänstpersonal, enskilt eller i samverkan med övriga blåljusaktörer. Detta gjordes genom att samla in information från fokusgrupper med räddningstjänsten och sedan analysera detta med hjälp av hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet är tabeller som specificerar roller, hierarkiska uppgiftsanalyser som beskriver räddningstjänstens uppgifter samt tabelluppgiftsanalyser som specificerar dessa i kombination med verktyg. Resultatet kan användas av ETS för att skapa symboler och simuleringsövningar för räddningstjänsten där deras prestation kan mätas såväl som utvecklas. / Due to the changed security policy situation in Sweden, several authorities work on behalf of the government to improve society's preparedness in several different ways. One way to ensure that the actors involved in any kind of crisis are prepared is to let them train in simulated environments. The aim of this study was to specify the roles, tasks and tools of the emergency services to develop a module for the Emergo Train SystemÒtraining tool, which allows for increased training opportunities for emergency staff, individually or in collaboration with other first responders. This was done by collecting information from focus groups with the rescue service and then analyzing it with hierarchical task analyzes. The result is tables that specify roles, hierarchical task analyzes that describe the tasks of rescue services and tabular data analyzes that specify these in combination with tools. The result can be used by ETS to create symbols and simulation exercises for the emergency services where their performance can be measured as well as developed.

The aim of this thesis is to examine how interested the library sector is in digitalization. In an attempt to study this, I have studied the articles in Biblioteksbladet from 2012–2016. My starting point was that digitalization affects the Swedish libraries and that the subject therefore would have a prominent role in the library magazine. The aim of this thesis is also to generate knowledge about how digitalization affects the retail sector and the library sector to visualize similarities and differences between how operators from private and public sector are affected. Three text analytical surveys were conducted: a survey inspired by quantitative content analysis, a survey inspired by qualitative content analysis and a qualitative comparative survey. The agenda-setting theory was used as an analytic tool to analyze the interest in digitalization. Theories from the business field and previous research were used in order to compare how digitalization affects the retail sector and the library sector. The results of this thesis show that about eight per cent of the articles in the magazine from 2012–2016 is about digitalization. The subject is mentioned in all of the studied magazines except one. This shows that digitalization is treated to a considerable extent in Biblioteksbladet, which is in line with my hypothesis. My study also shows that digitalization is presented as a challenge to the libraries in the majority of the articles. This means that digitalization tends to be evaluated negatively in the material. It proved to be difficult to draw clear conclusions about the library sector’s interest in digitalization using these methods. The interest that appears in Biblioteksbladet doesn’t necessarily reflect the rest of the library sector’s interest. Another result is that there are several similarities between how digitalization affects the retail sector and the library sector. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 – En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna. Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup. En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna. Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa. Detta resulterade i att ingenjörkompaniets utveckling kan sammanfattas som uppbyggnaden av en helt ny organisation snarare än en reorganisation där erfarenheter och lärdommar hjälpt till att bygga upp den ”nya” organisationen. / The essay "Changes in the engineer coy between NBG-08 to NBG-11 -  A myth or truth?" deals with the engineer company under Nordic Battlegroup-08 and Nordic Battlegroup-11. The essay depicts the differences that existed between the respective companies regarding organization, material and equipment, as well as requirements and tasks, and has been conducted through a comparison between the respective companies. The purpose of the essay is to see which effect earlier organizations has on the preparation of a new organization under the respective Nordic Battlegroup. In this case, the engineer company under the respective Nordic Battlegroup. A comparison between the two different companies, containing three of the basic skills: effect, movement and endurance, has been conducted linked to two of the warfare skills, conceptual and physical skills. The result of the study shows conclusions connected to mainly lack of communication between the respective engineer companies, where no, or very limited, experience exchanges have been made between them. This resulted in that the development of the engineer company can be summarized as the construction of a completely new organization rather than a reorganization, where experience and lessons learned could have helped building the "new" organization.

This thesis examines how school libraries and academic libraries work with certain aspects of academic literacy in order to prepare pupils for higher education. The starting point of the thesis is the proposal for a new national strategy for Swedish libraries, published in March 2019, where educational libraries are presented as a coherent chain. The aim with the thesis is to find out whether there is a gap between upper secondary school libraries and academic libraries, in how they work with academic preparation. The purpose is to map the work already executed in the area and how the libraries’ mission has been stated. Data is collected in two web surveys: one sent out to staff at upper secondary school libraries and one to staff at academic libraries. The respondents answered questions about their current work and how the mission is perceived. The scientific method used is influenced by on-going evaluation. To define preparation areas, theory about academic literacy is applied.   To define the mission of educational libraries related laws, documents and other relevant information has been analysed. Responses from  the surveys help answering questions about executed work, perception of mission and experiences of a possible knowledge gap.   In documents related to statements of the libraries’ mission it is clear that school libraries play a part in helping schools reach common goals such as academic preparation. Academic libraries have less of pedagogical missions stated for them but out of tradition both libraries already work pedagogically with academic literacy. A gap could be surmised when staff at the school libraries say they work with a specific area of literacy and staff at academic libraries perceive new students to have insufficient knowledge in the same area. The thesis concludes with suggestions to improve the libraries’ work with college preparation. On a national and municipal level there is a need for a more clearly defined mission to assure equivalence for all pupils. Schools are suggested to develop business plans on their own to adapt the national and municipal mission statements to local conditions. Academic libraries are suggested to start cooperating with upper secondary schools. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Students only learn what they get the opportunity to learn. This means, for example, that students do not develop their reasoning- and problem solving competence unless teaching especially focuses on developing these competencies. Despite the fact that it has for the last 20 years been pointed out the need for a reform-oriented mathematics education, research still shows that in Sweden, as well as internationally, an over-emphasis are placed on rote learning and procedures, at the cost of promoting conceptual understanding. Mathematical understanding can be separated into procedural and conceptual understanding, where conceptual understanding can be connected to a reform oriented mathematics education. By developing a reasoning competence conceptual understanding can also be developed. This thesis, which deals with students’ opportunities to learn to reason mathematically, includes three studies (with data from Swedish upper secondary school, year ten and mathematics textbooks from twelve countries). These opportunities have been studied based on a textbook analysis and by studying students' work with textbook tasks during normal classroom work. Students’ opportunities to learn to reason mathematically have also been studied by examining the relationship between students' reasoning and their beliefs. An analytical framework (Lithner, 2008) has been used to categorise and analyse reasoning used in solving tasks and required to solve tasks.Results support previous research in that teaching and mathematics textbooks are not necessarily in harmony with reform-oriented mathematics teaching. And that students indicated beliefs of insecurity, personal- and subject expectations as well as intrinsic- and extrinsic motivation connects to not using mathematical reasoning when solving non-routine tasks. Most commonly students used other strategies than mathematical reasoning when solving textbook tasks. One common way to solve tasks was to be guided, in particular by another student. The results also showed that the students primarily worked with the simpler tasks in the textbook. These simpler tasks required mathematical reasoning more rarely than the more difficult tasks. The results also showed a negative relationship between a belief of insecurity and the use of mathematical reasoning. Furthermore, the results show that the distributions of tasks that require mathematical reasoning are relatively similar in the examined textbooks across five continents.Based on the results it is argued for a teaching based on sociomathematical norms that leads to an inquiry based teaching and textbooks that are more in harmony with a reform-oriented mathematics education. Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift.Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar.Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning. / Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift. Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar. Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur en organisation kan skapa förutsättningar som underlättar för processägaren i samband med implementering av processledning. För att uppfylla syftet har studien försökt besvara frågeställningarna gällande vem som bör utsestill processägare och vilket ansvar och vilka uppgifter som ska läggas på processägaren. I studien har olika teorier och fallstudier analyserats mot ett företag som precis påbörjat sitt arbetemed processer. Intervjuer och dokument tillhandahållna ur det studerade företagets ledningssystem har använts för insamling av data. Analysen har skett med kategorier som författaren själv skapat. Dessa kategorier kan även användas för att analysera andra organisationer i liknande situation. Resultatet av studien visar att processägaren bör vara någon som förstått och förespråkar processtänket och med förmåga och formell befogenhet att genomdriva förbättringar. Kombinerar processägaren sin roll med rollen som linjechef är det viktigt att denne ser till processens bästa, även om det sker till bekostnad av den ”egna” avdelningen.  Resultatet visar också att organisationen bör etablera stödjande roller till processägaren, tydliggöra ansvaret samt fördela ut uppgifterna på de olika rollerna. Rollerna och fördelningen kan se olika ut för olika processer inom samma organisation, beroende på processens karaktär. Trots att de fördelade uppgifterna är många, är de nödvändiga för att täcka alla de delar som är fundamentala för processägarens organisation. / The purpose of this study is to examine how an organization can create a favourable environment for implementing a process management from the perspective of the process owner. The study has been conducted based on the following questions: Who should be appointed as process owner? What responsibility and tasks should be assigned to said process owner? The study compares various theories and case studies to a company that has just begun implementing a process management. The data that the study is based on consists of interviews and documents provided from the studied company's management system. The result of the study indicate that the process owner should be someone who understands and advocates in favor of process thinking as well as someone who has the ability and formal authority to drive improvements. The result also shows that if the process owner is confronted with a conflict of interest between their own department and the process, it is important that they rule in favor of the process. It is also made apparent that the organization should establish supporting roles for the process owner and distribute the tasks between them. It is important to note that the establishment of roles and delegation of tasks may look different depending on the nature of the process. Although the distributed tasks are many, they are necessary to cover all the elements that are fundamental to the process owner's organization.

The overall purpose of the study is partly to increase knowledge about the use of open mathematics by primary school teachers, and partly if the tasks are considered functional to use to include high-performing students in mathematics education. In order to achieve the purpose of the study, an internet survey was constructed. Through the survey, data were collected from 104 active primary school teachers who teach mathematics in Sweden. The results show that a large part of the teachers who participated in the study use open mathematical tasks in the teaching. In addition, more than half of the respondents considered that the tasks could be used to include high-performing students in the heterogeneous classroom. The study suggests that professional development among primary school teachers is needed to enable an improvement in the ability to work with open mathematical tasks and the inclusion of high-performing students. / Det övergripande syftet med studien är dels att öka kunskapen om lågstadielärares användning av öppna matematiska uppgifter, dels om sådana uppgifter anses funktionella att använda för att inkludera högpresterande elever i matematikundervisningen. För att uppnå syftet med studien konstruerades en internetenkät. Via enkäten samlades data in från 104 verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik runt om i Sverige. Resultaten visar att en stor del av de lågstadielärare som deltog i studien använder öppna matematiska uppgifter i undervisningen. Dessutom ansåg drygt hälften av respondenterna att nämnda uppgifter kunde användas för att inkludera högpresterande elever i det heterogena klassrummet. Studien antyder att det behövs kompetensutveckling bland lågstadielärare för att möjliggöra en förbättring av förmågan att arbeta med öppna matematiska uppgifter samt inkludering av högpresterande elever.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

The purpose of this master’s thesis in archival science was to provide a picture of what archiving of mental health records looks like in Sweden, and what rights private individuals have to their own mental health records. It fills a void in archival science research, as there is very little written about this specific type of document from an archival science perspective, and with Swedish conditions as the main focus. Similar questions are touched upon in research on those who grew up in foster homes; and from in research on attitudes to reading ones own patient records, ethical issues of preservation and destruction of records, and the patient record's legal status.  As a theoretical background, three of Cook's four archival paradigms were used, based on Foscarini's interpretation of these in relation to appraisal. For this thesis they were analysed with the individual's perspective in mind. As the main method, two questionnaires were sent out: one to Swedish archival institutions and one to practising psychologists. In addition, the method consisted of analysing government policies on appraisal of mental health records, as well as a review of the information about patient records on the Swedish regional archives' websites. Qualitative questions about experiences and attitudes have been outside the scope of this work. The scope of the research was limited to Sweden, and by the number of responses to the questionnaires.  The study shows that mental health records are legally indistinguishable from other patient records, that mental health records are often part of other records, and that many mental health records are destroyed ten years after the last notation, excepting records concerning children. This is a two years master’s thesis in archival science.

This thesis is about sustainability within chemistry, the so-called, green chemistry. With this work  I seek to combine green chemistry with sustainable  development  and find methods for teaching green chemistry in a laboratory environement.  I have designed  and tested two labs with ingredients of green  chemistry and sustainable development in my study. I wanted to determine if my design model  leads to conception for the students. The students have through forms and interviews declared their perspective on the education and their conception. In a laboratory environment the pros of a laboratory way of work should be recognized. Pre- and post-work puts the lab in a context. The students understand the concepts better if they are allowed to test their knowledge in a discussion. The teachers role in the discussion should be to lift the level of the discussion by controlling the conversation and in a constructiveway contribute to making the discussion move forward whenever necessary. / Denna uppsats behandar hållbarhet inom kemi, den så kallade gröna kemin. Med arbetet söker jag förena grön kemi med hållbar utveckling och hitta metoder för att undervisa grön kemi i en laborativ miljö. I undersökningen har jag designat och testat två laborationer med inslag av grön kemi och hållbar utveckling. Jag ville undersöka om undervisningsmodellen leder till en begreppsutveckling hos studenter och elever. Studenterna/eleverna har genom enkäter och intervjuer uttalat sig om dels sina egna kunskaper och dels om undervisningens inslag och dess bidrag till deras begreppsutveckling. I ett laborativt sammanhang bör fördelarna med ett laborativt arbetssätt utnyttjas. Förarbete och efterarbete ger laborationen ett sammanhang. Studenten/eleven förstår begreppen bättre om de får testa sina kunskaper i en diskussion. Lärarens roll i diskussionen bör vara att lyfta diskussionsnivån genom att styra samtalet och på ett konstruktivt sätt bidra till att föra diskussionen framåt när det är nödvändigt.